Ett nytt "stolleprov" av pejjan., Vad en datakrash kan leda till. Alternativ

[pejori]

Nu är jag på G igen.
För två veckor sedan, kraschade min dator ihop.
fick en virusvarning via outlook och tog bort den.
"starta om datorn" sa den. Det gjorde jag.
Sedan var min dator död....
Viruset blev helt vansinnigt av min behandling, så datorn startade helt snällt, men sedan var det stopp.
Vad gör man när man inte har en dator och heter pejjan?...
Jo man renoverar
Det har jag gjort...
Inhandlade ett antal tapetrullar och tillhörande lim, sedan skred jag till verket.

Då blir mitt älskade barnbarn sjukt, för vilken gång i ordningen. Mamman tycker det är jobbigt att vara ensam med barnet när han är så dålig...(40 graders feber lätt.) och vill att någon finns nära. (jag bor i huset brevid, så jag far som en skottspole emellan lägenheterna)...

Då kommer moder till dito barn på, att hon vill tapetsera resten av rummet, jag gjorde förra sommaren.

OK... lovar att fixa det, min egen tapetsering är ju "peace of cace"....Trodde jag

Tapetserade för son och tillhörande dam, enligt alla regler.

Då tycker polaren till sonen, att jag skall tapetsera för honom också...

Visst säger hjälpsamma pejjan, men jag skall fixa mitt eget sovrum först.

När jag väl kommer så långt, och börjar ta ned gardiner och ser på taket, så ser jag att putsen i taket släpper.
"ja ja, det är ju vid balkongdelen" tänker jag och vet att den delen är väldigt utsatt.

Ringer områdeskontoret, som menar att "du har ju akvarium" så det är inte konstigt att det blir fuktproblem.
"visst " säger jag, men mitt akvarium sitter inte i taket, så fukten kommer inte från mej.

Men, dum som jag är (och utan dator och odla) så bestämmer jag mig för att fortsätta renoveringen av mitt sovrum.
(en mörk grön tapet med tvärränder, är inte något jag sover bra i) Så jag börjar att tapetsera med en tapet, som simon i "Designn Simon och Tomas" skulle älska. D.V.S. Ljus lila...
sedan när rummet var färdigt, insåg jag att krukorna inte kunde vara svarta, så jag målade dessa vita.
Skitfint, med vita krukor och vita gardiner, till mitt "syrenlila" sovrum.

Sedan började helvetet....
Nästa dag, kliver jag glad i hågen upp och börjar dagens sysslor. Plockar bort allt som har med renovering att göra, och försöker få kroppens ömma muskler att gå min väg.

Då kommer sonen för att kolla hur tapeten blev.....
"jättefint morsan!!!" säger han, men jag ser det min son inte ser....
Konstiga ränder på tapeten!!!!

När jag kollar, visar det sig att hela väggen släpper från betonggrunden!!!!
Det är bara till att plocka ner hela väggen, med två lager tapet, och sandspackel, som sitter uppe.
OK...Det var mitt vackra sovrum det.

Så jag börjar spackla upp hela betongväggen igen och slipar enl. alla konstens regler.
(att jag svär ve och förbannelse ingår inte i historien) (och att ge upp, ingår inte i min värld)
slipar och spacklar igen, och börjar sedan att tapetsera en gång till, med samma sorts tapet.

Vaknar på morgonen med en ny kompis i sängen...Nämligen den nya tapeten....
Suck...Tittar på väggen och ser att murbruket åter igen släppt från underlaget, plus att väggen brevid, visar tydliga skador av fukt.
Ringer återigen till fastighetsskötaren, men nu med kravet att ta med en målare!!!!

Dom kommer, och målaren påpekar att "det verkar vara fukt i väggarna" Men fastighetsskötaren anser att fukten kommer från mitt blomfönster!!!

Då rinner sinnet på Pejjan...
Hysteriskt skriker jag att han kan ta sin fukt och sina åsikter och resa till en plats där solen inte skiner...
Hela kroppen värker av allt klättrande och tapetserande, samt springandet för att få barnbarn ok igen.

"Nu skiter jag i rummet" skriker jag hysteriskt, efter att ha tapetserat en tredje gång, men ett uruselt resultat....
Nu gäller "väggåterställare" en jättebra väv som döljer allt. Svindyr, men bra...
Den får jag ta nästa gång jag får lön, och sedan tapetsera med min tapet....Sex rullar blev24 innan jag var färdig....

Då berättar son, att jag kan hitta odla via aktivitetshanteraren...
Jag är här nu...

Ingen outloock och ingen "vanlig" start, men jag hittar er nog....