Nu har jag hittat hit igen. - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Sm�prat

9 sidor

« < 5 6 7 8 9 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

Nu har jag hittat hit igen.

Myosotis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	16-11-2009, 10:32 L�nk hit: #121
Medlem Antal inl�gg: 19 798 Medlem sedan: 30-09-2007 Medlem nr: 12 674	Jaja. Det var inget viktigt. Du f�r l�tsas att jag skrev "det ska bli kul att f�lja din blogg" eller n�got liknande. -------------------- Det ska g�.

Piccante Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	16-11-2009, 13:17 L�nk hit: #122
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 891	CITAT (Orkid�tjuven @ 16-11-2009, 10:05) Det verkar som man m�ste ha ngn slags profil i google, livejournal, wordpress eller liknande f�r att man ska kunna skriva ett svar. Konstigt. Det var ju inte s� kul, ingen kan ju svara typ. Kollla dina inst�llningar f�r kommentarer. Det brukar g� att v�lja att vara anonym eller att fylla i ett valfritt namn. Nu verkar det som om bloggen bara godk�nner de som har n�got form av anv�ndarkonto. F�rmodligen har du kryssat i n�gon ruta att inte till�ta anonyma kommentarer? -------------------- আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2009, 11:03 L�nk hit: #123
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	JAg har skrivit lite i min blogg nu Har varit p� resande fot i snart tv� veckor och imorgon drar jag norrut f�r att kommer lagom hem till Lucia. IMorgon blir det 7 timmar buss till det geoaktiva omr�det Rotorua! Glad och mysig f�rste och andra advent till er alla F�rresten. skriv g�rna under den h�r petitionen om att fridlysa den endemiska l�ngfenade �len h�r. Tack. S� blir vi alla glada http://www.forestandbird.org.nz/saving-our...feline-longfins

Myosotis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2009, 11:41 L�nk hit: #124
Medlem Antal inl�gg: 19 798 Medlem sedan: 30-09-2007 Medlem nr: 12 674	Var precis inne och kollade innan du hade uppdaterat. Skrivit p�, men man kunde inte �ndra land -------------------- Det ska g�.

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	06-01-2010, 10:31 L�nk hit: #125
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	Samma text h�r som p� bloggen, S� kan ni kommentera h�r, men bloggen har n�gra bilder med http://jliman.blogspot.com/ Nytt �r och nya utmaningar. Nya projekt, ideer och tankar att utf�ra. Att kunna �terskapa f�rlorade paradis s� gott det g�r men att nu kunna �terskapa dem mitt bland oss. L�ra oss leva med det i en balans. Jag tror det verkligen fungerar med lite arbete, information och utbildning. Tex att v�lja s� enkelt som v�xter till ens tr�dg�rd som �r inhemska och inte bara till landet utan ocks� till lokalen. De �r anpassade f�r den milj�n och beh�ver inte tas hand om. De sk�ter sig sj�lva och klarar sig p� det regn som himlen ger och den n�ring som finns i jorden. Det jag funderat p� senaste tiden �r bla hur man ska kunna �terskapa en naturlig inhemsk natur mitt i en urban milj�. Jag vet att liknande projekt finns runt om i v�rlden. H�ngande tr�dg�rdar fr�n skyskrapor eller som att bygga en park uppe p� New Yorks gamla monorail system. I mitt fall s� funderar jag p� f�rorten Miramar utanf�r Wellington. Platsen d�r jag nu bor. Hela f�rorten ligger p� en naturlig halv� men en tunn f�rbindelse med fastlandet p� halv�ns v�stra sida. St�rsta delen av �n best�r av familjehus, ett litet centrum samt en bit betesmark och en tunn remsa av nyregenererad kustskog. Omr�det har precis blivit ett "scenic reserve" med ett par korta vandringsleder samt �terplantering av vissa tr�darter som tidigare f�llts under 18-1900 talets b�rjan. Innan bos�ttare var �ns centrala del en naturlig br�ckvattens sj� som bildats n�r havet drog sig tillbaka. Runt detta var det v�tmarker med kustskog runt om p� sluttningarna och runt v�tmarkerna. Mesta av denna skog hade br�nts ned av Maorierna n�r Europeiska bos�ttare slog sig ner. Europeerna t�mmde hela sj�n och b�rjade farma landet. Resterande skog h�ggs ner. Nu sedan ett par �r tillbaka har hela halv�n har rensats p� Possums och arter som Tui och Riroriro (Grey warbler) har b�rjat �terh�mta sig. Det m�rks tydligt. Men igelkottar, r�ttor, mink och katter str�var fortfarande omkring fritt. Hur vore det att g� sn�ppet l�ngre. Att g�ra Miramar till det f�rsta Native New Zealand urban area. Att ta bort alla icke inhemska d�ggdjur. (M�nniskor med hade ju varit det b�sta) Halv�ns utformning g�r det till en perfekt kandidat. Till att b�rja med. F�rbjud katter och hundar. Vissa bostadsomr�den p� nya zeeland som tex kapiti coast har redan det f�rbudet pga av det naturliga djurlivet. B�rja med pestprogram och kontroller som rensar med hj�lp av f�llor och gift. Ett f�tal f�llor eventuella possums finns redan runt om samt f�r mink och r�ttor men det �r bara f�r att h�lla populationer l�ga och de g�r inte p� katter och igelkottar. Att sedan bygga en naturlig barri�r som hindrar vidare spridning fr�n fastlandet. Detta kan nog ganska enkelt ordnas med lite vidare fundering. Forts�ttning f�ljer med �terplantering av lokala v�xt och tr�darter runt om gator, �ppna ytor samt folks egna tr�dg�rdar. Detta skulle isin tur leda till att arter som kereru skulle kunna finna en fristad. Kereru eller Nya zeel�nsk skogsduva rakt �versatt �r en art som i de r�tta f�ruts�ttningarna klarar att leva i en urban milj�. Den liksom m�nga andra f�glar �r viktiga h�rnstenar att efterh�lla ett naturligt ekosystem. Kererun �r tex den enda f�geln som �r stor nog att kunna �ta och sprida fr�n av tr�d som karaka, tawa och Taraire. De beh�ver dessutom stora och h�ga tr�d f�r boplatser och utrymme f�r flyguppvisningar mellan partners. Kererun var tidigare mycket vanlig, men de senaste 100 �ren har de minskat fr�mst pga av f�rlorade habitat, jakt och introducerade rovdjur. Nu minskar de med ca 20 % vart tionde �r. Men med r�tta f�ruts�ttningar klarar det leva bland m�nniskor. Vad som menas �r att vad folk planterar sina tr�dg�rdar och publika omr�den kan betyda mycket f�r djurs �verlevnad som tex kererun. Detta g�ller inte bara f�glar som bellbirds, kererus och tuis utan ocks� reptiler och insekter som fj�rilar. F�r mer information om just kereru och dess projekt kolla in: http://www.kererudiscovery.org.nz/index.php Projekt som detta och FOREST & BIRDS Restore our Dawn Chorus handlar just om habitat restaurering och pestkontroll f�r att f� �terf� det naturliga djur och v�xtlivet. Sj�lv har jag redan p�b�rjat restaurera ett 1000 kvm stort omr�de och inf�rskaffat samt odlat flera arter som var tidigare f�rekommande men nu avsaknas. Jag v�ljer framf�rallt arter som bidrar med f�da och boplatser mm. Ett s� stort projekt som att skapa Miramar till det f�rsta Native New Zealand urban area �r nog tyv�rr utom r�ckh�ll f�r mig, men jag tror inte iden �r om�jlig �ven om jag tror att m�nga m�nniskor skulle mots�tta sig det. Men med lite arbete, information och utbildning s� ser framtiden kanske lite gr�nare ut Men till att b�rja med ska jag �terkomma till det h�r och blogga lite oftare. Gott nytt gr�nt �r

Myosotis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	06-01-2010, 11:56 L�nk hit: #126
Medlem Antal inl�gg: 19 798 Medlem sedan: 30-09-2007 Medlem nr: 12 674	Gott nytt �r! S� vackert du skriver. Ett tag var du lite uppgiven, nu l�ter det mer hoppfullt! Din id� om den h�r halv�n, finns det n�gon m�jlighet att det blir verklighet? Det hade ju varit underbart. Det skulle s�kert bli en turistattraktion s� det skulle inte inneb�ra n�gon nackdel f�r de boende. Ang. inhemsk natur integrerad i staden - jag kom att t�nka p� kalkrika torr�ngar som anl�ggs p� tak, finns det n�gon biotop p� NZ som �r hotad och som man skulle kunna anl�gga p� tak eller ist�llet f�r gr�smattor i parker? Och f�r �vrigt har jag t�nkt p� spindlar, kan du inte ber�tta lite om vad det fins f�r spindlar? H�r �r det kallt och sn�, bergfinkarna h�lsar. -------------------- Det ska g�.

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	06-01-2010, 12:15 L�nk hit: #127
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	Tack. Har du Bergfinkar hos dig? Coolt. S�dna har jag aldrig st�tt p�. Du m�ste f�rs�ka ta ett foto eller tv�. Lustigt nog ligger hela filmbolaget Weta s produktion med buggnader och studios h�r s� mycket turister �r alltid h�r. Vi kallar inte Wellington f�r Wellywood av en orsak hehe Det �r en bra ide, det d�r med l�gga mark p� tak och lustigt nog v�ran granne som tyv�rr gr�ver upp hela tomten utanf�r har pratat om att han vill l�gga gr�smatta p� huset nedanf�r oss f�r att vi inte ska se det uppifr�n oss. NU �ndrar han sig stup i kvarten, men f�rhoppningsviss s� blir det �nd� s�. Han har dessutom bett mig, om jag f�rst�tt det r�tt att fixa i tr�dg�rden nu under uppbyggnad samt en sluttning som inte g�r g�ra ngt med att plantera inhemska v�xter med f�r att stabilisera marken. Jag f�r mer detaljer p� fredag, men �r det s� s� �r det bra och jag kan h�lla ett �ga p� honom och bygget. f�r�vrigt s� kan jag ox� best�mma vad som ska planteras och flera viktiga utrotningshotade v�xter som beh�ver hj�lp med s�.... Yepp Var finns de h�r �ngstaken hemma? En del kustv�xter �r hotade h�r pga av introducerade gr�s samt betande djur.

Myosotis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	06-01-2010, 12:44 L�nk hit: #128
Medlem Antal inl�gg: 19 798 Medlem sedan: 30-09-2007 Medlem nr: 12 674	Hittar inte, jag tror jag s�g det p� tv en g�ng. Det kan h�nda att jag blandar ihop, men kan det vara Pratensis som �ven anl�gger gr�na tak? Fast jag hittar inte det p� deras hemsida just nu. Som vanligt mycket l�ttare att hitta p� tyska, de har kommit l�ngt med vissa aspekter av naturskyddet och man kan f� bidrag f�r anl�ggningen av gr�na tak (det kan �ven vara sedum eller mossa osv.). Kan du tyska? Gr�na tak H�romdagen hade jag 23 bergfinkar vid matningen, sen f�rsvann de n�r sn�n regnade bort. Nu har det sn�at och vips �r det fullt med bergfinkar igen. Jag bor ju i norra Sk�nes bokskogsomr�de och det �r gott om bokollon i �r. S�g en j�tteflock f�r n�gra dagar sen, kanske n�n miljon eller s�. Den st�rsta flocken som jag har sett uppskattades till 6 miljoner (S�der�sens nationalpark, fast det var s� l�nge sen s� det var nog inte nationalpark d�). Det �r en fantastisk upplevelse, som om alla l�ven p� marken i hela skogen lyfter och flyger iv�g, helt overkligt. F�r n�gra �r sen var det bergfinksinvasion nere p� kontinenten med �nnu st�rre flockar, har f�r mig att jag l�ste om en flock p� �ver 70 mio i Tjeckien. Taskigt fotoljus idag, h�r kommer en bild fr�n �07. Bergfink och stenkn�ck -------------------- Det ska g�.

Piccante Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	06-01-2010, 14:01 L�nk hit: #129
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 891	CITAT (Myosotis @ 06-01-2010, 11:56) Gott nytt �r! S� vackert du skriver. Ett tag var du lite uppgiven, nu l�ter det mer hoppfullt! Din id� om den h�r halv�n, finns det n�gon m�jlighet att det blir verklighet? Det hade ju varit underbart. Det skulle s�kert bli en turistattraktion s� det skulle inte inneb�ra n�gon nackdel f�r de boende. Ang. inhemsk natur integrerad i staden - jag kom att t�nka p� kalkrika torr�ngar som anl�ggs p� tak, finns det n�gon biotop p� NZ som �r hotad och som man skulle kunna anl�gga p� tak eller ist�llet f�r gr�smattor i parker? Och f�r �vrigt har jag t�nkt p� spindlar, kan du inte ber�tta lite om vad det fins f�r spindlar? H�r �r det kallt och sn�, bergfinkarna h�lsar. F�rutom tak har jag sett att man har anlagt vertikala odlingar p� v�ggar. Det d�mpar ljud och vibrationer och tar upp f�roreningar med v�xter p� husv�ggar. I tropiskt/ subtropiskt klimat med h�g luftfuktighet borde det vara perfekt f�r att odla epifytiska v�xter som orkid�er? -------------------- আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!

Myosotis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	06-01-2010, 14:59 L�nk hit: #130
Medlem Antal inl�gg: 19 798 Medlem sedan: 30-09-2007 Medlem nr: 12 674	Smart id�! Springer mellan datorn och kameran h�r, det �r ca. 100 bergfinkar i tr�dg�rden men de flyger upp stup i kvarten och �r aldrig nere alla samtidig. L�gger bilderna i Dagens f�gelbild f�rresten. -------------------- Det ska g�.

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	09-01-2010, 14:17 L�nk hit: #131
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	Samma text h�r som p� bloggen, S� kan ni kommentera h�r, men bloggen har n�gra bilder och en karta med http://jliman.blogspot.com/ l�rdag 9 januari 2010 DOGS ARE THE BIGGEST CAUSE OF KIWI DEATHS ! 6 Aug 2009: Re-introduced kiwi in the Rimutaka Forest Park has been killed by a dog 18 Dec 2008: Dogs killing 70 kiwis in two weeks... 15 Nov 2007: Third killing of a kiwi by dogs on Stewart Island 5 Oct 2003 : Dogs maul 16 kiwi in national park kiwi refugee. 1990 and june 1995, dogs caused 135 kiwi deaths reported in Northland 1987: 500-900 kiwi killed in Waitangi by a stray dog. Listan kan g�ras ganska l�ng egentligen och det �r sorglig. Med 78 % st�r hundar f�r d�dsfallen av fullvuxna kiwis. Med dessa siffror g�r hela �ter introducerings programmen bak�t. Allt beror p� m�nniskan "b�ste" v�n. Hunden. Hundar ska alltid h�llas kopplade n�r de vistas utomhus oavsett hur tr�nade, lydiga eller ras de tillh�r och oavsett vart man befinner sig. Om hundar f�r tilltr�de till nationalparker skall de h�llas kopplade vid alla tidpunkter. Flesta g�nger handlar det ocks� om oansvariga m�nniskor som har sina hundar l�sa ute p� dagarna, l�sa utomhus p� n�tterna eller l�sg�ende vid promenader. Hundar som har m�jligheten att kunna str�va fritt har l�tt f�r att inom n�gra sekunder kunna s�ka upp och ha ihj�l en kiwi. Kiwis har en stark lukt som �r v�ldigt attraktivt f�r hundar och ett mycket br�ckligt skelett som vid minsta kraft l�tt krossas. Dessutom visar studier att en hund som en g�ng f�tt "smak" f�r kiwis �terfaller att s�ka upp dem vid n�sta tillf�lle. Fr�mst �r det j�gare som l�ter sina hundar springa l�sa i reservaten d�r det �r till�tet att jaga hjort och vildsvin, men �ven hundar fr�n bostadsomr�den och farmer som till�ts vara l�sa dag och nattetid. (Ett b�ttre s�tt att bli av med hjort och svin �r utrotningsprogram som 1080, som dessutom �ven tar bort pestdjur som possums, r�ttor, mink, mfl. ) Utan uppf�dningsprogram skulle f�rra �n 5 % av kiwis n� en fullvuxen �lder i det vilda, fr�mst pga av mink och katt. D�rf�r �r det viktigt att de omr�den d�r de senare �r redo f�r en �ter introducering �r rensad p� pest som mink och possums. En vuxen kiwi har m�jlighet att f�rsvara sig mot mink eller en katt, men de �r f�rsvarsl�sa mot hundar. I fallet mellan 1990 och 1995 stod husdjurs hundar f�r 29 av d�dsfallen, f�rvildade/utsl�ngda hundar f�r 38 och resterande hundar var hundar fr�n farmer och jakthundar. Av de d�dsfall som berodde p� hudsjurs hundar handlade det om hundar som inte bundits upp f�r natten eller tagits inomhus, vid hem och camping. Under samma tid dog dessutom 5 kiwis pga attack fr�n katter. Hundar som �r tr�nade f�r att s�ka upp pestdjur vid bevarande projekt �r en viktig del i att bevara den biologiska m�ngfalden p� nya zeeland, men man f�r aldrig gl�mma att �ven hunden har en vild instinkt som �r att jaga och i mesta fallen d�da �ven f�glar! De g�r inte bara p� Kiwis, utan wekas och andra rallar samt pingviner och andra arter som saknar flygf�rm�ga. B�sta fallet vore att bannlysa hundar och katter fr�n omr�den med n�rliggande kiwireservat! Och forts�tter trenden med ihj�lbitna kiwis h�nder det nog inom en f�rhoppningsviss snar framtid. Av underarterna Haast tokoeka kiwin finns bara ca 500 st kvar. Av Rowi arten finns ca 250 kvar inom ett omr�de i South Okarito forest p� syd�n. North island Brown kiwi �r den som har st�rst utbredning med en population p� ca 25 000, av little spotted kiwi finns ca 1425 kvar. Kiwin l�gger ett �gg undantag (brown kiwi som under en s�song l�gger 2) som ruvas i 80 dagar av enbart hanen och d� han f�lorar ca 20 % av sin kroppsvikt. Kycklingen kl�cks fullt fj�drad och klarar sig sj�lv inom 6 dagar. Redan innan dess r�r den sig �ver ett stort omr�de. vid 6 m�naders �lder v�ger den ca 1 kg. Den blir k�nsmogen vid 3-4 m�naders �lder och lever upp till 50 �r �lder. All dogs regardless of size, breeding or training, are potential kiwi killers!!! The solution is easy in principle � a change in attitude among dog owners! http://www.savethekiwi.org.nz/ http://www.doc.govt.nz/conservation/native...kiwi/docs-work/ http://www.doc.govt.nz/publications/conser...iwi/kiwi-facts/

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-01-2010, 23:58 L�nk hit: #132
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	intressant, inga kommentarer. Det m�ste vara bra. Man h�ller med.

Myosotis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-01-2010, 12:03 L�nk hit: #133
Medlem Antal inl�gg: 19 798 Medlem sedan: 30-09-2007 Medlem nr: 12 674	Jag h�ller s�kert med, men jag har inte hunnit l�sa �n. Vargarna engagerar just nu... -------------------- Det ska g�.

Myosotis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-01-2010, 16:21 L�nk hit: #134
Medlem Antal inl�gg: 19 798 Medlem sedan: 30-09-2007 Medlem nr: 12 674	Nu har jag hunnit l�sa. Inte kul med hundd�dade kiwisar . Jag visste inte att de luktar s� starkt, d� f�rst�r man ju att hundarna dras till dem. Kiwi�gg �r ju h�ftiga, v�rldens st�rsta �gg i f�rh�llande till kroppsstorleken. Jag antar att du har sett den d�r r�ntgenbilden? Kan de bli 50 �r! Det visste jag inte. -------------------- Det ska g�.

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	27-01-2010, 13:06 L�nk hit: #135
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	http://jliman.blogspot.com/ Senaste bloggandet. Bloggen har en hel del f�re och efter bilder med... Restoring health to our forests. N�r jag �nd� pratar om introducerade pestdjur s� kan jag forts�tta om de introducerade djur som g�r stor skada p� skogarna, djur som introducerats f�r mat, p�ls och jakt. St�rre djur som vildsvin, hjortar, getter, zebra och �lg (vid ett tillf�lle) och mindre djur som possum, mink, r�ttor och kaniner. Ett flertal f�rvildade f�glar med som fasan, vaktlar, kalkon, p�f�gel, kn�lsvan mfl. En del introducerade f�glar kan iof g�ra en del nytta d�r inhemska arter d�tt ut genom att sprida fr�n fr�n orginalv�xten bra l�ngt som flera kilometer. Det �r d�rf�r det �r viktigt att de arter som �r stora nog att kunna �ta fr�n och b�r som kererun finns i omgivningarna f�r att kunna f� en naturlig spridning. se tidigare inl�gg. Flera arter v�xter runt om jorden �r utrotningshotade pga av att de saknar en l�mplig v�rd som sprider deras fr�n. Ett av de b�sta exemplen �r Dronten fr�n Mauritius. Dronten var den enda f�gel som var stor nog att kunna �ta frukterna av Tambalacoque (Sideroxylon grandiflorum) Sedan dronten dog ut 1681 fanns ingen som kunde sprida frukterna, och dels f�r att de beh�vde passera drontens matsm�ltningsystem f�r att kunna gro. I slutet av 1970-talet fanns bara 13 st gamla tr�d kvar. Tester med att tv�ngsmata kalkoner f�r att f� fr�na kunna gro visade sig fungera och den tekniken anv�nds �n idag. Alla v�rldens skogar �r unika och inte minst de som v�xer p� Nya Zeeland. De Nya Zeel�nska skogarna �r hem �t m�nga av de mest utrotningshotade v�xter och djuren i v�rlden. Innan m�nniskorna satte sina f�rsta fotsp�r hade Nya Zeeland legat isolerat i 80 miljoner �r. N�r Gondwana sprack upp seglade kontinenten Zealandia ensam ut i stilla havet fr�n Australien och Antarktis och skapade sig sin egen lost world. Landet som tiden gl�mde. Landet beboddes av ur�ldriga hundliknande krokodiler som kunde kl�ttra i tr�d, gigantiska moaf�glar, primitiva d�ggdjur och k�tt�tande sniglar. Nattlevande papegojor utan flygf�rm�ga och j�tte geckos. Himmlen var fylld av sk�ns�ng av f�glar vars n�rmsta sl�ktingar har gl�mts bort i tiden. Kokakon, Huian och Tieke �r tre av dessa sk wattlebirds som �verlevde till m�niskan satte sina f�rsta sp�r i landet. Skogar t�ckte 90 % av landet. Idag... S� finns bara 35 % skog kvar. 30 % av dessa 35 �r numera reservat. Bara 5 % av dessa 35 �r or�rd urskog varav vissa allm�nheten inte har tilltr�de till. De mest fascinerande och unika arterna som moaf�glarna, huian och m�nga fler har d�tt ut. M�nga h�nger fortfarande p� en sk�r lina till att f�ras upp p� listan �ver utd�da arter. Skogsaverkning, nedbr�nning f�r farmland och introducerandet av nya rovdjur och betande djur samt ogr�s har gett ofattbara och f�rskr�ckliga resultat. Av de skogar som finns idag �r n�stan allt begr�nsat till skog i bergsomr�den, av de l�glands skogar som fanns �r n�stan allt borta. St�rsta hotet �r dock introducerade pestdjur.R�ttor, possums, mink, getter, vildsvin och hjort �r det huvudsakliga hotet mot skogens h�lsa och den naturliga m�ngfalden. Eftersom Nya Zeeland utvecklades isolerat, saknar b�de floran och faunan skydd fr�n de rovdjur som kom iland samtidigt med m�nniskorna. F�glar utan flygf�rm�ga eller f�gelungar och �gg �r l�tta byten. Inte ens om de h�ckar i tr�d �r de s�kra. De t�vlar dessutom om f�da som b�r, blad, knoppar och insekter. De betande djur som getter, hjortar och possums betar av de mer k�nsliga v�xterna i ekosystemet som rata ( se bild f�re och efter), fuchisa och mistel. De f�rst�r skogens undervegetation, vilket hindrar en �terv�xt av fr�n och plantor under tr�dkronorna. Eftersom de flesta av skogarna ligger i de mest otillg�ngliga bergstrakter �r det viktigt med en pestkontroll. Flesta trakterna �r f�r sv�rtillg�ngliga f�r att kunna ha en effektiv kontroll med f�llor, betestationer med gift eller jakt och d�rf�r �r det alternativet 1080. Det �r effektivt och mest prisv�rda alternativet f�r att h�lla en pestkontroll �ver stora skogsomr�den. 1080 �r ett viktigt verktyg f�r en �verlevnad av en pesthotat skog och m�nga arters �verlevnad som exempel kokakon som antagligen hade varit utd�d om det inte vore f�r denna typ av pestkontroll. 1080 hittas naturligt i bla tebusken och den Nya zeel�nska Puha och i m�nga andra v�xt arter v�rlden �ver. Det bryts ner snabbt och ansamlas inte i naturen. Efter en operation �terh�mtar sig skogen f�rv�nandsv�rt fort och f�gelpopulationerna �kar snabbt, eftersom avbetning och avsaknaden av rovdjur upph�r. (Se bilder f�re och efter) Tyv�rr finns det en del motst�ndare inte minst bland j�gare. Paul Cutfield �r dock inte en av dem.Han �r hjortj�gare och en av dem som f�r pestkontroll genom av jakt i Aorangi forest park. Paul s�ger att efter ett 1080 drop 2006 exploderade skogen i �terv�xt och f�gellivet �terv�nde i flockar. Detta visar hur effektivt denna typ av pestkontroll �r. Han har liten f�rst�else f�r de j�gare som har "fobi" f�r anv�ndandet av 1080. De �r oroade f�r gifter i naturen s�ger de, men allt det handlar om �r "by-kill" av hjort ( kom inte p� ngn bra �vers�ttning, kan ju inte s�ga bid�d heller, det �r ju inte bin vi talar om-.) Folk hittar p� alla m�jliga orsaker f�r att stoppa det, n�r det bara handlar om hjort. �ven en del tamdjur som hudn har d�tt, men d�r handlar det om folk som har sina djur l�sa ( vilket de inte ska ha) ( hjortbetat skog bild) Han forts�tter med att hela anti-1080 argumentet �r surrounded by ignorance, and it thrives on ignorance. Visst har �ven en del inhemska f�glar stryk med, ( ett f�tal), men 6 m�nader efter�t s� har du otroliga resultat med en �terh�mtande skog. Dock finns det fler motst�ndare med och I Coromandel vill man stoppa det helt. Uttdrag fr�n artiklen nedan: Coromandel board votes to ban 1080 Wednesday Dec 2, 2009 The use of the controversial supertoxin 1080 may be banned in the Coromandel area, following a meeting of the Coromandel/Colville Community Board today. The board voted unanimously to ban the poison and put in place a policy of eradicating pests by hunting, trapping and the use of non-residual poisons only. 1080, used for killing possums and rats, has come under fire from environmental groups, who claim it kills native wildlife and may contaminate waterways. Upper Coromandel Landcare Association spokesperson Reihana Robinson says the decision, although non-binding, was "broadly reflective of public opinion." "Coromandel wants an end to reckless poisoning that disrupts fragile ecosystems, taints public drinking water, slaughters hundreds of non-target species, kills pets, and threatens tourism jobs," Ms Robinson says. The local decision will be referred to the full Thames Coromandel District Council. Jag f�rst�r verkligen inte hur det p�verkar turismen. Det �r snarare motsatsen. Turister vill se en frisk och gr�n skog. Inte en d�ende s�dan utan f�glar. Har det ihj�l husdjur s� f�r man se till att inte ha dem l�sa i skogen och att det f�rgiftar dricksvattnet finns inga vetenskapliga bel�gg f�r. Snarare tv�rtom, det bryts ner till naturliga tillst�ndsdelar i vattnet. Ingen m�nniska har n�nsin f�rgiftats eller p�verkats av 1080. Det �r tagiskt om detta g�r igenom... Detta �r det b�sta alternativet vi har f�r att skydda v�ra unika skogar p� Nya zeeland och utan detta skulle skogen f�rloras f�r alltid... Help us look after our forests! http://www.forestandbird.org.nz/home

Myosotis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	27-01-2010, 13:32 L�nk hit: #136
Medlem Antal inl�gg: 19 798 Medlem sedan: 30-09-2007 Medlem nr: 12 674	CITAT (Orkid�tjuven @ 27-01-2010, 13:06) �lg Folk �r ju inte kloka. Intressant diskussion om giftanv�ndningen, det verkar ju f�rsvarbart men det �r sv�rt att bed�ma tycker jag. -------------------- Det ska g�.

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	27-01-2010, 21:00 L�nk hit: #137
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	CITAT (Myosotis @ 27-01-2010, 14:32) Intressant diskussion om giftanv�ndningen, det verkar ju f�rsvarbart men det �r sv�rt att bed�ma tycker jag. Hur sv�rt att bed�ma den �r det? Vill vi ha kvar naturen eller inte? H�rr kommer en ny artikel fr�n aftonbladet om en man som smugglade Nya zeel�nska geckos och skinkar. Flera av v�rldens mest utrotningshotade �dlor finns h�r. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6...sms_ss=facebook och h�r kan ni f�lja upp en nya zeel�nsk artikel som handlar om just hur arterna h�r �r utsatta f�r olaglig handel och smuggling fr�n Nya zeeland.. http://www.nzherald.co.nz/environment/news...jectid=10612533

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	13-02-2010, 07:28 L�nk hit: #138
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	http://jliman.blogspot.com/ Med bilder p� bloggen som vanligt Restoring health to our forests. Del 2 Med s� lite skog som finns kvar s� m�ste vi g�ra vad vi kan f�r att skydda dem. Det st�rsta problemet �r introducerade pestdjur. F�ljt av skogsaverkning, plantering av nya tr�dslag samt klimatf�r�ndringar. Ett exempel p� d�r klimatf�r�ndringar p�verkar ekosystemet �r att l�nga varma sommrar producerar mer fr�n och b�r, vilket leder till en explosion av gnagare. De pestdjuren f�r isin tur en st�rre p�verkan p� den inhemska floran och faunan. Klimatf�r�ndringarna �kar oxks� m�jligheten f�r introducerade ogr�s att �ka sitt spridningsomr�de. De invaderar skogar, kv�ver dem och tr�nger ut inhemska arter. Utan en effektiv pestkontroll skulle m�nga arter som b�de kiwi och kokako d� ut och ekosystemen skulle kollapsa. Inhemska skogar �r inte bara hem �t flora och fauna. utan spelar en mycket st�rre roll i jordens kretslopp. En inhemsk "native" skog f�rvarar 20 % mer koldioxid �n vad ett plantage g�r av introducerad tallskog g�r. Genom att minska plantager av introducerade arter kan man �ven dra ner p� utsl�ppen av v�xthusgaser. Dessutom �kar det som sagt den biologiska m�ngfalden. De skogar som idag �r skyddade i Nya zeeland i nationalparker och liknande �r kvar f�r att man f�rr i tiden inte satte ngt v�rde i dem. Idag �r de skyddade f�r att det �r det sista vi har kvar. De stora kauri skogarna i norr ( se bild), l�glands regnskogarna runt Wellington mfl �r nu borta. Numera hotas de f� kvar naturomr�den som finns kvar av gruvdrift (http://www.forestandbird.org.nz/saving-our-environment/mining-q), �ven i nationalparkerna tex Abel Tasman samt av jordbruk ( se Mackenzie Basin). Tillsammans med Department of conservation samt non profit organisationen Forest& bird �r n�gra av de som arbetar aktivt f�r att skydda skogarna. I partnership med bla kakapo recovery progammet, BNZ Save the kiwi trust finns ett utbrett arbetsomr�de av volunteerer som arbetar med att driva upp, plantera, regenerera naturlig skog samt utbredda pestprogram runt om i landet. Att bygga gr�na "korridorrer" f�r att sammanl�nka omr�den med inhemsk skog f�r att f� arter som f�glar kunna r�ra sig naturligt mellan dem. Ett exempel som skulle kunna fungera �r Miramar. Halv�n kan identifieras som en m�jlig �verg�ng mellan Rimutakas till East Harbour Regional Park och vidare till Zealandia- karori wildlife sanctuary. Ett v�dligt bra omr�de som har skyddats och som nu arbetas med m�dosamt �r omr�det i Waitakare ranges v�ster om Auckland. Omr�det som kallas Ark in the park �r ett 2500 hectart stort omr�de som med hj�lp av blavolunterer fr�n Forest&bird, Auckland regional council nu rensats och skyddas fr�n introducerade pestdjur. Utrotningshotade arter som Hihi, North island robins, whiteheads och kokako har med s�kerhet �terintroducerats till skogen och trivs och f�r�kar sig. �terigen fl�dar f�gels�ngen bland de m�ktiga kauritr�den som de s� en g�ng gjorde f�r �ver 100 �r sedan. Det finns dessutom planer p� att ut�ka om�rdet fr�n 2500 hektar till 17 000 hektar Genom odling och utplantering och skydd s� ser vi till att skogen restaureras och bevaras till den gr�na sl�ja som en g�ng t�ckte Nya Zeeland...

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	28-03-2010, 11:33 L�nk hit: #139
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	Jag har skrivit lite p� sistone. Inte s� mycket som jag �nskat, men jag har fullt upp med alla restorationsprojekt och volunteer arbeten s� jag har inte orkat. Om ngn nu vill l�sa http://www.jliman.blogspot.com/

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	29-03-2010, 05:06 L�nk hit: #140
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	J�vla idioter som drar upp mina planterade tr�d i mitt restaurerings projekt. Nu �r jag arg.

G� till: Sm�prat

9 sidor

« < 5 6 7 8 9 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 05-09-2025, 09:29

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon