Jag har varit livrädd för att hamna i helvete efter döden,men det finns jo varken helvete eller djävulen,utan allt detta existera endast inuti människans tankar.
Vad tänker ni andra om detta?
http://www.metacafe.com/watch/1073502/spir...eaven_and_hell/

Håller med dig. Helvetet och djävulen är bara uppdiktade av människor - de existerar inte. Men det kan vara "praktiskt" att vissa religioner - eller är det bara kristendomen? - skräms med dem för att få människor att "sköta" sig eller att få kontroll över dem.

Det är så rigivande att lyssna på denne man....jag är inte längre rädd!

Om helvetet finns, är hela min världsbild felaktig. Vilket den kan vara. Men jag är inte rädd för helvetet. Jag kan vara rädd för helvetet som somliga utsätts för på jorden.



--------början på inkopierad text som jag inte vet källan till

Det finns en vacker incident som ska vara sann. Det råkade vara så att Edmund Burke, en av Englands största historiker hade en vän som var lika känd som han, men att han var teolog. Till och med Kungen och drottningen kom på hans predikningar, men Edmund var aldrig med. En dag frågade vännen honom, ”det är lite tufft för mig. Jag har haft förhoppningar om att du en dag skulle komma. Även Kungen och drottningen och hela hovet kommer för att lyssna. Alla de lärda och kunniga från universiteten kommer. Du, som är min ende vän, är den ende personen… bara för artighet skull, borde du åtminstone komma en gång.
Han sa, ”just det är anledningen, varför jag inte har kommit. Men du insisterar. Den här söndagen kommer jag – var redo.”
Han sa, ”vad menar du med att ´vara redo´?”
Han sa, ”allting klargörs då jag kommer till kyrkan”.
Vännen förberedde en verkligen vacker predikan. Alla kristna präster förbereder sina predikningar. Ett förberett tal, hur välformulerat det än är, är i grunden falsk, därför att det inte kommer från hjärtat.
Edmund Burke kom. Vännen hade förberett den bästa tänkbara predikan; han ville imponera på Edmund. Hela tiden betraktande Edmund Burkes ansikte - men inga känslor, inga rörelser, inga intryck över det som sagts. Han började stamma, och skaka, han var nervös: Denne man satt längst fram lik en stenstaty.
Och sedan vart det frågestund, och den förste att stå upp var Edmund Burke. Han sa, ”jag har en fråga. Du sa i ditt tal att en man som var god och dygdig samt tror på Gud, kommer till himlen. Och en man som inte är god, inte dygdig, och inte tror på Gud, han kommer till helvetet, evig förtappelse. Min fråga är denna, ”sa han, ”att du har förenklat saker och ting för mycket. Jag vill veta: Om en man är god och dygdig men inte tror på Gud, vart går han? En man som är ond, som inte är dygdig, men som tror på Gud – vart går han?”
Teologen vart ställd, därför att varje svar skulle skapa problem. Han sa, ”ursäkta mig, jag kan inte svara spontant på detta.”
Edmund Burke sa, ”jag visste detta, därför att hela talet inte var spontant alls. Du är en papegoja. Hur mycket tid behöver du för att leta i skrifter och i biblioteken efter svaren? Du har inte svaret, och du har nerver att eftertryckligt säga vem som kommer till helvetet och vem som kommer till himlen. Och jag har ställt en enkel fråga….
Teologen svarade, ”jag vill ha sju dagar. Nästa söndag vill jag svara. Dessa sju dagar var rena skärselden. Han försökte hårt den ena vägen efter den andra vägen, ” vad du än säger ser ut att vara fel. En man som inte tror på Gud men är god och dygdig- du kan inte skicka honom till helvetet. Vad är det annars för mening med att vara god och dygdig? En man som tror på Gud men är inte god och dygdig – han kan man inte skicka till helvetet, för vad är det för fel med att vara syndare, vara ond, inte vara dygdig? Just enbart tro på Gud…..sedan släppa allt detta nonsens, göra det enkelt: De som tror på Gud kommer till himlen och de som inte tror på Gud går till helvetet. Så varför nödvändigtvis dra fram dessa kvaliteter av godhet och dygd?
Han höll på att bli tokig, han kund inte sova. Söndagen kom, och det fort. Tiden är lurig och elak. När du vill att den ska gå fort går den sakta. Och då du vill att den ska gå sakta går den fort. Den går alltid emot dina önskningar.
Han begav sig till kyrkan så att han skulle vara där en timme innan predikan skulle börja. Fortfarande hade han inget svar. Han tänkte att han skulle be en bön till herren Jesus Kristus: Hjälp mig! Skrifterna är inte till någon hjälp. Bibliotek… i sju dagar har jag arbetat hårt och inget svar. Faktum kvarstår, Edmund Burke hade rätt; det var utav artighet han aldrig kom. Helt i onödan drog jag in honom i detta och nu har han skapat ett problem, inte bara för mig, utan för hela församlingen. Nu är det upp till dig att hjälpa mig.
Så han böjde sig ner inför kristusstatyn, och placerade sin panna på hans fötter, och sa, ”hjälp mig, därför att det inte bara är frågan om min prestige, hela din religion är ifrågasatt. Jag är enbart en representant.
Han hade inte sovit på sju dagar, så han somna vid fötterna av herren Jesus Kristus. Han hade en dröm, där han drömde att han satt på ett tåg, ett snabbt tåg, och han frågade, ”vart är det här tåget på väg, vart är jag på väg?
De sa, ”det här är tåget till himlen”.
Han sa, ”det här är bra. Det är bättre att se med egna ögon vad för sorts människor som det finns där. Så han listade ut: Om han kan finna Socrates där, så betyder det att godhet, oskuld, ärlighet, uppriktighet är tillräckligt, man behöver inte tro på Gud. Om Socrates är där, Gautam Buddha är där, Mahavira är där…men om jag inte finner dessa personer där kan jag hur som helst se vilka som är där….därför att Adolf Hitler tror på Gud, Napoleon Bonaparte tror på Gud, Alexander den store tror på Gud och dessa mördar människor. Nadirshah tror på Gud och han bränner människor levande. Om jag finner dessa personer där är det kört för mig; för att jag måste berätta sanningen för församlingen.
Han anlände till himlen. Han kunde inte tro sina ögon. Han putsade glasögonen och tog en noggrann titt. Stationen såg ut som ett vrak, en ruin. Det stod ”Paradiset” men bokstäverna hade flagnat, det kanske var miljoner år sedan någon skrev skylten. Och överallt var det lortigt, dammigt och smutsigt. Kanske trodde han….har jag kommit till Indien. Vadå, det här är inte paradiset. Vad är det här för slags paradis?
Han klev av tåget och gick fram till biljetttluckan – där fanns ingen. Han försökte lista ut…”jag försöker få reda på om vissa personer finns här - Gautam buddha, Socrates, Pythagoras, Heracleitos, Epicurus, Mahavira, Lao tzu?”
Folk sa, ”aldrig hört talas om”.
Och han såg folk…torkade ben, som om livskraften hade runnit ur dem, vandrande skelett. Han frågade, ”vilka är de här människorna?” Någon var ett stort helgon, han hade hört namnet. Asketer, munkar, nunnor och präster av alla de slag.
Han sa, ”my God, och damm, lager av damm på dessa människor – och hela stället såg ut som det inte hade regnat där på decennier. Allting var torrt, ingenting var grönt - inga blommor, inga löv. Jag har aldrig sett ett liknande ställe. Han sa, ”my God, om detta är paradiset, God save the Queen. Det här är ett farligt ställe.
Och helgonen var där, satt under ett träd som var naket, utan löv. Han frågade,” kommer våren hit någon gång?” – de sa, ”aldrig hört talas om, vad menar du med vår?” Ingen dans, ingen musik, ingen sång och ingen glädje…
Han rusa tillbaka till stationen och frågade om det fanns något tåg som gick till helvetet. De sa, ”den står just nu på plattformen”. Han satte sig på tåget för att resa till helvetet, för att se hur situationen var där. För om det här är situationen i himlen….då kan du aldrig föreställa dig hur det är i helvetet. Då tåget närmade sig kunde man känna en sval bris, dofter. Då tåget anlände till stationen såg han en blänkande skylt med vackra bokstäver ”Helvetet” och på en annan stod det ”Välkommen till helvetet, här får du livstid”. Vackra människor syntes överallt – män, kvinnor och barn. Han sa, ”my God, det ser ut som om det är fel någonstans. Det här borde vara paradiset, alla ser så lyckliga ut.”
Han klev av och frågade någon, ”har du hört talas om Gautam Buddha, Socrates, Bodhidharma, Lao tzu, Basho, Dogen?
De sa, ”dessa är de människor som har förändrat denna plats. Det här stället brukade vara ruttet, men sedan dessa människor kom hit, så har de förändrat hela stället. Nu är allting grönt, en oas, lustgård. Det finns kärlek, det finns musik, det finns glädje och sång. Vänta tills det blir kväll, då alla börjar dansa och sjunga, just nu är alla ute på fälten och arbetar. Se på den där mannen – det är Socrates som arbetar på fälten.”
Chocken var total. Han vakna upp, och det var tid för församlingen att ta plats. Folk hade börjat komma och stod runt honom och såg på Teologen: Vad är det frågan om? Har han fallit i sömn, är han medvetslös, eller vad?
Edmund Burke hade anlänt för att få höra svaret. Teologen svarade, ”jag ansträngde mig till det yttersta, men kunde inte hitta något svar. Just nu har jag haft en dröm – och jag kommer att relatera till drömmen och du får dra dina egna slutsatser. Min slutsats är denna: Jag är lessen, det vad jag har predikat haar inte varit riktigt. Frågan är inte om goda och dygdiga människor kommer till himlen; det är tvärtom, vart än dessa goda och dygdiga människor än befinner sig, skapar de himlen, paradiset precis där de är. Och tron på Gud är irrelevant. Det är din individuella fantasi, önskedröm – du kan tro, du behöver inte tro. Den avgör inte i betydande och i avgörande slutsatser i livet.

Vart de än kommer dessa personer skapar de ett paradis av vilket helvete som helst.

--------slut på inkopierad text som jag inte vet källan till

Tack Rihane!
Texten är väldigt bra!

Silos,

Det finns endast kärlek i universum dit vi alla går en dag, men man blir då varse om hur har du förvaltat dina dagar på jorden? Kanske måste du lära av dina misstag(stora) och gå ner igen, men denna gång ska du få smaka på det du var mot dina medmänniskor och sedan bli den personen som får uppleva det onda själv, och lära dig om ett.
Allt detta görs trots allt i kärlekens namn och du är inte ensam, men i ett livets skola och lära om det du missade sist.
Om djävulen skulle jag säga att det finns andar som inte gått mot ljuset och de söker upp likasinnade levande personer och fäster sig vid dem och ökar det onda.

Jag tröstar mig i kärleken, även att ingen är skuldfri så är vi älskade själar hos den högste i ljuset.

kärleken till dig själv och till din nästa är allt det som behövs! ...fuchian...

Det håller jag med om!

[attachment=53475:hj_lp.gif]

Djävular och helvete finns bara mitt ibland oss i levande livet

Och VAD menar du med detta???



Detta håller jag med dig!

I universum finns det bara skrot. Det var VAD jag menade.

Silos , skönt att höra att du inte är rädd längre. För mig så slutar det när det slutar , det blir som att somna .

Som redan skrivits så är himmel och helvete påhitt för att kunna styra människor , för att kunna ha makt över dem , för att kunna utnyttja dem för sin egen vinning. Skrämselpropaganda brukar gå hem hos de flesta om man håller dem i okunnighet om annat än vad man vill att de ska få veta.

Vem orkar bry sig om sånt där fjanteri? Finns ändå ingen himmel eller något helvete. Dessutom är jag bäst, så varför ska jag bry mig

Uppenbarligen så orkade du bry dig eftersom du skrev ett så fint inlägg.

Himmel, helvete, Gud och Djävulen... Ja nog tror jag att det är uppdiktat av människan. Myter och religioner har funnits länge och jag kan förstå hur människor förr behövde ha något att tro på.

Det man inte vet är skrämmande och då hittar man på saker för att göra det mindre otäckt. Till exempel vid solförmörkelse sade man att det var ett monster som åt upp solen, men eftersom monstret inte hade någon bakkropp så blev solen strax synlig igen

Varje individ har sin egen sanning/tro innom sig, men sen kvittar det om man inte hittar det och lutar sig mot andra el är allmänt okunniga eller tänker inte i dom banorna ---- allt detta och mer därtill är den personens privatsak, men ..... fuchian...

Är du säker på det?



Visst bryr du dig eftersom du kom hit oach svarade!



Mer och mer tror jag att det kan vara på det viset!



Religioner har människan uppfunnit,men den sanna tron finns inuti människan hjärta och det har ingenting att göra med religioner!Så fort människorna börja bygga kyrkor etc...så förvandlas tron till dogmer etc...



Jag håller med dig!

Åt helvete med djävulen, helt enkelt. Så är vi av med honom.

Den var bra!

Helvetet finns väl här på jorden. Krig, tortyr, svält, sjukdomar. Listan kan göras hur lång som helst. Tänker på den stackars Bobby http://sv.wikipedia.org/wiki/Fallet_Bobby
Djävligare helvete kan inte finnas och där var mamman och styvfadern djävlar

USCH, vilken hemsk tanke...
Jag har inte tittat på länken och inte läst vad alla andra har skrivit förutom du Silos, i din trådstart.

Jag har ALDRIG haft några tankar om att jag skulle hamna i "helvetet" eller liknande...
Dessa ställen existerar inte för mig...

Jag tänker varje dag att jag ska glädja och vara positiv mot alla människor som jag möter, goda eller onda... det faller på ett ut.
Egentligen, så behöver jag inte "tänka" vad jag ska... utan det faller sig liksom naturligt...

Jag utgår ifrån att ALLA är Goda, vad dom sedan ÄR, är upp till dom själva...

Jag såg just nu en film på tv 4 om "Belgiens bortglömda barn" DET är helvetet!!!!

Finns det film kopior på 4,an så se!! Nog kan vi lite till manns offra en hundring OM vi vet att det kommer till den som behöver! HUUUUR ska man veta det???

Jag skulle kunna donera massor med saker MEN??? Får dom som behöver det?

Förlåt mit vilsna skrivande men jag trodde inte att det fanns så här nära???
Men vad kan jag....?

Förlåt att jag blev berörd! Jag tänkte mej att ta bort tråden för den verkar så lessam, men nu får den va kvar för jag tycker att den kompenserar "himmel o helvete" tråden

Jag har inte sett filmen,men vad jag kommer att tänka på är att vi medmänniskor behöver hjälpa att personligt och även med pengar hjälpa till barn och andra i världen.
Tyvärr så försvinner mycket av pengarna som ges på vägen ((

Ditt inlägg är alldeles utmärkt att vara här!

http://www.youtube.com/watch?v=d1V53U3XHOA

Man får fylla sin dag så gott det går med det positiva och strunta i annat. Om man har sin tro med sig i sitt egen hjärta så behöver man inte ens tänka på annat.

Det räcker att säga nåt positivt till en medmänniska eller hjälpa till där det behövs. Kärleken är ljuset.

Dom som jävlas, kan man undvika, de mår inte bra innerst inne och det lyser igenom hur de handskas med olika saker, vad de skriver osv.....
Men man behöver inte följa med till deras helvete och vad det nu kan vara, undvika det och fortsätta att må bra innombords.

Olika rädslor föder demoner..... fuchian ...

Helvetet har vi ju på jorden redan så varför yvas över det !himmeln ja det vet vi inte förän vi kommer dit, om vi kommer dit ?alla har vi vår tro på vad som är sant eller inte.Jag själv vill gärna tro på ett liv efter detta ett liv utan elände och oro krig osv ett liv i bara ren harmoni och glädje.Den tron gör det lite lättare den dagen man ska lämna in

Man får väl välja själv de flesta vesluten för sin egen del och vad det nu månne vara. Bara negativt att rota i elände och helvete osv.

Fylla sinnet med ljus och sin tro är bättre än vara rädd för något man inte vet om och som oftast inte ens existerar, tycker jag är ett bättre sätt för det mesta att ta med sig.

Min mor gick bort några dagar sedan, men jag vet att hon har det gott, även att den förlusten gör att jag gråter ... även i sömnen, säger maken.

Detta var en sak som jag har haft med mig hela sommaren för alla visste och även mamma att det blir dax för henne, så vi pratades rätt mycket om dessa saker som hon grunnade på sin sjuksäng mycket ofta.
mina andra syskon ser inte det på samma sätt och blir bara ledsna, men detta tror jag har gett mig kraft att ge min mamma det hon har haft behov av att prata, samt jag är den som har kontakt med den kvarvarande släkten som är i dom åren som mamma och kunnat meddela dem hur det går.

Jag ser detta med ljust sinne även att hon inte var den goa mamma som jag behövde, men hon var barn av sin tid, så det accepterar jag. ---- Don´t Kiss Them Good-bye av Allison Dubois. ..fuchian...

till dig Fuchian från Kyllikki

För mig skulle helvetet vara, om så vore, att efter mitt livs slut kunna kika ner och se enbart de sorgliga saker som mina nära och kära drabbades av

Håller med till 100 %. Jag vill verkligen tro på att man kommer till en bättre värld efter detta liv - men är en tvivlare, men "jobbar" på att tro.

jag tror man blir kompost. Finns ju bra och dålig kompost också Pushing up the daisies heter det ju... och det är väl inte helt fel

Vad betyder pushing upp daisies? Och visst kroppen blir till jord,men själen lever vidare tror jag....

.... att man ungefär "trycker upp" blommorna ur jorden. Jag vill gärna också leva vidare och gärna i en trädgård med allt jag önskar i form av djur och annat trevligt sällskap men man får väl se, tänker inte grunna på det så mycket innan dess. Det blir som det blir.

Alldeles rätt att inte grunna på det som kommer efter döden!Det bästa är att leva här och nu så gott man någonsin kan och hjälpa sina medvandrare....