Dags att s� egna �ppeltr�d! - Tr�dg�rdsforumet

Anv�ndarvillkor

Hj�lp

S�k |

Medlemmar |

Kalender |

Chat |

Album |

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Dags att s� egna �ppeltr�d!

Alternativ

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-09-2003, 21:03 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Nu �r det bra tid att s�tta �ppelk�rnor i marken f�r att om ett par, tre �r kunna g�ra ett eget �ppeltr�d - eller f�r att g�ra en yvig, friv�xande vildapelh�ck. Enklaste metoden: V�lj ett fuktigt st�lle i tr�dg�rden, tryck ned k�rnor en cm ned i jorden lite h�r och var. N�r plantorna kommer upp kan du ta st�llning till vad du ska g�ra med dem, och flytta dem. S�krare metoden: L�gg �ppelk�rnor i kruka som du gr�ver ned i rabatten eller i ett h�rn i tr�dg�rden. Vattna vid torka. Det lilla pyttetr�det som kommer upp beh�ver senare under s�songen en lite st�rre kruka. �ppels�dder �r l�tta att gr�va upp och flytta det f�rsta v�xt�ret. Om de st�r i bra jord och kommer fr�n "starka" k�rnor blir de en meter h�ga f�rsta �ret, utan sidogrenar. Andra �ret brukar de utveckla sidogrenar. Men det �r inte i f�rsta hand f�r k�rns�ddens krona som det �r roligt att s� �ppeltr�d, utan f�r att det ger en s� bra rot till ditt eget �ppeltr�d sedan! F�r p� tredje �ret kan du klippa ned fr�s�dden och ympa p� en liten kvist av en sort som du tycker om. Och vips har du skapat ett �ppeltr�d som kan leva i flera hundra �r! Om du ist�llet s�tter de sm� s�dderna i ett h�rn i tr�dg�rden, kan du f� ett frix�xande vildapelbuskage eller h�ck. Vildaplar pollinerar alla andra �ppelsorter, �r mums f�r bin och humlor och �pplena �r viktig f�da f�r f�glar. Dessutom �r de vackra att besk�da. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Carina Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	11-09-2003, 06:55 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 107 Medlem sedan: 14-11-2002 Medlem nr: 356	Hm...intressant! Jag har brevid ett stort gammalt �ppeltr�d hittat ett litet vad jag tror �r sj�lvs�tt �ppeltr�d. T�nkte faktiskt tanken p� att det kanske skulle g� att flytta in det i tr�dg�rden och ympa in de sorter man vill ha p� det. �r det f�rsent att g�ra det nu n�r tr�det �r ca 1m-1,5m h�gt? Det kanske inte funkar att ha en "vild�ppelstam"? F�r det blir v�l vild�pple om ett "tam�pple" fr�s�r sig sj�lv? Mvh, Carina

KURT Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	11-09-2003, 07:04 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 10 440 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 34	CITAT (Carina @ 11-09-2003, 07:55) Hm...intressant! Jag har brevid ett stort gammalt �ppeltr�d hittat ett litet vad jag tror �r sj�lvs�tt �ppeltr�d. T�nkte faktiskt tanken p� att det kanske skulle g� att flytta in det i tr�dg�rden och ympa in de sorter man vill ha p� det. �r det f�rsent att g�ra det nu n�r tr�det �r ca 1m-1,5m h�gt? Det kanske inte funkar att ha en "vild�ppelstam"? F�r det blir v�l vild�pple om ett "tam�pple" fr�s�r sig sj�lv? Mvh, Carina Alla �pplen man s�r blir "vild�pplen". S�r man tillr�ckligt m�nga, s� kan det dock slumpm�ssigt bli en sort som har intressanta egenskaper . Men fr�msta anledningen att s� �r just att f� en grundstam . �r ditt vild�ppletr�d 1-1.5 m h�gt s� bordet det fortfarande g� att flytta det och nu p� h�sten �r ocks� b�sta �rstiden f�r flytt. Om man sedan skall ha det f�r att ympa s� f�r det inte vara alltf�r stort om man skall ympa p� en ny "topp", grenar kan man ju ympa �ven p� st�rre tr�d.

Unn Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-09-2003, 10:45 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 445 Medlem sedan: 09-09-2003 Medlem nr: 2 288	Tack f�r den uppmuntrande p�minnelsen Cilla! Mina fr�s�dda har alla d�tt (mitt fel), men jag f�r v�l g�ra ett nytt f�rs�k �ven i �r. Oj, vad jag kommer att bomba forum med fr�gor om ympning om 2 �r Unn

Carina Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	11-09-2003, 12:03 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 107 Medlem sedan: 14-11-2002 Medlem nr: 356	CITAT (KURT @ 11-09-2003, 08:04) �r ditt vild�ppletr�d 1-1.5 m h�gt s� bordet det fortfarande g� att flytta det och nu p� h�sten �r ocks� b�sta �rstiden f�r flytt. Om man sedan skall ha det f�r att ympa s� f�r det inte vara alltf�r stort om man skall ympa p� en ny "topp", grenar kan man ju ympa �ven p� st�rre tr�d. Om jag ympar in n�gra grenar m�ste man spara n�gra vildapelgrenar d� eller kan man klippa bort dessa och bara beh�lla ymparna? Fast det klart, om inte toppen ympas s� blir ju hela toppen en vildapel... Hur litet m�ste tr�det vara f�r att kunna ympa in en ny topp? ...och hur l�ngt ner/upp g�r man det? Mvh, Carina

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	13-09-2003, 21:05 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	CITAT (Carina @ 11-09-2003, 13:03) Om jag ympar in n�gra grenar m�ste man spara n�gra vildapelgrenar d� eller kan man klippa bort dessa och bara beh�lla ymparna? Fast det klart, om inte toppen ympas s� blir ju hela toppen en vildapel... Hur litet m�ste tr�det vara f�r att kunna ympa in en ny topp? ...och hur l�ngt ner/upp g�r man det? Om man b�rjar "fr�n b�rjan" med en fr�s�dd s� kommer ju lilla skottet upp f�rsta �ret - detta kallas sp�. N�sta �r blir det l�ngre och lite gr�vre och skickar ut sm� sidogrenar. Om det st�r i god jord och har blivit lite stadigt vedaktigt kan man ympa redan d�. Vill man inte ha vildapel�pplen tar man av hela sp�et eller tr�det och ympar in "sorten". �r man nyb�rjare kan man klippa av tr�det p� 20 cm h�jd fr�n marken/roten, s� att man kan ympa en g�ng till l�ngre ned om man misslyckas. Det �r bra om ympen, den nya sorten, inte kommer f�r h�gt upp. Jag tycker att 5-10 cm �r en l�mplig h�jd. Tidigast man kan ympa �r n�r skottet �r s� pass grovt att man fysiskt kan h�lla det, snitta och f� ihop det med en ympkvist - och f�r detta beh�ver det bara vara ett par �r. N�r lilla ympkvisten med gummisnodd eller liknande sitter d�r ska grundstammen (roten och lilla stamstumpen) orka b�ra tyngden. Ympningar i grova grenar eller grov stam p� t ex 5 cm �r lite sv�rare att g�ra. Man s�tter d� in flera ympar osm hj�lper till att l�ka samman. Upp till 3 cm i diameter klarar ocks� en nyb�rjare ganska l�tt. Jag r�knar med att n�gra av mina fr�s�dder som v�xte upp i �r ska ympas i v�rvinter, medan de som �r tanigare f�r st� till sig ett �r till. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 22-07-2025, 10:36

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier