Anna funderar... Alternativ

[AnnammA]

Alltså, när man tar en rosstickling från en ros blir det en identisk planta=samma sorts ros (med undantag om det skulle vara så att ngn gren på rosen muterat, och en "sport" har skapats, och du tar en stickling från den.)
Men funderingen jag har ställt mig är, om rossticklingen ärver "specifika" egenskaper från just den plantan du tagit sticklingen från? Låt säga att du har en välväxt sk "E-planta" av t ex rosen "Ghislaine de Fèligonde", blir då även sticklingarna från denna buske också av samma goda kvalitet ? Alltså, då menar jag att man skall ta hänsyn till odlingsbetingelser såsom zonområde och rabattplats mm.
Ngn som vet vad jag menar, och har ett bra svar?

[Ezereht]

Den ärver väl samma gener iomed att det blir en perfekt klon av din planta, men en E-planta har dom väl också kollat så att det inte är några sjukdomsalstrande svamapar och virus i jorden som följer med plantan, en sådan garanti har du ju inte när du haft rosen ett tag och ev. tar en klon och sätter i någon annan jord.

[Kajsa]

Sticklingen blir väl identisk, alltså samma egenskaper som sin mor. Sedan är det en annan sak var rosen kommer att växa och hur den utvecklas i vilken zon, läge i trädgården och jorden.

[AnnammA]

Sticklingen blir väl identisk, alltså samma egenskaper som sin mor. Sedan är det en annan sak var rosen kommer att växa och hur den utvecklas i vilken zon, läge i trädgården och jorden.

Jo, samma identitet, men det som jag vill komma åt, är att ibland finns det ju praktexemplar av rosor...Och om man då tar en stickling från just den rosen, skulle den sticklingen få bättre egenskaper än en stickling tagen från en annan planta av samma rossort, men en ros av sämre kvalitet?

[Kajsa]

Man får ta sticklingar av båda och jämnföra, låta dom växa upp i samma rabatt, först då vet man om båda blir lika. Jag bara gissar att båda får samma egenskaper, om den ena av samma sort är större, blommar mer kanske det beror på miljön, snäll zon, vatten, gödsel och mycket sol och att den klenare rosen har haft det sämre i den yttre miljön, tror mer på det än generna.
Jag har inte sticklingsförökat så många rosor att jag vet, kanske svennis vet bättre ?

[Thé]

Sticklingen borde ju få samma egenskaper som moderplantan, men samtidigt kan jag inte riktigt tänka mig att alla sticklingar från samma ros skulle växa likadant. Ändå spelar generna säkert in, för vid allt förädlingsarbete utgår man från friska, starka exemplar, om det inte råkar finnas en väldigt speciell egenskap hos en "sämre" planta som gör att man måste använda den.

Summan av kardemumman är att jag inte heller vet.

[Stiffe]

Inte blir det lättare när de flesta rosor är okulerade..., men visst måste generna spela roll. Problemet är bara att veta vad som beror på generna och vad som beror på miljön. Om det inte finns etablerad forskning på området, (vilket det förmodligen gör, om än inte på rosor just), så är det till att göra ett riktigt longitudinellt fältförsök själv. Steg ett måste bli att skaka fram ett antal rotäkta plantor av den ros du vill studera, (från minst två [bevisligen!] olika kloner. Sedan....

Är du intresserad kan jag skissa vidare, men jag tvivlar...?

/S

[AnnammA]

Inte blir det lättare när de flesta rosor är okulerade..., men visst måste generna spela roll. Problemet är bara att veta vad som beror på generna och vad som beror på miljön. Om det inte finns etablerad forskning på området, (vilket det förmodligen gör, om än inte på rosor just), så är det till att göra ett riktigt longitudinellt fältförsök själv. Steg ett måste bli att skaka fram ett antal rotäkta plantor av den ros du vill studera, (från minst två [bevisligen!] olika kloner. Sedan....

Är du intresserad kan jag skissa vidare, men jag tvivlar...?

/S

Jo, det är fortfarande en intressant fundering, men att sedan kanske verkställa en fördjupning i det hela, är kanske en annan sak...

[Bassam]

Tack för fråga.
Jag tycker att säga sticklingar blir samma sina mor om de haft samma miljö, för att de fick arv sina mor , men det finns någon problem ibland om mor ympad på någon rosa som härdiga till hög zon, på den här sätt ska inte sticklingar klara zonen om hon ympat inte med någon rosa som härdiga.
H:Bassam

[Stiffe]

Ok. Jag menade att skissa vidare på hur man lägger upp ett vetenskapligt fältförsök.

Om man säger som så här då: att i alla lägen alltid ta/köpa sticklingar/plantor som är praktexemplar. Om din hypotes är korrekt så får du ett utmärkt utgångsmaterial, och om din hypotes inte är korrekt så får du i alla fall ett utmärkt utgångsmaterial. Detta skulle man kanske kunna kalla för en heuristisk regel, och det fina med den är att det är en vinn/vinn-regel. Kort sagt: du kan inte förlora. Bra va?

/S

[Anders Roslagen]

En välväxt planta kan ursprungligen komma från en stickling eller okulering som kommit från en kvist som muterat utan att vi riktigt ser det. Vi lägger märke till om det blir annan färg på blommorna eller annat uppenbart, men muteringen kan handla om något mindre märkbart, tex vitalitet. Men då handlar det ju ändå om olika arvsanlag.
Men också två växter med samma arvsanlag kan växa olika beroende på tex virus som följer ympmaterialet, en kan vara infekterad, en annan frisk, en tredje ha flera virus osv.
Om jag förstått det hela rätt.. Är inte specialist.

[Stiffe]

Levande celler och deras DNA regenereras ständigt. Nu och då blir det fel, och normalt dör eller dödas sådana celler, men ibland är de överlevnadsdugliga och undgår dessutom att bli dödade av immunförsvaret. Då har vi en mutation, (eller snarare underlaget för en). En ökänd männsklig form är cancer.

För att återgå till regenerering och dess misslyckanden. Det tycks som allt levande har en inbyggd maximal levnadstid. Detta debaterades flitigt när man lyckades klona fåret Dolly. Hur gammal var klonen? Skulle Dolly (kopia) dö av ålderssvaghet strax efter födelsen? Detta med maximal levnadstid gäller också växter. Visserligen tycks de ha betydligt längre levnadstid än djur, men någonstans går ändå gränsen. Flera av våra kulturrosor har ju en ansenlig ålder, några över 1000 år. Det är kanske inte så konstigt om det är problem med en och annan. Dessutom, precis som Anders skriver, vissa saker märker vi men andra är inte direkt uppenbara. Gäller det förändringar i en ros immunförsvar, så märks inte det innan den utsätts för en specifik miljö som den inte klarar av. Och, som vi alla vet så finns det rätt många yttre faktorer, (och kombinationer av sådana), som kan få en ros att hänga läpp. Inte förrän en ros misslyckas över hela jordklotet kan man börja misstänka att de yttre faktorerna inte tycks ha någon betydelse.

Ett sätt att ha koll vore om genuppsättningen för varje ros var känd. Då hade man ett facit som man kunde jämföra med.

Vi får nog hålla oss till att gräva där vi står... Genom att flitigt konsultera LÅG och oss själva, (detta nätverk av rosdårar besitter en stor kunskap, inte att förakta), så kan vi komma långt.

Ni får ursäkta mitt förnumstiga bluddrande, ibland rullar det bara på av sig själv - som nu .

/S

[Ezereht]

En annan sak är att generna ser ut som de gör men alla uttrycks inte hela tiden. De har små anvstängningsmolekyler och annat som reglerar. Så om det finns gott om socker stängs vissa gener av, andra på. Växer en planta länge med brist på näring kan avstängning bli nästan permanent. Även om den får mycket glukos sen kanske den ändå inte kan växa optimalt.

Och så sker ju små mutationer hela tiden, men för det mesta i skräp DNA så det inte märks, fast ibladn i kodande DNA. På det viset kan ju också samma sorts ros skilja sig åt.