Barnpornografi Alternativ

[Rose]

Hej -gubbar slå i glasen.................

[Jan Lindgren]

Hej!
Det kom inte så många förslag på åtgärder för att minska pedofilbrotten.
Regeringens förslag att förbjuda tittande på barnpornografibilder har nog endast ett symbolvärde. Förslaget berör så få personer så att alla gillar det. Förbudet att inneha barnpornografibilder minskade inte antalet utsatta barn. Lagförslaget riskerar dessutom att medföra rättsövergrepp. Jag tror att det bästa är att fortsätta på linjen att blockera siter som visar barnpornografi. Jag tror att det i praktiken är omöjligt att hitta barnpornografi på nätet i Sverige. Man måste vara med i någon slags pedofilförening för att få tag på sådana bilder. Dessa bilder kan lika gärna spridas med snail-mail. Påståendet att massor av personer aktivt söker barnpornografi är delvis en myt. Att spärrade siter får en massa träffar beror endast på att så många är ute och porrsurfar och alla som sökt något på nätet vet att man får massor av inadekvata träffar.

Pejori föreslår längre straff. Erfarenheten visar att längre straff har liten inverkan på brottslighet. Däremot så tror jag att vissa våldsbrottslingar och pedofiler är så farliga att de aldrig bör släppas ut. Problemet är att veta vilka.

Pejoris förslag om att ge mera stöd till offer tycker jag låter vettigt. Stämmer det att pedofiler ofta har råkat ut för brott som små så är sådana hjälpinsatser ännu viktigare. Eftersom det oftast är nära anhöriga till barnen som begår pedofilbrott så är det dessutom troligt att det finns en genetisk faktor inblandad vilket gör en behandling av barnen ännu viktigare.

Gunilla föreslår en mer human syn på pedofiler så att de som känner att de behöver hjälp vågar söka. Hat minskar knappast brottsligheten. Eftersom nuvarande system inte minskat pedofilbrotten så måste vi tänka om och Gunillas idéer kan ge resultat. Även hennes idéer om mer forskning låter mycket vettiga. Debatten har ju visat att kunskapen om pedofili är dålig.

Jag skulle vilja ha en föräldrautbildning vilket inte går att genomföra. Kanske det däremot skulle gå att informera lite på barnavårdscenraler och på föräldraträffar under graviditeten. Det är inte bara om pedofili som de behövs information utan även om barnmisshandel och var man kan få hjälp när pedofilidriften blir för stark eller när barnet skriker så att man inte orkar längre.

Alkohol och andra droger är en viktig inkörsport till misshandel av barn och partner. Troligen så påbörjas även pedofilibrott när storhjärnan är dämpad av droger. Tyvärr så kan man inte förbjuda alkohol men det behövs eventuellt mer kunskap och information om att droger kan leda till övergrepp på barn.

MVH
Jan Lindgren

[ängsvädd]

........

VAD SKA VI KONKRET GÖRA FÖR ATT MINSKA PEDOFILBROTTEN? Låt oss se några goda idéer!

MVH
Jan Lindgren

Platinum skrev i ett tidigare inlägg om stödlinjer för att fånga upp och hjälpa personer med pedofil läggning så att de inte ska begå övergrepp.

Jag citerar Platinum:

"I Tyskland startades 2005 "Projekt Dunkelfeld", för att förebygga sexuella övergrepp mot barn. De hade en nationell stödlinje för fånga upp personer som ännu inte har begått eller dömts för övergrepp - men som känner sexuell dragning till barn. Efter en nationell annonskampanj som informerade om möjligheterna att ringa till stödlinjen har hittills 750 män och två kvinnor hört av sig. 150 av dem har därefter genomgått professionell gruppbehandling inom projektet. Genom-snittsåldern är 38 år, man har känt till sin sexuella avvikelse, pedofili, sedan – 22-årsåldern och nästan 75 procent är uppenbart oroade över att känna som de gör.

Liknande hjälplinjer drivs även av organisationen "Stop it now!" som bland annat finns i Stor-britannien och USA. 2002-2005 ringde 1040 män och 1036 kvinnor till linjen i Storbritannien och Irland.

Niklas Långström, docent i barn och ungdomspsykiatri, sexbrottsforskare och chef för Centrum för våldsprevention vid Karolinska institutet och Åsa Regnér, generalsekreterare, RFSU - föreslog därför 2008 att den svenska regeringen skulle inrätta en liknande nationell hjälplinje i kombination med erbjudande om behandling. De föreslog ett Sexualmedicinskt centrum på Karolinska universitetssjukhuset skulle få i uppdrag att inrätta en hjälplinje." Hämtat från TovaForums informationssida om pedofili, http://www.tuvaforum.se/vad-ar-pedofili.asp.

[Jan Lindgren]

Hej Mimmi!
Platinums inlägg tycker jag är mycket klokt. Det är sådan idéer jag vill ska spridas men infomationen om vart man ska vända sig måste vara lättillgänglig och det får inte finnas några köer. Jag tycker att det skulle gå att få hjälp på alla psykiatriska mottagningar i Sverige och även att det skulle finnas ett nätverk av privata psykiater och psykologer för dem som inte gillar eller litar på offentlig verksamhet. Det är dock ett problem att hitta professionella människor som inte hatar. Det är ju inte bara pedofiler utan även barnmisshandlare som vi måste hjälpa.
Idag så är det praktiskt taget omöjligt att få hjälp om man har någon form av psykiska besvär vilket är en skam för Sverige som är ett relativt rikt land.
MVH
Jan Lindgren

[Gunilla T]

Det är dock ett problem att hitta professionella människor som inte hatar. Det är ju inte bara pedofiler utan även barnmisshandlare som vi måste hjälpa.

MVH
Jan Lindgren

Helt rätt Jan. Jag har jobbat en hel del med brottsoffer, främst kvinnor som utsatts för våld och sexuella övergrepp och även barnen som alltid är brottsoffer vid familjerelaterat våld.

Jag kan ärligt säga att jag aldrig skulle kunna arbeta med förövare, jag är inte tillräckligt neutral och därmed skadar jag mer än jag kan hjälpa.

Man kan aldrig hjälpa någon med ett problem som man inte lyckats lösa själv. Jag beundrar de som klarar av att arbeta med förövare och samarbetet mellan myndigheter är viktigt men själv valde jag att avstå från förövaren.
Det verkar finnas ett samband mellan kvinnomisshandel/våldtäkt, barnmisshandel, sexuella övergrepp på barn samt djurplågare.

Det kom en forskning från Umeå univesitet någon gång i mitten på 90-talet där man ramlade över dessa samband. Nu var underlaget inte särskilt stort, 20 familjer handlade det om men ändå..tyvärr minns jag inte vem forskaren var.

[pejori]

Helt rätt Jan. Jag har jobbat en hel del med brottsoffer, främst kvinnor som utsatts för våld och sexuella övergrepp och även barnen som alltid är brottsoffer vid familjerelaterat våld.

Jag kan ärligt säga att jag aldrig skulle kunna arbeta med förövare, jag är inte tillräckligt neutral och därmed skadar jag mer än jag kan hjälpa.

Man kan aldrig hjälpa någon med ett problem som man inte lyckats lösa själv. Jag beundrar de som klarar av att arbeta med förövare och samarbetet mellan myndigheter är viktigt men själv valde jag att avstå från förövaren.
Det verkar finnas ett samband mellan kvinnomisshandel/våldtäkt, barnmisshandel, sexuella övergrepp på barn samt djurplågare.

Det kom en forskning från Umeå univesitet någon gång i mitten på 90-talet där man ramlade över dessa samband. Nu var underlaget inte särskilt stort, 20 familjer handlade det om men ändå..tyvärr minns jag inte vem forskaren var.

Håller med där...
För min del, framstår problemet när som Bettson sa, "spärrarna släpper"
Det är dom normala spärrar man får med sig under uppväxten, när man lär sig att "så gör man inte" och att samhäller och skola fostrar en individ till rättstänkande.
Många av dagens förövare har inte fått ett rättspatos med sig från början.
Dom är utsatta för övergrepp och ser sina föräldrar slåss, supa och lite till.
Skolan och samhället för övrigt sopar det under mattan och dom växer upp med att, det är okay...

Tragiskt, ja, men likafullt blundar många för sanningen och "vill inte lägga sig i" när dom ser barn fara illa.

[Jan Lindgren]

Hej!
Jag förstår dig helt, Gunilla. Jag skulle aldrig klara att jobba med människor som skadar barn. Jag vet att jag skulle bli fruktansvärt arg och ledsen. Jag har en gång i tiden haft kontakt med ett fall där jag kände förövare och offer. Jag kommer aldrig att förstå hur en människa kan tolerera att partnern misshandlar barnen. Den som blundade i detta fallet var dessutom en utbildad människa som jobbade med barn.

Jag har många gånger blivit förbannad på socialvården när jag sett att barn farit illa utan att någon ingripit. Jag vet att jag är orättvis. Det är ofta mycket svårt att göra något med de regler som finns. Dessutom är det mycket ont om bra fosterhem. Jag har lyssnat på ett antal redogörelser från socialsekreterarna så jag vet vilket svårt jobb de har men ibland undrar jag vilka vi prioriterar, barn eller föräldrar.
MVH
Jan Lindgren

[pejori]

Hej!
Jag förstår dig helt, Gunilla. Jag skulle aldrig klara att jobba med människor som skadar barn. Jag vet att jag skulle bli fruktansvärt arg och ledsen. Jag har en gång i tiden haft kontakt med ett fall där jag kände förövare och offer. Jag kommer aldrig att förstå hur en människa kan tolerera att partnern misshandlar barnen. Den som blundade i detta fallet var dessutom en utbildad människa som jobbade med barn.

Jag har många gånger blivit förbannad på socialvården när jag sett att barn farit illa utan att någon ingripit. Jag vet att jag är orättvis. Det är ofta mycket svårt att göra något med de regler som finns. Dessutom är det mycket ont om bra fosterhem. Jag har lyssnat på ett antal redogörelser från socialsekreterarna så jag vet vilket svårt jobb de har men ibland undrar jag vilka vi prioriterar, barn eller föräldrar.
MVH
Jan Lindgren

När det gäller regler om misshandlade barn, är dom glasklara.
Däremot är det många soc. sekr. som väljer att inte polisanmäla barnmisshandel...(Jag personligen gjorde det alltid!!!)

Ibland får man välja mellan att ha en bra kontakt med familjen och jobba på "hemmaplan" eller lyfta ut barnen tillfälligt.
Risken med att ta barnen är, att du "tappar föräldern" så är det inte fråga om svår vanvård, kan det ibland vara bättre att låta barnen bo kvar och ha täta hembesök istället.

Redigerat av pejori: 04-11-2009, 19:17

[Ludwig]

Men kan man verkligen vara pedofil utan att det finns en "motpart"? Om jag förstår en del rätt här så tycker/tror ni att det finns pedofiler utan att några barn drabbas av det?

Ja, precis. Det handlar naturligtvis om en definitionsfråga; man kan definiera "pedofil" som "person som våldför sig på barn", och i så fall är alla pedofiler naturligtvis destruktiva. Men man kan också definiera det som "person som attraheras av barn". Det är snarare den definitionen jag använder. Socialstyrelsens definition, om jag minns rätt, lägger till två kriterier, dels att det ska ha varat under minst ett halvt år, och dels att man inte ska vara attraherad av vuxna. Jag tycker inte att något av de kriterierna är relevanta i sammanhanget.

Det finns alltså två kategorier: Den större kategorin "personer som attraheras av barn", och den mindre kategorin "personer som våldför sig på barn". Jag använder ordet "pedofil" för den större kategorin. För den mindre finns inget lika praktiskt ord. På engelska säger man ju "child molester", men det är svårt att komma på en praktisk svensk term - "barnvåldtäktsman"?

Det går naturligtvis att vända på definitionerna och använda ordet "pedofil" för den mindre gruppen, och komma på något lämpligt namn för den större. Men jag tycker inte det är en lämplig definition; bland annat skulle man då rimligtvis göra samma sak med andra sexuella grupper. Således skulle man inte kallas heterosexuell om man inte har sex. Det skulle bara vara förvirrande.


En annan sak som kanske behöver klargöras: Ja, det är okej att fantisera om att yxmörda folk, men det är inte okej att utföra det, och det är inte heller okej att propagera för att man ska göra det. Precis samma sak anser jag alltså gäller för sexuella övergrepp, mot barn eller andra.

Vad är det för fel i huvet på en människa som inte begriper att barn i sexuella sammanhang är fullständigt tabu? Och kom inte med floskler om att de inte 'kan hjälpa det'. De kan väl för 17 tänka!

Ja, att det är tabu har de nog insett. Men det ändrar inte deras sexuella drifter. Menar du att de själva väljer att bli pedofiler?

Du kan verkligen inte jämställa pedofili med homosexualitet. Att man föds som homosexuell är väl idag allmänt vedertaget, men man föds INTE som pedofil. Det är en egenskap man får genom övergrepp eller andra orsaker, men de är inte biologiska.

Det är inte så vedertaget som du tror. Diskussionen om vad som bestämmer en persons sexualitet är mycket intressant och skulle kunna fylla längre trådar än denna. Den så kallade "gay uncle theory" ("bögfarbrorteorin"?), som förklarar hur homosexualitet uppstår genom evolution, hörs fortfarande ofta i debatten, men är närmast övergiven av seriösa forskare. Jag anser själv att dess orimlighet borde vara uppenbar - jag skulle gärna diskutera mer, men det ligger lite utanför ämnet.


Bloggen i fråga tycker jag också är intressant. För en gångs skull får man veta hur en pedofil tänker. Jag håller inte med honom i allt, men det ger värdefulla insikter. Bland annat säger han vad jag förstår att han inte är intresserad av att ha sex med barnen, samt att han inte har någon "vuxensexualitet". Det får mig att undra i vilken utsträckning de sakerna gäller för andra pedofiler.

Skulle du tycka det var OK att din dotter (om du haft en i den åldern nu) gick på det dagiset? Skulle inga obehagskänslor ta över då heller?? Skulle du hantera det på ett konstruktivt sätt då också??

Jag skulle tycka att det var obehagligt; jag erkänner att jag inte heller är helt rationell i sådana fall. På samma sätt skulle jag känna ett visst obehag om jag till exempel idrottade och duschade tillsammans med en homosexuell man. Det skulle kännas konstigt även om jag egentligen vore medveten om att det inte var ett problem. Det är svårt att kämpa mot sina egna irrationella känslor, men man får försöka.

Vad skulle hända om vi tillät pedofiler (som inte begår övergrepp) att arbeta på dagis?
Skulle det bli fler pedofiler som arbetar på dagis? Antagligen inte; de finns där i alla fall, utan att ge sig tillkänna.
Om det inträffade att någon av dessa pedofiler begick övergrepp vid ett senare tillfälle, skulle det vara större risk att de kom undan? Nej, för det skulle ju vara fler som var medvetna om risken, och observerade deras beteende.
Skulle det vara större risk att dessa pedofiler begick sådana övergrepp? Nej, just eftersom de skulle inse att risken var större att bli upptäckt.

[Ang. hur en "kåt blick" ser ut:]
Hur sjutton har du tänkt man ska förklara det i skriven text? Sånt vet man. Och barn vet också.

Ja, det är just därför det låter tveksamt att förbjuda det. Lagen är som bekant just en skriven text.

Låt oss se några goda idéer!

Du har missförstått det hela. Den här tråden går ut på smutskastning och osakliga argument. Vill du vara seriös och konkret får du starta en egen tråd.

[Gossen Ruda]

Jo du Ludwig, kloka tankar fast kanske lite främmande i det här sällskapet. Personligen funderar jag lite på om inte pedofiler ur din stora grupp, dom som bara är attraherade av barn, skulle passa bra på daghem och liknande. Där träffar dom mängder med barn och den övriga personalen kan hålla ett öga på dom. Tycker det är bättre än att dom smyger i buskarna runt lekplatserna. Fast med den hysteriska misstänksamheten som tycks råda är nog detta en omöjlighet.

[Aqvakul]

Jo du Ludwig, kloka tankar fast kanske lite främmande i det här sällskapet. Personligen funderar jag lite på om inte pedofiler ur din stora grupp, dom som bara är attraherade av barn, skulle passa bra på daghem och liknande. Där träffar dom mängder med barn och den övriga personalen kan hålla ett öga på dom. Tycker det är bättre än att dom smyger i buskarna runt lekplatserna. Fast med den hysteriska misstänksamheten som tycks råda är nog detta en omöjlighet.

Intressant tanke! Tyvärr tror jag inte det finns någon barnomsorgschef somskulle våga sig på att dra igång ett sånt projekt. Man har ju valt motsatt väg, att försöka göra förskolan "pedofilfri". Effekten begränsar sig till straffade pedofiler. En definitivt oönskad bieffekt är att män med självbevarelsedrift undviker att jobba inom förskolan, då bara antydningar om pedofeli får katastrofala följder. Själv jobbade jag inom barnomsorgen i 15 år, 12 år som arbetsledare, och insåg tidigt att jobbet handlar väldigt mycket om fysisk kontakt (sitta i knä, krama, trösta, busa...). Detta var aldrig något problem vare sig för mig eller för någon annan under dessa år (1976-1991). Men tyvärr, i dagsläget så skulle det vara det. Antalet män inom förskolan och låg- och mellanstadiet är också lägre än någonsin.

Redigerat av Aqvakul: 05-11-2009, 10:45

[*Stintan*]

Ganska intressant att se vilka som tycker det ena och det andra och vilka som tycker vad i den här frågan. Undrar om det är fler än jag som lagt märke till att det finns tydliga gemensamma drag inom de olika grupperingarna?

[Aqvakul]

Ganska intressant att se vilka som tycker det ena och det andra och vilka som tycker vad i den här frågan. Undrar om det är fler än jag som lagt märke till att det finns tydliga gemensamma drag inom de olika grupperingarna?

En skillnad är att vissa försöker diskutera sakfrågan och vad vi kan göra åt pedofilproblemet, medan andra mest uttrycker sin avsky eller kommer med tråkiga antydningar.

[Cacki]

Ganska intressant att se vilka som tycker det ena och det andra och vilka som tycker vad i den här frågan. Undrar om det är fler än jag som lagt märke till att det finns tydliga gemensamma drag inom de olika grupperingarna?

Fler män, dom som själva inte har egna barn eller som har vuxna barn har en mildare inställning. Bara en gissning eftersom jag inte kommer ihåg allas inlägg.

[Myosotis]

...Själv jobbade jag inom barnomsorgen i 15 år, 12 år som arbetsledare, och insåg tidigt att jobbet handlar väldigt mycket om fysisk kontakt (sitta i knä, krama, trösta, busa...). Detta var aldrig något problem vare sig för mig eller för någon annan under dessa år (1976-1991). Men tyvärr, i dagsläget så skulle det vara det. Antalet män inom förskolan och låg- och mellanstadiet är också lägre än någonsin.

Har det alltså blivit okej att könsdiskriminera i vårt samhälle? Jag tycker det är upprörande. Är det verkligen så att männen inte får jobbet bara för att de är män? De kanske inte ens vågar söka jobbet? Det är ju hemskt!! (Grå, du behöver inte svara på det här, alla vet redan vad du kommer att säga. )

Fler män, dom som själva inte har egna barn eller som har vuxna barn har en mildare inställning. Bara en gissning eftersom jag inte kommer ihåg allas inlägg.

Det slog mig också. Och det är ju trevligt att instinkten att beskydda sina barn till varje pris fungerar som den ska.

[Magdis]

Har det alltså blivit okej att könsdiskriminera i vårt samhälle? Jag tycker det är upprörande. Är det verkligen så att männen inte får jobbet bara för att de är män? De kanske inte ens vågar söka jobbet? Det är ju hemskt!! [color=#708090]

Jag tror att många helt enkelt inte vågar söka, eller vågar och vågar, undviker det iallafall. P.g.a rädsla att bli misstänkt för att vara pedofil. Tyvärr tror jag det är så i många fall. Det är väldigt synd. Själv skulle jag inte ens tänka tanken att nån av de manliga förskollärarna eller lärarna på min dotters skola är pedofil, det finns ingen anledning att tro nåt sånt det första man gör. Men såna tankar finns säkert hos andra och hos männen själva kanske, en rädsla att bli misstänkt.

Min amerikanska vän har berättat att där törs knappt några föräldrar låta barnen sova i samma säng som dem av rädsla för att bli pedofilstämplade. Det är sorgligt.

[*Stintan*]

En skillnad är att vissa försöker diskutera sakfrågan och vad vi kan göra åt pedofilproblemet, medan andra mest uttrycker sin avsky eller kommer med tråkiga antydningar.

Nu var det inte skillnaderna jag avsåg. Vet du om att det är tråkigt med människor som aldrig svarar på frågan man ställer utan svarar på något helt annat. Är dina inlägg på något sätt viktigare, ärligare, sannare, än någon annans? Vadan detta behov av att framställa sig själv som bättre än andra?

[Rose]

Ganska intressant att se vilka som tycker det ena och det andra och vilka som tycker vad i den här frågan. Undrar om det är fler än jag som lagt märke till att det finns tydliga gemensamma drag inom de olika grupperingarna?

Jodå, har märkt det också.

/.../Det behövdes lite motvikt.

Ja vad skulle odla göra utan dig.

En skillnad är att vissa försöker diskutera sakfrågan och vad vi kan göra åt pedofilproblemet, medan andra mest uttrycker sin avsky eller kommer med tråkiga antydningar.

Nu var det inte skillnaderna jag avsåg. Vet du om att det är tråkigt med människor som aldrig svarar på frågan man ställer utan svarar på något helt annat. Är dina inlägg på något sätt viktigare, ärligare, sannare, än någon annans? Vadan detta behov av att framställa sig själv som bättre än andra?

[Grå]

(Grå, du behöver inte svara på det här, alla vet redan vad du kommer att säga. )

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6058277.ab

Sov gott.

[Gossen Ruda]

Visst finns det likheter inom dom olika grupperna, i huvudsak män på ena sidan och kvinnor på andra. Männen tar det lite lugnare och försöker analysera problemet och kvinnorna skriker högt på förbud och efter yxor. För slappt på ena sidan och hysteriskt överbeskyddande på andra sidan eller vad? Problemet löses dock inte med förbud och hårda straff, det är slag i luften. Det krävs nog en attitydförändring istället, från båda håll.