Klimatm�tet - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Sm�prat

10 sidor

« < 3 4 5 6 7 > »

Skriv svar

Nytt inl�gg

Klimatm�tet

Gita Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	04-12-2009, 22:54 L�nk hit: #81
Medlem Antal inl�gg: 5 162 Medlem sedan: 20-11-2006 Medlem nr: 8 833	M�nga kloka inl�gg!N�r det g�ller det fossila beroendet s� �r det n�got vi m�ste l�mna bakom oss oberoende om vi tror p� hotande klimatf�r�ndringar eller inte. Det �r helt enkelt �ndliga resurser som kommer att ta slut f�rr eller senare. N�r det g�ller oljan s� �r den slut redan om 30 - 50 �r enligt m�nga forskare, bl.a Kjell Aleklett, Uppsala. �verg�ngen till f�rnybara energislag �r n�got som vi �r tvingade till om vi vill beh�lla n�got av nuvarande standard. Ett m�ste, men ocks� v�ldigt sp�nnande med en fantastiskt teknikutvecklig som f�ljd. N�r det g�ller s.k. ekologisk odling s� �r det f�r mig n�got f�r ett f�tal rika l�nder, f�r mig k�nns det oetiskt att medvetet minska sk�rdarna med cirka 30 % per ytenhet n�r v�rldssv�lten aldrig varit s� stor som nu, var sj�tte m�nniska lever i sv�lt. Samma sak g�ller odling av energigr�dor, omoraliskt, men det finns ju sol, vind och vatten, djupa hav och geotermisk energi . Gita P.s Sen tror jag ocks� p� naturens kraft att �terh�mta sig! D.s

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	04-12-2009, 22:55 L�nk hit: #82
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Kornas rapande l�ter inte mycket men det �r intressant att r�kna lite p� det. En ko rapar ut ca 7 300 kg koldioxidekvivalenter per �r. Det finns ca 1,3 miljarder boskap p� jorden. Det blir ca 9 490 miljoner ton koldioxidekvivalenter. F�r att f� lite j�mf�relse s� �r det flera g�nger mer �n vad tundran l�cker ut eller mer �n vad avskogningen ger. R�kna sedan med alla andra idisslare som f�r och getter s� blir det rej�la utsl�pp. Ta g�rna och r�kna lite sj�lva utifall jag gjort n�got r�knefel. MVH Jan Lindgren

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	04-12-2009, 22:58 L�nk hit: #83
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	Sv�lten beror ju till stor del p� klimatf�r�ndringarna med torka i Afrika och �versv�mningar p� andra h�ll. D�rf�r b�r vi odla p� det s�tt som �r b�st f�r klimatet. -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

Gita Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	04-12-2009, 23:12 L�nk hit: #84
Medlem Antal inl�gg: 5 162 Medlem sedan: 20-11-2006 Medlem nr: 8 833	CITAT (�ngsv�dd @ 04-12-2009, 22:58) Sv�lten beror ju till stor del p� klimatf�r�ndringarna med torka i Afrika och �versv�mningar p� andra h�ll. D�rf�r b�r vi odla p� det s�tt som �r b�st f�r klimatet. P� vilket s�tt �r ekologisk odling b�ttre f�r klimatet? Oftast f�rbrukar man mera diesel eftersom att man bek�mpar ogr�s med att bruka jorden tv� g�nger p� v�ren. Naturg�dsel r�cker inte s�rskilt l�ngt, dessutom �r den sv�rare att dosera med f�lj av st�rre n�ringsl�ckage till redan �verg�dda sj�ar och hav. Om man ocks� r�knar med det faktum att sk�rdarna blir mindre per ytenhet s� blir ocks� milj�p�verkan per kg producerat livsmedel st�rre �n vid konventionell odling. Gita

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	04-12-2009, 23:47 L�nk hit: #85
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	�r det n�gon som kan definiera ekologisk och konventionell odling p� ett bra s�tt s� att det �ver huvud taget blir vettigt att diskutera f�r och emot? De finns ekologiska odlare som odlar enligt konventionella principer men anv�nder naturg�dsel, v�xelbruk m.m. f�r att lyckas b�ttre t.ex. Det finns ocks� konventionella odlare som anv�nder pl�jningsfri odling f�r att �ka den biologiska aktiviteten i jorden. Jag �r �vertygad om att det finns fler nyanser. -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	05-12-2009, 10:00 L�nk hit: #86
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Det d�r med nyanser �r nog k�rnpunkten i all vettig odling. F�ruts�ttningarna varierar och odlingsmetoderna m�ste variera. N�r vi diskuterar "ekologisk" odling i Sverige s� tror jag det �r b�st att utg� fr�n Kravs regler. Krav har definierat vad de anser vara "ekologisk" odling p� ett tydligt s�tt. Besprutningar �r till�tna med mycket stora begr�nsningar n�r det g�ller vilka kemikalier som �r till�tna. Fosfor fr�n gruvor �r till�tet. Mineralisk kv�veg�dsling �r f�rbjudet men det �r till�tet att anv�nda g�dsel fr�n konventionell uppf�dning vilket inneb�r att de indirekt anv�nder mineraliskt kv�veg�dsel. Jag tror inte att det �r till�tet att anv�nda flytg�dsel. Naturg�dsel fr�n reningsverken �r f�rbjudet. Det �r OK att anv�nda naturgas f�r att br�nna bort ogr�s. Svarttr�da l�r ocks� vara acceptabelt f�r att reducera ogr�s. Det l�r ocks� finnas krav p� att ibland gr�ng�dslingsgr�dor vilket minskar matproduktionen. MVH Jan

KRT Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2009, 10:19 L�nk hit: #87
Medlem Antal inl�gg: 3 001 Medlem sedan: 17-09-2009 Medlem nr: 26 121	Tycker det �r ganska intressant att n�stan ALLA �r f�r alternativa/f�rnyelsebara energislag, �nda tills det handlar om att placera vindkraftsparker i n�rheten av det egna huset/hemmet. D� �r pl�tsligt v�rdet av en or�rd natur s� mycket viktigare... Eller att l�gga ner k�rnkraftverk, och k�pa in kolkraftproducerad el fr�n �ster - det man inte ser har man inte ont av, eller? Eller ta �lvarna i Norland som exempel - vattenkraft �r bra och milj�v�nligt, �nda till man ska bygga fler kraftverk och d�mma upp fler �lvar - d� pl�tsligt �r kraftbolagen milj�bovar och f�rst�r milj�n... Hur ska vi ha det egentligen??? Dubbelmoralen i m�nga av milj�fr�gorna f�r det att v�ndas i magen p� mig av avsky. Man t�nker bara p� sig sj�lv, sin situation och hur det p�verkar en sj�lv. Just nu �r det s� mycket snack om ekologisk mat, klimatsmarta varor etc, n�r stora delar av jordens befolkning har problem att s�tta mat p� bordet. Att "v�lja" ekologisk mat �r en lyx som bara vi i v�st kan unna oss. D�remed inte sagt att det �r det d�lig val, eller att det kvittar vad man �ter, men man r�ddar inte jorden genom att k�pa krav-m�rkt mj�l. Och sj�lvklart kan det finnas etiska aspekter till att man t.ex. v�ljer k�tt fr�n "glada" kossor, det g�r jag sj�lv om jag kan. F�r n�gra �r sedan var det en fruktansv�rd opinion mot genmodifierade gr�dor - trots att f�rsiktig anv�nding av denna teknik skulle kunna m�jligg�ra odling under sv�ra betingelser, f�rhindra sv�lt och d�dsfall. Det mest idiotiska i diskussionen om GMC �r att det bara �r en "snabbv�g" till den v�xtf�r�dlig m�nskligheten sysslat med under all tid man odlat gr�dor. Nu f�r forskarna framst�lla de torkt�liga, sjukdomsresistenta eller saltt�liga gr�dorna p� "manuell" v�g genom korsningar av plantor, en metod som tar m�nga, m�nga �r. I SLUT�NDEN blir resultatet samma - det handlar bara om metoden att komma dit. Konkret inneb�r protesterna att rika, v�ln�rda m�niskor i v�st, har f�rsenat utvecklingen av gr�dor f�r de delar av v�rlden d�r det �r torka eller �versv�mningar och d�rmed orsakat �tskilliga m�nniskors lidande och d�d. L�ste nyligen att man har lyckats framst�lla en rissort som v�xer vid �versv�mning och inte drunknar som vanliga sorter - denna planta kan allts� vara r�ddningen f�r m�nga som odlar i omr�den med frekventa �versv�mningar. Men eftersom den var framst�lld i labb, s� blir det f�rmodligen problem med bannlysningar etc, det �r ju en GMC och S�DANA kan man inte �ta f�r d� blir man s�kert som en av mutanterna i X-men..... Det �r denna typ av dubbelmoral som f�r det att v�nda sig i magen p� mig. Skenhelighet kan man ocks� kalla det. Missf�rst� mig inte, jag anser INTE att det ska vara fullt �s p� att framst�lla vad som helst, sj�lvklart m�ste saker och ting kontrolleras noga och konsekvensbeskrivas. MEN man m�ste ocks� se helheter och fakta, och inte bara v�nda kappan efter vilken vind som bl�ser. Jag anser absolut att alla m�ste dra sitt str� till stacken, men g�r det p� r�tt s�tt och genom att utk�mpa de slag man kan vinna. Jag tycker absolut man ms�te f�rs�ka hitta alternativa energik�llor och anpassa processer s� de kr�ver mindre energi. Men man m�ste vara realist ocks�, och se till vad som �r m�jligt och om�jligt. Visioner �r viktiga, de kommer man l�ngt p�, men f�r att de ska g�ra n�gon nytta m�ste de g� att implementera i verkligheten, annars �r det bara dr�mmar. Redigerat av KRT: 05-12-2009, 10:21 -------------------- �rvd tr�dg�rd i sydv�stra Sk�ne (zon 1)

Gunilla T	05-12-2009, 11:00 L�nk hit: #88
G�ster	CITAT (KRT @ 05-12-2009, 10:19) Jag anser absolut att alla m�ste dra sitt str� till stacken, men g�r det p� r�tt s�tt och genom att utk�mpa de slag man kan vinna. . Sv�rt att s�ga emot dig d� du helgarderar varje p�st�ende Jag tillh�r de okunniga i sammanhanget, �r nog mera k�nslom�ssigt engagerad �n vad mina kunskaper r�cker till. Ett s�tt att l�ra mig mer �r mitt syfte med tr�den, andras argument som tvingar mig att leta kunskap. Jan och jag �r oense om det mesta n�r det g�ller milj� men oj, vad han har inspirerat och tvingat mig att s�ka mer kunskap Jan! Jag anser att v�r milj� �r den viktigaste fr�gan och den sv�raste utmaningen vi m�nniskor har att m�ta men k�nner mig mestadels r�tt maktl�s. Bidra g�rna med din kunskap hur vi kan g�ra p� r�tt s�tt och vilka slag som �r m�jliga att vinna.

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2009, 11:12 L�nk hit: #89
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	CITAT (Gita @ 04-12-2009, 23:12) P� vilket s�tt �r ekologisk odling b�ttre f�r klimatet? Oftast f�rbrukar man mera diesel eftersom att man bek�mpar ogr�s med att bruka jorden tv� g�nger p� v�ren. Naturg�dsel r�cker inte s�rskilt l�ngt, dessutom �r den sv�rare att dosera med f�lj av st�rre n�ringsl�ckage till redan �verg�dda sj�ar och hav. Om man ocks� r�knar med det faktum att sk�rdarna blir mindre per ytenhet s� blir ocks� milj�p�verkan per kg producerat livsmedel st�rre �n vid konventionell odling. Gita Konstg�dsel �R ju sj�lva �verg�dningen, det har tillverkats p� konstgjord v�g och den g�dningen ing�r inte i det naturliga kretsloppet. H�r �r en anledning, fler kan hittas p� KRAV:s hemsida: CITAT Konstg�dseln kan dessutom minska markens f�rm�ga att f�nga och binda luftens koldioxid. De ekologiska b�nderna g�dslar med v�xtrester, djurg�dsel, kompost och annat s� kallat organiskt material. Detta inneh�ller kol fr�n den koldioxid som v�xterna tagit upp ur luften genom fotosyntesen. I marken bryts materialet ned, n�stan helt, men en liten sv�rsm�lt del blir kvar som kallas mull. Ju mer mull det finns i marken ju mer koldioxid har det tagits bort fr�n luften. P� grund av att den ekologiska bonden inte anv�nder konstg�dsel �r det sannolikt att mullhalten blir h�gre i marken. P� sikt kan d�rmet den ekologiska produktionen binda mer koldioxid. http://www.krav.se/Konsument/Om-KRAV-markn...RAV-och-klimat/ Om kv�vel�ckage: CITAT �verg�dning Du har s�kert h�rt talas om algblom�ning i �verg�dda hav och sj�ar. Kanske vet du ocks� att l�ckaget av v�xtn�ring fr�n �krarna �r en av orsakerna. Via diken f�rs n�ringsrikt vatten ut i vattendrag och sj�ar f�r att s� sm�ningom n� havet. Kv�ve �r ett av de n�rings�mnen som l�cker ut. Samtidigt beh�ver v�xterna detta �mne som �r en viktig best�ndsdel i deras celler. Det �r d�rf�r som konventionella b�nder konst�g�dslar med kv�ve, det ger h�ga sk�rdar. Nu skulle man kunna tro att l�ckaget av kv�ve fr�n �kern beror p� att sj�lva konstg�dseln rinner bort, men s� �r det s�llan. Det vanliga �r att v�xterna tar upp konstg�dseln. L�ckaget kommer f�rst senare, efter sk�rden, fr�n r�tter och stubb som l�mnats kvar p� �kern. N�r dessa mullbildande v�xt�rester f�rmultnar frig�rs n�mligen deras naturliga inneh�ll av kv�ve. S� kommer h�stregnen och sk�ljer igenom marken och d� kan kv�vel�ckaget bli stort fr�n s�v�l ekologiska som konventionella �krar. Kortsiktigt har det d�rf�r inte s� stor betydelse f�r kv�vel�ckaget om du handlar KRAV-m�rkt eller ej. Det har det d�remot i ett l�ngre perspektiv. Dels blir KRAV-b�nderna allt duktigare p� att h�lla det frigjorda kv�vet kvar i marken, s� att n�sta gr�da kan ta upp det. En ekologisk bonde kan ju inte ers�tta bortrunnet kv�ve med konst�g�dselkv�ve. Dels kan ett �kat KRAV-godk�ndt jordbruk r�tta till f�ljande tokiga omst�ndighet: P� en del h�ll i Sverige, bland annat i Halland, finns fler kor och grisar �n vad �kerjorden kan f�da. Till dem transporteras foders�d fr�n andra omr�den i landet d�r det finns m�nga g�rdar som saknar djur. Ett s�dant omr�de �r N�rke. Vi tar grisproduktionen som exempel. Hallandsgrisarnas g�dsel inneh�ller n�rings�mnet kv�ve. Kv�vet kommer fr�n den s�d de �tit och denna s�d i sin tur har f�tt n�ring fr�n �kern i N�rke. Dit borde d�rf�r g�dseln f�ras tillbaka. Men s� l�nga transporter av g�dseln vore ekonomiskt och energi�m�ssigt vansinne. N�rkebonden ger d�rf�r sin �ker konstg�dsel och i Halland f�r �krarna l�tt f�r mycket sving�dsel. S� kommer det sig att konstg�dseln i N�rke ger kv�vel�ckage fr�n sving�dsel i Halland. Det �r inte ett h�llbart jordbruk. KRAV-bonden str�var efter att odla djurens foder p� den egna g�rden. Genom att k�pa KRAV- m�rkt mat hj�lper du d�rf�r till att utveckla ett svenskt jordbruk som har en balans mellan djurh�llning och s�desodling. Ett s�dant jordbruk skulle l�cka mindre kv�ve. http://www.krav.se/Konsument/Om-KRAV-markn...tre-for-miljon/ -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

Piccante Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2009, 13:23 L�nk hit: #90
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 891	Nu verkar m�nga s�tta likhetstecken mellan ekologisk odling = efterliknar konventionell odling p� pl�jda f�lt fast utan konstg�dning och "gift". I tropiska omr�den tror jag p� "agroforestry" d�r ma odlar p� h�jden genom att samodla tr�d f�r virke och br�nsle med buskar som kaffe, h�ga �rter som bananer och l�ga v�xter som baljv�xter och bladgr�nt. Det �kar b�rdigheten n�r man inte pl�jer, man komposterar avfall i odlingen och de h�ga tr�den ger skugga �t �mt�liga plantor. Man har m�nga f�rs�k med Agroforestry i Sydamerika och svenska VI-skogen bidrar till s�dan odling i Afrika. http://www.worldagroforestry.org/af/index.php Redigerat av Markus_H: 05-12-2009, 13:45 -------------------- আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	05-12-2009, 13:29 L�nk hit: #91
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Det var m�nga biologiska fel i �ngsv�dds citat. Alla b�nder oberoende av odlingsmetod anv�nder sitt �verskott av biologiskt material till aat g�dsla jorden. Konstg�dsel der �kad v�xtmassa vilket ger mer mull och p� s� s�tt binder mer kol. Halland �r ett bra exempel p� hur man undviker �verg�dning. D�r finns det regler som best�mmer hur m�nga djur man f�r ha per ytenhet f�r att undvika �vefg�dsling. M�nga kravb�nder har inte djur. De gl�mmer att ber�tta att kravb�nder k�per naturg�dsel fr�n konventionella odlare. De gl�mmer ocks� att ber�tta att att alla b�nder har skyldighet att ha f�nggr�dor i vissa omr�den. De missade informationen att oberoende av odlingss�tt s� �r n�ringsl�ckaget detsamma per producerat kilo mat. Naturligtvis vill de inte upplysa om att l�gre sk�rd per ytenhet leder till att vi f�r mindre skogsareal vilket med f�r stora �kningar av koldioxid i atmosf�ren. En "ekologisk" ko v�xer l�ngsammare s� den producerar enormt mycket fler koldioxodekvivalenter. Tar man h�nsyn till milj�n s� �r krav ingen h�jdare men det finns naturligtvis ideologiska sk�l att vara kravodlare och det f�rs�mrar inte saken att man f�r stora subventioner och kan lura konsumenten att betala mer. Jag tycker det �r lite tr�kigt att m�nga m�nniskor ser s� pessimistiskt p� milj�n. Jag ser stora m�jligheter. Det g�r att minska koldioxidutsl�ppen utan att minska standarden. Vi kommer att k�ra bil �ven i framtiden. Naturligtvis inte med fossilt br�nsle. Vi kan effektivisera jordbruket s� att skogssk�vlingen minskar. Vi kan minska metanutsl�ppen fr�n idisslare. ( H�gproducerande djur. iIdag finns det alltf�r m�nga l�gproducerande n�tkreatur i U-l�nderna) �t lite mindre k�tt fr�n idisslare och �ka konsumtionen av kyckling. Det finns idag massor av id�er och f�rs�k. Alla kommer inte att fungera men m�nga kommer att bli bra. Det finns �ven mer fantasifulla id�er. L�s om vertical farming. MVH Jan Lindgren

Piccante Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2009, 13:43 L�nk hit: #92
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 891	Vertical farming http://en.wikipedia.org/wiki/Vertical_farming ser jag som en del i att �verbrygga avst�ndet stad/ land producent/ konsument. I gr�na st�der kan man minimera transporter och cirkulera n�ring tillbaka till odlingssystem och �ka graden sj�lvf�rs�rjning. De st�rsta st�derna och befolkningscentra i v�rlden har inte omland nog f�r att f�rs�rja sin befolkning. Samtidigt beh�vs ett traditionellt jordbruk p� landsbygden med f�r ekosystemtj�nster och biologisk m�ngfald. -------------------- আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2009, 15:22 L�nk hit: #93
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	Det handlar om kvalit� och n�ringsinneh�ll p� gr�dorna ocks�. Det �r inte s�ker att en stor snabbv�xande gr�nsak m�ttar mer �n en "t�tare" som f�tt v�xa l�ngsammare. -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

Gunilla T	05-12-2009, 16:40 L�nk hit: #94
G�ster	SMHI - Sveriges klimat i framtiden. H�r kan du klicka p� kartan och sedan olika varabler f�r att se hur just ditt omr�de kan komma att p�verkas av den globala uppv�rmningen. http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/

Nauti Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2009, 17:05 L�nk hit: #95
Medlem Antal inl�gg: 2 276 Medlem sedan: 06-06-2008 Medlem nr: 16 626	CITAT (Markus_H @ 05-12-2009, 13:23) Nu verkar m�nga s�tta likhetstecken mellan ekologisk odling = efterliknar konventionell odling p� pl�jda f�lt fast utan konstg�dning och "gift". I tropiska omr�den tror jag p� "agroforestry" d�r ma odlar p� h�jden genom att samodla tr�d f�r virke och br�nsle med buskar som kaffe, h�ga �rter som bananer och l�ga v�xter som baljv�xter och bladgr�nt. Det �kar b�rdigheten n�r man inte pl�jer, man komposterar avfall i odlingen och de h�ga tr�den ger skugga �t �mt�liga plantor. Man har m�nga f�rs�k med Agroforestry i Sydamerika och svenska VI-skogen bidrar till s�dan odling i Afrika. http://www.worldagroforestry.org/af/index.php D� handlar det ju mer om permakulturt�nket som jag talar mig varm om och om att vi i Norden skulle g� �ver till att anv�nda n�tter, b�nor och �rtor som huvudsaklig proteink�lla. Det fungerar inte bara i tropiska omr�den utan �verallt i hela v�rlden utom arktiska delar d�. -------------------- Earthlings - En dokument�r om m�nniskans syn p� djur och hur hon behandlar djur. Med anv�ndning av dolda kameror f�r man se hur djur behandlas i k�tt-, kl�des-, husdjurs-, n�jes- och forskningsindustrin.

Nauti Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2009, 17:17 L�nk hit: #96
Medlem Antal inl�gg: 2 276 Medlem sedan: 06-06-2008 Medlem nr: 16 626	CITAT (Jan Lindgren @ 05-12-2009, 13:29) �t lite mindre k�tt fr�n idisslare och �ka konsumtionen av kyckling. Visst �r det b�ttre �n att �ta t.ex. fl�sk och n�tk�tt, men det g�r fortfarande �t minst tre g�nger s� stora landytor till att "producera" kycklingk�tt j�mf�rt med att odla b�nor eller liknande direkt. Varf�r inte slopa k�ttet helt och �ta �gg i st�llet? Att kycklingar �r n�gra av de som har det s�mst inom djurindustrin och skulle bli �nnu s�mre av en �nnu storskaligare "produktion" m�ste ju �ven v�gas in. I st�llet borde vi ta v�l hand om h�nor och ge dem ett liv i v�lm�ende samtidigt som vi f�r n�gonting tillbaka av dem i form av �gg som mat, men �ven som markberedare, koldioxidproducerar, insektsbek�mpare, v�rmealstrare m.m. alla mycket anv�ndbara egenskaper f�r odling. Vi borde sluta �ta upp djuren och leva tillsammans med dem, ta hand om dem och f� tillbaka n�gonting av dem p� ett annat s�tt �n i form av k�tt. Det tror jag att vi skulle g�ra stora milj�m�ssiga vinster p�. Att anv�nda oss av ett helhetst�nk d�r vi tillsammans med djuren kan anv�nda alla resurser till odling p� ett s� effektivt s�tt som m�jligt �r ju n�gonting som borde efterstr�vas. Att slopa k�ttet tror jag �r en n�dv�ndighet. Det enda undantaget som vore en stor milj�m�ssig vinst vore om man utnyttjade vattenytor mer f�r fiskodlingar d� vattenmassor ger mycket h�gre "avkastning" �n samma yta p� land. Men vad jag tycker om den saken beh�ver jag nog inte yttra mig om -------------------- Earthlings - En dokument�r om m�nniskans syn p� djur och hur hon behandlar djur. Med anv�ndning av dolda kameror f�r man se hur djur behandlas i k�tt-, kl�des-, husdjurs-, n�jes- och forskningsindustrin.

Gunilla T	05-12-2009, 17:18 L�nk hit: #97
G�ster	Nauti, jag hade ingen aning om vad permakultur var men googlade lite och helt klart intressant. Hur utbrett �r deth�r tankes�ttet i Sverige? http://sv.wikipedia.org/wiki/Permakultur

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-12-2009, 19:41 L�nk hit: #98
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	CITAT (Gunilla T @ 05-12-2009, 17:18) Nauti, jag hade ingen aning om vad permakultur var men googlade lite och helt klart intressant. Hur utbrett �r deth�r tankes�ttet i Sverige? http://sv.wikipedia.org/wiki/Permakultur Inte s�rskilt utbrett. Men det finns en f�rening - F�reningen Permakultur i Sverige och det finns en skogstr�dg�rd p� Holma. Jag har dock sv�rt att se hur �tbara skogstr�dg�rdar skulle l�sa klimatproblemen. Men tror mycket p� permakulturid�erna �verlag och att m�nga av dem kan utnyttjas i bland annat jordbruket. Redigerat av officinalis: 05-12-2009, 19:41 -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	05-12-2009, 20:12 L�nk hit: #99
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! www.verticalfarm.com tar upp alla t�nkbara fr�gor. Systemet �r intressant men jag har sv�rt att f� n�gon acceptabel ekonomi p� projektet n�r jag r�knar p� kostnader. D�remot s� �r m�nga tankar bra och en del �r klart anv�ndbara. N�r det g�ller permakultur s� finns det en demonstrationsanl�ggning i H��r. www.stiftelsenholma.org Jag har varit d�r n�gra g�nger och �ven g�tt en n�tkurs d�r. Jag rekommenderar ett bes�k. De som driver anl�ggningen �r mycket trevliga. Jag har haft stor gl�dje av deras kunskaper �ven om vi har ganska olika synpunkter om odling. Man kan faktiskt ha b�de v�xtbyte och kunskapsutbyte utan att vara �verens n�r det g�ller allt. Jag tror inte att permakultur har n�gon kommersiell framtid men som en mycket trevlig hemtr�dg�rd, som dessutom ger en hel del mat, fungerar det utm�rkt. www.pfaf.org �r ocks� intressant i detta samband. Jag har ganska l�nge f�rs�kt att f� makthavare att plantera mer �tbara v�xter i urban milj�. Nu ska ett bostadsf�retag i Lund g�ra ett f�rs�k. Jag ska senare i december h�lla ett litet inspirationsanf�rande f�r personalen. Jag t�nker g� igenom vanliga och ovanliga �tliga b�r och frukter som man kan t�nkas odla i ett bostadsomr�de. Lyckas projektet s� kan det bli ett referensobjekt f�r andra kommuner. Det hela kan kanske ses som ett mycket litet milj�projekt. De som �r intresserade av lite udda projekt ska titta p� odling av andmat. En v�xt som f�rdubblar v�xtmassan p� tv� dygn. Andmat har en fenomenal f�rm�ga att rena vatten och har dessutom en bra n�ringssammans�ttning. En bra foderv�xt. Allra b�st �r den som fiskmat. Tyv�rr bara anv�ndbar i varmare klimat. En positiv nyhet. USA bygger tre anl�ggningar f�r plasmaf�rbr�nning av sopor. Varje anl�ggning klarar 1000 ton sopor per dygn. Vid f�rbr�nningen bildas syngas. en blandning av kolmonooxid ovh v�tgas. Gasen kan anv�ndas till framst�llning av el eller till biodiesel. Anv�nder man alla sopor i USA s� kan man framst�lla 5- 8 % av USAs elbehov. I Kanada har man byggt anl�ggningar f�r att utvinna fosfor ur avloppsvatten. Flera l�nder har best�llt s�dana anl�ggningar. I min hemkommun utvinner man 98-99% av fosforet ur avloppsvattnet som sedan tillsammans med slammet tillf�rs v�ra �krar. Det sker hela tiden sm� positiva f�rb�ttringar. Tillsammans blir det en hel del. MVH Jan Lindgren

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	06-12-2009, 10:43 L�nk hit: #100
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	Mycket positivt med ditt projekt om �tbara v�xter i bostadsmilj�. Andmat lovordar jag, har den som mat till min sk�ldpadda, samt vattenrenare och algh�mmare i akvariet. Den finns vild h�r. Ang. konstg�dsel och de �vriga v�xthusgaserna: CITAT Lustgas, N2O, har visat sig vara en stark v�xthusgas. Lustgasen har ocks� den senaste tiden uppm�rksammats bland annat i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science1 d�r man visar p� att lustgasutsl�ppen �kar och att det �ven p�verkar ozonskiktet negativt. En ganska problematisk gas med andra ord. http://miljodoktorand.se/2009/10/16/avskaf...sgynnar-miljon/ CITAT Konstg�dseln och de andra v�xthusgaserna Vid sj�lva tillverkningen av konstg�dselkv�ve g�r det inte bara �t energi. Lustgas avg�r ocks�. Och dessutom �r risken st�rre att det l�cker mer lustgas fr�n mark som konstg�dslats. En f�rdel f�r ekologiskt allts�, men med brasklappen att det �r sv�rt att m�ta avg�ngen av lustgas fr�n mark och att det �nnu �r ont om vetenskapliga unders�kningar. Och s� till sist, konstg�dseln p�verkar ocks� den tredje v�xthusgasen, metan. I konventionellt jordbruk �r det vanligt att man sprider konstg�dsel i form av ammoniumkv�ve. Detta h�mmar bakteriernas nedbrytning av metan i markens luftfyllda porer. http://www.krav.se/Konsument/Om-KRAV-markn...RAV-och-klimat/ -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

G� till: Sm�prat

10 sidor

« < 3 4 5 6 7 > »

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 16-06-2026, 11:58

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon