Jag är en riktig sparmus eller ekorre eller vad man skall säga. Är livrädd för att slänga något som kanske kan komma till användning. Detta ställer till problem för mig.
Just nu funderar jag på några högar med Land och Vi i villa. Slänga alltihop utan att titta i dem eller kolla och klippa ut. Att det finns intressanta artiklar i dem vet jag eftersom de jag gått igenom resulterat i en hög med urklipp.
Frågan är bara om det är värt tidsåtgången.
Har också mina gamla leksaker kvar eftersom jag inte fått några barn. Kommer jag att sakna dem om jag gör mig av med dem? Känns ju lite trist att slänga dem och att sälja tar en massa tid.
Pappas boksamling tar också en massa plats och de skulle säkert vara intressanta för andra men återigen tar de tid att avyttra. Många knepiga fackböcker som inte har så många köpare men som någon kanske skulle bli väldigt glad över.
Garderoberna bågnar. VARFÖR köpte jag så mycket kläder. Fast jag ångrar bittert den där säcken med jeans som jag gav bort för att jag trodde att jag aldrig skulle komma i dem igen. Nu har jag gått ner 16 kg och skulle verkligen behöva dem. Det är ju en massa kemikalier i nya jeans och de är ju inte så sköna heller.
Hjälp

Är det bara jag som är sådan här? Jag passar inte in i slit och släng samhället.
Hur tänker ni? Drunknar ni också i sparade saker eller slänger ni massor och har gott om plats. Lite nya infallsvinklar på detta problem emottages tacksamt.