Hej på er alla!
Ville bara skriva att jag har ej glömt er...trots mitt långa frånvarande, längre kommer det nog att bli då jag nu även sprungit in i väggen.
Allt rasar omkring och får lite då och då mail, även ett kort vid jul ang hur jag mår och hur det är. TACK säger jag. Tack för eran omtanke men jag orkar bara inte bry mig längre. All min kämpaglöd e borta och jag bara sover och sover...
Min "KÄRA" mamma kallade mig en lögnare idag, när jag berättade om något som hänt, min kille bara tiger eller skäller på mig, min syster tyckte att - blir jag vegitarian, tränar poweryoga, springer 1,5 km (minst) om dagen har jag inte längre några problem. Allergin BOTADE jag genom att trycka i mig de saker jag minst tålde... När jag sedan svarade att jag DÖR av en allergichock då tyckte hon jag var drastisk och det gick att chocka bort...

ja, säkert, då kanske man kan möblera om sitt Dna samtidigt.
Jag vill speciellt tacka Myosotis för all din tanke. Du e en klippa!
Tyvärr har jag ej mått bra och mår ej bra och går och fantiserar om min stackars sax och att skära rista bort smärtan... Hur fan kan jag ha sjunkit så lågt igen?
Jag vill ej mer, ingenting!!
Men som sagt ville bara mest säga att jag e här ännu, än e jag ej borta och jag missar er ej. Era ord e värmande och de enda tröstande stöttande jag får. Tack!
Många kramar Annica