Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


          > Mera päron, Päronsorter för zon III och päronbuske?
          Hepe
          Inlägg 19-09-2003, 10:37
          Länk hit: #1


          Medlem
          Antal inlägg: 25
          Medlem sedan:
          04-06-2003
          Medlem nr: 1 606



          Hejsan

          Såg att det diskuteras päron. Jag vill plantera fler fruktträd och bla då päronträd. Jag tänker nalla lite på marken utanför tomten. Där har det tidigare växt lite sly och vi ser spår av tidigare 'marktjuvar' också, en päronbuske växter allaredan där.

          Om man törs gissa är det antingen ett gammalt gråpäronträd som när vi flyttade hit redan fällts och ger rotskott, eller så är det någon slags 'vilda' päron eller fd grundstam? Busken har långa taggiga törnen och började för några år sen att bära små frukter och vi är alla ganska överrens om att de är gråpäronlika i utseende och smak.

          Så jag har två frågor. Fråga ett, vilka två päronsorter kan rekommenderas för zon III som då ska pollinera varandra? Jorden är lätt och sandblandad men just där det ska planteras i en solbelyst slänt längst en hästhage finns ett ganska gott matjordslager. Storleken på träden är egentligen inget problem, viktigare är härdighet, sjukdomsresistens och smaskiga päron! Gärna tidigbärande också!

          Fråga två, vad gör vi med päronbusken som nu är ca 3 meter hög och ca 2 meter runtom? Måste vi göra något alls om vi vill fortsätta få frukt? Jag ser åtminstone 3 längre tänkbara 'huvudstammar' men det finns ju också massor av smågrenar. Jag tycker päronbusken är snygg och frukterna hamnar på lagom plockhöjd, kan den få vara buske?

          Helene
           
          Citera
           
          Nytt inlägg
          Svar (1 - 4)
          Cilla
          Inlägg 19-09-2003, 11:02
          Länk hit: #2


          Medlem
          Antal inlägg: 9 115
          Medlem sedan:
          04-11-2002
          Medlem nr: 126



          Frösådda päron- och äppleträd blir självklart olika, de är ju olika individer. Men de brukar ha några av följande egenskaper:
          - tornar (ser ut som långa vassa taggar men är tillbakabildade grenar)
          - slät, oluddig undersida på bladen
          - ibland flera stammar från marken som slingrar sig upp till en krona, ibland som ett helt "vildfruktsnår" eller häck
          - små frukter, ibland söta utan syra och arom, torra, ibland sura

          Inte sällan ser man dem i närheten av där äpple- och päronskrott slängs, t ex invid tågstationer, i utkanten av parker, strax utanför trädgårdar på allmänningar.

          Det är tur att de finns. För de pollinerar alla andra förädlade äpple- och päronträd. Och de blir starka - de överlever också stränga vintrar och torra vårar då andra träd kan stryka med på foten.

          Rotskott är inte så vanliga på päron, men däremot stubbskott efter att man fällt ett träd. Har trädet tornar är det dock mer sannolikt ett fröskott.

          Visst kan du låta busken vara kvar som päronbuske! Om du planterar ett annat päronträd i närheten blir vildbusken en bra pollengivare. Och dessutom kan du, om du vill ha god frukt, ympa in andra sorter på småskott i buskaget.

          Här finns en bra lista över vanliga päronsorter. Återkom om du vill ha fler!


          --------------------
           
          Citera
          Hepe
          Inlägg 20-09-2003, 00:44
          Länk hit: #3


          Medlem
          Antal inlägg: 25
          Medlem sedan:
          04-06-2003
          Medlem nr: 1 606



          Tack för svaret. Jag har nu kikat lite på vår päronbuske och jag ser inga spår efter någon stubbe, bladen är inte ludna på undersidan och törnen har den som sagt många och långa. Det är då förmodligen en frösådd vi har men frukterna går att äta och är faktiskt ganska halvgoda att gnaga på sent om höstarna. Busken får vara kvar, om inte annat som pollinerare.

          Det där med att ympa in sorter på busken låter jättespännande, går det till ungefär som med äpplen? Och var får jag tag på ympris?

          Nu till valet av päronträd. Jag vill ha ett Ingeborg (Balsgård) och Esperens Herre låter också bra.

          Nu till frågorna. Jag hittar inga bilder någonstans av Ingeborg och Balsgård säger bla såhär om IngeBorg:
          CITAT
          Trädet är starkväxande med upprätt växtsätt.
          Det kommer tidigt i bördighet, särskilt vid bruk
          av svagväxande grundstam som OHF 333.


          Vad är nu OHF 333 och var kan jag köpa Ingeborg med dylik grundstam? Esperens Herre antar jag är lättare att hitta. Och är det någon som har synpunkter på valen? Ska jag byta ut något av dem mot en annan sort?

          Helene
           
          Citera
          Cilla
          Inlägg 20-09-2003, 17:09
          Länk hit: #4


          Medlem
          Antal inlägg: 9 115
          Medlem sedan:
          04-11-2002
          Medlem nr: 126



          Jag hittar endast bilder på Ingeborg i mina pomologier. Det är ett stort, avlångt och smalt grönt päron. Här nedan mer om den sorten samt om Esperens herre.

          Alla päron satta på svagväxande grundstam (rot) sätter frukt tidigare än på starkväxande. Träden blir mindre på svagväxande grundstam, behöver ibland stöttas hela livet, lever betydligt kortare än på starkväxande grundstam. Svagväxande grundstam är bra om man har liten plats i trädgården, om man vill spaljéra, göra frukthäckar eller vill ha ett litet kronträd som man kan tänka sig att stötta och som lever ca 20-30 år.

          Hos flera handlare kan du beställa päron satta på annan grundstam än de vanliga. De beställer i sin tur från odlarna eller från genbankerna, dit du också kan vända dig (lite olika vberoende på var i landet du bor). Hör med din närmaste trädgårdshandel först.

          Ur NGB (Nordiska Genbankens) CD-pomologi:

          INGEBORG

          Ursprung: Conference x Bonne Louise. Korsad på Balsgård i början av 1980-talet. Sorten har selekterats vid Njøs forskingsstation, Hermansverk, Sogn, Norge, där den sedan 1985 har varit med i fält- och lagringförsök. Registrerad och marknadsförd 1994. Sorten är resultat av ett samarbetsprojekt mellan Balsgård och Norges landbrukshøgskole avseende päronförädling, som påbörjades i början av 1980-talet

          Träd: Starkväxande med upprätt växtsätt. Börjar bära tidig och ger sedan bra skördar. Angrips sällan av sjukdomar och insekter.

          Härdighet: Zon I - III.

          Blomning: Ganska tidig.

          Frukt: Medelstor till stor, kägellik till päronformig. Medellångt skaft. Gulgrön grundfärg. Ganska tunt skal med rikligt förekommande rost. Vitt, saftigt kött med en del stenceller. Söt, mycket god smak. Angrips sällan av skorv.

          Skörd: Mitten till slutet av september.

          Mognad: Oktober - november. Fram till början av november håller frukten sig i minst en vecka vid 20° C efter uttag från kyllager.

          Användning: Bords-, hushållsfrukt.

          Övrig litteratur: S.H. Hjeltnes & J. Ystaas 1993: Breeding pears adapted to Scandinavien growing conditions. Screening of 46 advanced pear selections 1985 - 91, Norwegian Journal of Agricultural Sciences, vol 7, no 1 ; H. Nybom: Växtförädling av kärnfrukter, Balsgård verks.ber. 1992-1994 s. 22 ; H. Nybom: Päron och äpplen från Balsgård, Fakta, Trädgård 2, 1995.


          ESPERENS HERRE


          Jag tycker att frukten brukar vara mer rodnande på solsidan, men detta sägs vara Esperens Herre.

          Synonymer: Esperens herrepäron, Herrepære, Belle lucrative, Bergamotte lucrative, Fondante d'automne, Seigneur, Seigneur Esperen, Esperen Herrenbirne, Sylvester.

          Ursprung: Osäkert ursprung. En uppgift är att den skulle vara uppdragen av den kände belgiske pomologen major Esperen. Van Mons spred sorten och gav den namn efter uppdragaren. En annan uppgift är att den skulle härstamma från Frankrike, men troligen beror det på en förväxling med en liknande sort. Sorten nämns första gången år 1826 i Royal Horticultural Societys katalog under namnen Belle lucrative och Fondante d'automne. Sorten har fått universell spridning. Den kom till Sverige och Danmark i mitten på 1800-talet. Osäkert när sorten kom till Norge, men den var med på en utställning 1875 i Köbenhavn under namnet Bergamotte lucrative. Sorten har varit och är fortfarande en av våra viktigaste päronsorter i hemträdgårdarna.

          Träd: Svag till medelstarkväxande med först smal pyramidal krona, senare mer eller mindre rundad med grenar som tyngs ned av frukterna. Börjar bära tidigt och sedan rikt. Trivs på kvitten.

          Härdighet: Zon I - III (IV). Trädet är ganska härdigt, men har skadats rätt illa under hårda vintrar.

          Blomning: Medeltidig och långvarig. Gott pollen. Diploid. Tendens till partenokarpa frukter.

          Pollensorter: André Desportes, Comte de Chambord, Herzogin Elsa, Conference, Eyewood, Hardy, Colorée de Juillet, Göteborgs diamant, Lindhultspäron, Hovsta, Experimentalfältets Augustipäron, Clara Frijs, Pierre Corneille, Clapps favorit.

          Frukt: Liten till medelstor, oftast rundat kägellik, ungefär lika hög som bred, nedåt jämnt rundad, uppåt med mer eller mindre tydlig rundning avtagande mot en trubbig spets. Medelstort, öppet foder med tämligen små, upprätta foderblad. Grund, vid foderhåla, i botten något fårad. Kort, grovt, rakt, ofta köttigt skaft, fästat direkt på spetsen eller något intryckt. Grön grundfärg, vid mognaden gröngul till gul, som oftast utan täckfärg. Brunaktig rost kan finnas vid fodret och ibland här och där på frukten. Tunt, slätt skal. Nästan vitt, fint, saftigt, smältande kött med söt smak och fin arom. Kan angripas av skorv.

          Skörd: Mitten av september.

          Mognad: Oktober.

          Användning: Bords-, hushållsfrukt.

          Klonarkiv: Finns i NGB:s klonarkiv.

          NGB:s databas:

          Original beskrivning: G. Lindley: Belle lucrative, A guide to the orchard and kitchen garden, London 1831.

          Nordiska pomologier: O. Eneroth: Handbok i Svensk Pomologi (1866) ; O. Eneroth och A. Smirnoff: Handbok i Svensk Pomologi, III, Päron, 1899 ; C.G. Dahl 1943: Pomologi II ; A. Nilsson 1989: Våra päron-, plommon- och körsbärssorter ; H.C. Bredsted 1890: Haandbog i dansk Pomologi, I ,Seigneur (Herrepære) ; A. Pedersen 1955: Danmarks Frugtsorter II (Herrepære); E. Kvaale og O.Skard 1958: Norsk Pomologi II (Herrepære).

          Övrig litteratur:; A. Bivort: Album de pomologie, Tomes I - IV, Bruxelles 1847 - 1851 (Seigneur) ; J. Decaisne: Le Jardin fruitier du Muséum, Tomes I - IX, Paris 1857 - 1878 ; F. Jahn, E. Lucas und J.G.C. Oberdieck: Illustrirtes Handbuch der Obstkunde, Bd I - VIII, 1859 - 1875 ; Niederländischer Obstgarten, Gröningen 1868 ; Pomologie de la France ou histoire et description de tous les fruits cultivés en France et admis par le Congres Pomologique, Tom. I - VIII, Lyon 1863 - 1873 ; M. Mas: Le verger ou histoire, culture et description avec planches coloriées des variétés de fruits, Tom I - VIII, Paris 1866 - 1873 ; A. Leroy: Dictionnaire de pomologie, Paris 1867 - 1879 (Bergamotte lucrative) ; Den danske Frugthave. Et billedværk for utbredelse af kjendskap till landets frugter udgivet af et Selskap, Svendborg 1869 - 1875 ; Svenska trädgårdsföreningens tidsskrift 1879 ; R. Hogg: The Fruit Manual, III 1866, IV 1875, London 1884 ; W. Lauche: Deutsche Pomologie, I - IV, 1882 - 1883 ; P.A. Arnman: Ett besök hos Ros i Blomsterhult, Westervik 1897 ; SPF:s årsskrift 1900 ; J.A. Åhlén: Bland Pomonas skatter, Norrtelje 1903 ; G. Lind 1912: Våra frukter och bär ; A. Pihl och J. Eriksson (redaktörer): Svenska fruktsorter i färglagda avbildningar utgivna av Svenska trädgårdsföreningen, Del I II, Stockholm 1912 ; Deutschlands Obstsorten, Stuttgart 1905 - 1933 ; Catalogue descriptif des fruits adoptés par le congrés pomologique, Lyon 1906 ; Les meilleurs fruits au début du XXe siecle, Paris 1907 (Seigneur Esperen) ; A. Pihl och J. Eriksson (redaktörer): Svenska fruktsorter i färglagda avbildningar utgivna av Svenska trädgårdsföreningen, Del I II, Stockholm 1912 ; E.A. Bunyard: A handbook of hardy fruits more commonly grown in Great Britain, I II, 1920 - 1925 ; Danmarks Frugtavl. Beretning fra fællesutvalget for lokale iagttagelseplantninger og frugtsortsundersøgelser om frugtsortsundersøgelserne 1916 - 1922, København 1925 ; U.P. Hedrick assisted by G.H. Howe, O.M. Taylor, E.H. Francis, H.B. Tukey 1921: The Pears of New York, Albany ; U.P. Hedrick: Cyclopedia of hardy fruits, New York 1922, Second ed. 1938 ; B. Billbäck: Frukt och bär, vägledning i fruktodling, Stoskholm 1941. G. Redalen og S. Vestrheim 1991: Lær å dyrke frukt. Det norske hageselskap ; A. Kvåle 1990: Fruktsortar for yrkesdyrking og småhagedyrking, Landbruksforlaget. G. Bergfeldt 1996: Brunstorps klonarkiv, sortbeskrivningar.


          --------------------
           
          Citera
          Hepe
          Inlägg 20-09-2003, 23:49
          Länk hit: #5


          Medlem
          Antal inlägg: 25
          Medlem sedan:
          04-06-2003
          Medlem nr: 1 606



          Tack för svaret med utförlig beskrivning och bild och allt. Då ska jag försöka beställa Ingeborg på dendäringa svagväxande grundstammen, väldigt spännande ska det bli att se om det fungerar. Esperens Herre får nog bli ett 'vanligt' träd från närmsta plantskola.

          Helene
           
          Citera

          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 17-07-2025, 17:48
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon