Vi har en igelkotte i vår trädgård som springer runt här på kvällarna. Varje kväll skrämmer han slag på mig eftersom när jag går nära honom/henne så ser den mig innan jag ser den. Då taggar han upp sig så det fräser till i gräset alldeles brevid mig så jag blir jätte rädd.

Men så i förrgår fick jag en ofrivillig revanch.

Jag skulle vattna en av mina pelargoner på altanen. Jag har alldeles för mycket jord i krukan så när jag vattnar rinner det alltid över. Därför håller jag alltid krukan över altanräcket när jag vattnar.
Så då i förrgår höll jag krukan över räcket och såg mig inte för. Helt plötsligt börjar det spotta och fräsa utanför räcket och när jag tittar över ligger "kotte" där alldeles hoprullad stackar´n!

Med tanke på hur stor yta han har att röra sig på och vilken liten yta jag vattnade på så fick jag in en riktig fullträff. Ofrivilligt som sagt.
Ska nog se mig för bättre nästa gång.
Funderar på att lära upp den att äta mördarsniglar och då är det bra att ha en snäll och medgörlig igelkott!
/Anki

för en trevlig berättelse!

vad gulligt

Anki, revancher kan man få av ingenting. Kanske kotten blev av med lite löss? de brukar ju ha sådana röda små rackare inpå huden. .stackarn ... inte ska de duschas, väl?

Nej det ska de väl inte...

Det var nog en olycka i arbetet med din igelkott. Jag har själv haft igelkottar i trädgården när min dotter var liten. Hon bar ungarna (de var mer tama) omkring och då blev mamman också nyfiken när vi gav dem mat och jag såg till att vatten fanns under den sommaren. När man såg närmare på kotten och såg huden, så fanns det gott om sådana små kvicka rackare, som en knappnålshuvud stora små kryp. Det blev förbud att ta in någon av kottarna, men ute hadde vi dem tillsammans. Det fanns en krypen som de höll till med sitt boende. Till slut var även vår hund pekant med kotten, de brukade nosa på varandra och sen vandra vidare..
.. roligt var det och dottern försökte vakta dom för bilarna.....Fuchian

Jag var blomvakt åt en bortrest vän en het sommar för några år sedan, en dag strilade det vatten någon meter ifrån slangmunstycket. Tänkte inte så mycket på det utan kapade av slangen och skruvade fast munstycket igen, nästa dag var det likadant men den tredje dagen var där en vuxen igelkott och tre alldeles bedårande småkottar inte större än en halv tennisboll vardera. det verkade som om de bodde under yttertrappan och mamman hade väl bitit hål i slangen för att småttingarna skulle få dricka. Lagade slangen igen och hämtade en grund skål inne i huset som jag fyllde med vatten och ställde ut, tyvärr såg jag dem aldrig mer igen och det grämer mig att jag inte fick en bild på den lilla familjen. Ägarinnan till huset struntade i att hennes trädgårdsslang hade blivit ett par meter kortare och hade också gärna velat se dem men de visade sig aldrig mer. Kanske blev de skrämda och flyttade då folk började gå regelbundet på yttertrappan igen. Hennes odlingslåda som jag bla. skötte om gav dock över 600 körsbärstomater den sommaren.

Men va gulligt... Själv har jag inte sett en kotte sen Jesus gick i tofflor

Stämmer, Chamomille, ... jag tror att våra trädgårdar har en skuld i det. Förr, då man hade växter som krypenar och sånt så hittade de plats att vara. nu ser ju nästan varenta tomt ut som ett cementguteri, med massa plattor, grus kring buskarna ocv. du vet vad jag menar? Det finns inte de naturliga gömställen för kotten att bygga sitt bo. Jag berättade om min kotte i ett annat inlägg innan detta och den som vi hade 3 år i rad hos oss försvan, inte för att vi gjorde något åt hennes boplats, men kanske överkörd.
Vi kallade den för "lopp-Lisa", och efter henne har vi inte sett en enda kotte, och detta var i mitten av -80-talet. .....Synd, de var trevliga att ha. ..... .. fuchian ..

Har försökt.
Till och med igelkottarna ratar dessa otäckingar.

Inte här--tack o lov!
De äter alla sniglar+ kattmat o hundmat!

Det är så trevligt att läsa om era Igelkottar för här har det aldrig funnits några! Det finns för många Grävlingar så då kommer det inga "kottar" hit tyvär!

Jag oroar mej--för vi har en grävling här o flera rävar!
Men--jag hoppas att nå´n av de tre "kottar" vi matar
ska få leva vidare!

Vilken gullig berättelse!

Önskar så att vi hade "kottar" här också, men vi har nog för mycket grävlingar.

Förstår att du blir rädd när det helt plötsligt börjar att fräsa bredvid dej!

Tyvärr ser man oftast igelkottar som överkörda utmed vägarna och många blir ihjälbrända på Valborg då de bygger bo i rishögarna och hinner inte undan när det börjar brinna Därför skall man helst lägga sitt ris på lastpallar om men ämnar elda upp det så det blir en luftspalt mellan marken och riset.

hm jag borde ha den perfekta trädgården hos mig, med både krypenar och stök där den kan gotta sig, ingen ordning alls helt enkelt . Det kanske är katten som skrämmer dem att flytta hit, eller grävlingen eller räven...

Det är främst Grävlingen som gör att Igelkotten inte bor hos dig Skogstroll!! Hjällper inte hur perfekta förhållande man har för Igelkott om det finns Grävlingar i närheten!

Till skogstroll,

Det är synd att dessa små och även själskapliga djur försvinner, hade jag haft någon kotte så hade du fått den, för hos mig är den ökade trafiken orsaken till att de försvinner.
Min make brukade säga att det fanns lite kotte-skit längs den gamla häcken vi tog bort, men vi misstänkte att de kom från en granne, snett nerifrån oss, för där fanns det verkligen det ena och det andra på den vanvårdade tomten. Ibland kunde vår nuvarande hund rikta sig mot de hållet, men vi lyckades inte se några och när vi gjorde om vår tomt och samtidigt fick vi en ny granne dit och de har röjt undan ordentligt, så var har vår "Lopplisans" ättlingar tagit vägen? De, kottarna var kvar där till år 2000, men jag saknar dom.
Lopplisa, den gamla mamman brukade klättra upp i famnen på mig när jag satt i gräset och ungarna följde mammans beteende. Maken knorrade för lössen, men de var mer intresserade av kotten än mig.
Ser jag nåt så får du ett taggigt paket! Fuchian ..

På naturskyddsförerningens hemsida kan man köpa en igelkottbo och sätta ihopp om man inte vill bygga en själv. Annars kan man köpa det här:

http://www.naturskyddsforeningen.se/butike...-bo/igelkottbo/

Bra sätt att bidra med bra gömställen för kottarna i många tråkiga "perfekta" trädgårdar.

Till orchidejtyven och Skogstrollet,

Men vad bra, då slipper jag smyga i buskarna häromkring och leta kottar till Skogstrollet, men för min del är det kört.
Jag visste inte om detta du, orchidetjyven berättar om, men om man hade möjligheten så varför inte... ... Fuchian ..

Blir lite förvänad at läsa att det finns trädgårdar utan kottar.... Tycker det alltid har funnits i mina föräldrars trädgård, och i vår trädgård har vi också kottar. Faktum är att de skrämde slag på maken för några månader sedan, han kom hem sent och hörde de konstigaste ljud i trädgården. Fnysanden och pufanden, så han trodde det var någon typ som smugut sig in iträdgården, men det var bara två kottar som bråkade om en tredje

Just nu ser vi dem inte så ofta, men jag hittar spåren efter dem. Misstänker att de har bott i vedstapeln under vintern. Vi fällde en massa träd ihöstas och lade upp vid sidan av huset u en hög trave med en presenning över. I våras ville maken börja hugga upp veden men jag förbjöd honom, just för igelkottarnas skull.... Men nu borde de både ha vaknat, fått ungar och ungarna blivit lite större så nu ska han fö ge sig på traven (lagom till semestern) men jag ska bygga några ikelkottbon som ersättning.

Tycker man kan försöka hjälpa ALLA djur (utom mördarsniglarna) att ha det så bra som möjligt i trädgården. Ofta är det inte så mycket som behövs, men det kan göra stor skillnad!

Nu skriver jag svar på mitt eget inlägget, men jag har tänkt en del av dessa kottar och ska kolla hos min väninnga som bor mitt i skogen om de har sett några. Jag skulle så gärna träffa dom igen. Om hon har, så kanske jag får bli bekant med hennes kottar. Flytta dom gör jag inte. .... Fuchian ..

Vilken söt historia! Önskar mig själv igelkottar till trägården, men förstår varför de inte finns här när jag läser inläggen. Vi bor visserligen vid en skogsdunge, men vi har massor av räv och grävling.

Själv vattnade jag flugsnapparen i går. Jag tyckte att det såg lite torrt ut i rabatten under fågelholken i trädgårdens nordvästra hörn. Bad maken ställa dit vattenspridaren - trodde verkligen att holken var tom. Men när jag kom efter en stund fick jag syn på flygsnapparen som tryckte in huvudet som en kork i hålet. Jag hoppas verkligen att det inte hann komma in alltför mycket vatten!

Vänligen
//Linda

Mysigt djur. Och vårt äldsta däggdjur. Tror att de härstammar från Kritatiden. Hade då och då envid villan iÖstersund och förra året så skällde jämttiken stånd skall på en kotte vid hundgården där. Jag har med framgång matat en kotte med daggmask. Såg kul ut närden sträckte fram"handen" och ville ha mer.