Nu sitter jag och planerar för nästa års odling
Jag har byggt fyra ramar och ska få lite ordning i dom tänkte jag.

Jag har läst runt på nätet och i mina böcker och hittat en massa matnyttigt.

Nu vill jag göra en "komplett" lista över alla grönsaker. I böcker och på nätet har jag hittat att dessa trivs ihop.

Listan nedan uppdaterar jag, vartefter nya ideér och uppgifter kommer fram i tråden

Ruta 1 - Välgödslad jord

• Kålväxter till kålväxter ingår... Kålrabbi, Senap, broccoli, blomkål, vitkål, grönkål
• Rädisor (vårplantering klarar 5 graders jord)
• Majrova (vårplantering klarar 5 graders jord)
• Selleri
• Tomater
• Gurka
• Melon
• Squash
• Majs
• Purjolök
• Selleri
• Vitlök
• Pumpa

Ruta 2 - Måttliga krav på näring

• Morötter (höstsådd eller vårsådd)
• Palsernacka (höstsådd eller vårsådd)
• Rödbetor (älskas av rådjuren behöver "bur")
• Svartrot
• Mangold
• lök (vårplantering klarar 5 graders jord)
• Sallat (kan odlas var som helst behöver inte ingå i växelbruk)
• dill (höstsådd eller vårsådd)
• persilja ((höstsådd eller vårsådd klarar 5 graders jord)

Ruta 3 - små krav på gödning

• Potatis
• Jordärtskocka (höstplantering)

Ruta 4 - berikar jorden själv med kväve

• Bönor (vårplantering i minst 12 graders jord-ca vid körsbärsblom)
• Ärtor (vår plantering klarar 5 graders jord)
• Gröngödning
• Spenat (vår plantering klarar 5 graders jord)
• ettåriga kryddor

Kan ni hjälpa mig att fylla på grönsaker i listan som måste ingå i ett växelbruk, det som saknas?? Nu ska jag inte odla allt Men jag vill veta... så jag inte missar något gott nästa år...

Tänkte att en sådan här lista kunde hjälpa flera av oss att planera

Vilken bra lista!

Dill och persilja kan också höstsås. Går jättebra.


Men - sen kommer till såna tråkigheter som släktskap:

Tomater och potatis kan inte odlas efter varandra. Tomaterna kan få potatisbladmögel, eller sprida det till potatis som kommer efter. Jag brukar odla tomater i 20-liters-hinkar.
Morötter och lökväxter behöver skydd, duk, mot angrepp av morotsfluga, lökfluga.
Kål behöver skydd mot jordloppor, kålflugor, kålfjäril.
Blomsterkrasse en bit ifrån kålväxter är bra. Kålfjärilarna verkar föredra den!

Selleri och majs tar jättelång tid på sig. Sås bäst inomhus tillsammans med tomaterna.
Haverrot smakar som svartrot, men får inte lika långa rötter. Mindre krav på jorddjup alltså. Jag föredrar den.
Efter tidiga grönsaker kan man så rucola eller/och mache. Kan skördas tills den hårda vinterfrosten kommer.

Lycka till.

Hej
jag har läst av många olika författare om samodling & testade mycket själv. Det blev en tabell som jag har på väggen & som mina kompisar uppmuntrade mig att sälja till trädgårdsfantaster som sysslar med ekologisk odling.
VÄXTSAMODLINGSTABELL

BBC har en utmärkt filmsnutt om växelbruk:

http://www.gardenersworld.com/how-to/projects/crop-rotation/

Den är suverän den filmen den är såå pedagogisk

Det som förbryllar mig är att man ska odla purjolök och vitlök i ruta 1 och lök i ruta 2....???

Lök bör man odla med 4-6 års mellanrum, men om man cirkulerar detta kommer det betydligt oftare???

Vi äter mycket lök i vår familj så jag tänkte odla...
ruta 1. Purjolök och vitlök
ruta 2. Gullök och Rödlök
ruta 3. Potatis
ruta 4. Bönor.

Vad tror ni??... kommer det att fungera????

Med reklam avses i detta fall inte omnämnande av produkter, tjänster eller företag inom trädgårdsbranschen i forumets trädgårdsavdelningar när ett omnämnande är relevant för en pågående diskussion.
Min växtsamodlingstabell finns hos ADLIBRIS FÖR 69 KRONOR. Storlek 42cm x 56,8cm, så det går bra att hänga på väggen.
Länk http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163367467

fin lista själv har jag inte så stora bäddar och odlar mycket lök så den återkommer minst vart tredje år men jag får ändå jättemycket skörd så , jag tror inte det är så heligt .

En liten randanmärkning bara: Det där med att höstså - det ska man göra så sent som möjligt innan frosten går djupt, det är ju inte meningen att fröna ska gro på hösten, de ska bara "kicka igång" extra tidigt på våren, när ev. tjäle gått ur jorden. Därför verkar dina parenteser om att höstså i september inte bra, lätt att bli besviken - vänta med den sådden!

MEN SNÄLLA RARA!!!!! inte behöver du göra reklam för din lista 2 ggr!!!!!!!! i en och samma tråd
Nu handlar denna tråd om att vi på odla.nu ska med gemensamma krafter, komma fram till en lista.
Så bjud på dig själv och kom med konkreta förslag istället....gratis

Edit: varför ändra du ditt inlägg????
Jag bad dig bara att inte upprepa ditt inlägg två gånger i samma tråd... samt jag anser att det du gör är reklam!! jag ogillar det du gör!!!! Den handlar om att vi tillsammans ska komma fram till en lista.




Vad skönt att höra vart tredje... kanske jag kan klara.

:tummenupp:bra att du påpeka det.
i september stod det någonstans.... nu minns jag inte var, för jag har läst överallt.
Mina källor har varit:
Grönsaksodling med Lena Israelsson
Köksträdgården med Lena israelsson
Bonniers stora bok om "din trädgård" en massa trädgårdstidningar och Internet.

Jag tänkte att jag uppdaterar i första inlägget...

Jättefin lista, Blomkronan! Du är så energisk!!!

Tack
Energisk... det ska komma från dig...

I år sådde jag för första gången fänkål - det blev inte så mycket som kom upp (5 plantor bara, ska förgro och plantera ut den nästa år så blir det nog bättre tror jag), men i alla fall: Så gott! Och vackert! Den ska ha rätt mkt gödning tror jag, jag satte den i ett land med rätt mkt kompostjord och lite annan gödning. Kan rekommenderas!

(OT: - jag gjorde igår en första fänkålsrätt där jag skar ett par fänkål i bitar, la i smord form, skar små egna tomater i, + lök, lite vitlök, persilja, lite ströbröd och smörklickar överst och skjuts in i 200 grader en halvtimma eller så - blev verkligen väldigt gott!)

Eklo, naturligtvis måste de ge rätten ett namn. Eklos fänkål eller fänkål a la ön eller nått.

Fänkål... där sa du något... det glömde jag sätta i år!! samma med kålrabbi.

Man glömmer bort vad som är kål och inte Det finns ju en hel del... (hjälp mig uppdatera listan)
Fänkål och kålrabbi ingår väll i ruta 1?

Mina 135 kvm odlingslott räcker inte till!!! har jag förstått men det finns flera odlingsår.. så allt man vill odla kommer.... så småning om

I ruta 1, (år 1) ska man ha kålsorter... till kålsorter ingår ju även senap, ska man tänka på.
Senap satte jag i år den har varit väldigt intressant att följa... stockholmare och "stadsbo" som jag är så har jag aldrig sett senap växa tidigare. Till jul ska jag göra egen senap

Fänkål är ingen kålsort. Men broccoli, blomkål, vitkål, grönkål...

OPS!! i vilken ruta ska den med då???? jag tog förgivet att det var en kål eftersom det hette fän-KÅL

Jo, fänkål låter onekligen som en kålsort, men men.

Jag skulle nog betrakta den som bra för ruta 1 eller 2 - som sagt odlade jag den själv med en hel del kompost i jorden + lite annan näring (gräs under sommaren, och lite hönsgödsel sen vår)

Detta är ingen indelning man bör ta på allt för stort allvar. Det är många andra faktorer som spelar in i en väl designad växtföljd. T.ex. förfruktseffekter hos kulturväxterna utöver kvävefixeringen som en gröngödsling kan ge.
Men indelningen är förstås praktisk att utgå ifrån.

Några tillägg:
squash, pumpa och majs går alla relativt bra i ett senare skifte. Både squash och pumpans fruktsättning kan dessutom missgynnas av för höga kvävehalter.
Likaså är inte kålrabbi särskilt krävande. Fungerar dessutom bra på sandigare jordar, till skillnad från många andra kålväxter.
Sallat, dill och persilja är korta kulturer och kräver därmed inte så mycket näring. Däremot kräver de snabbt omsatt näring under den tiden de odlas. Därför kan kanske övergödsling vara lämpligt. Samma gäller rädisan som inte heller är särskilt näringskrävande. En näringsfattig jord blir det dock aldrig någon bra sallat på.
Även majrova och rädisor tillhör kålväxterna och drabbas av samma sjukdomar.
Bönor och ärtor berikar knappt jorden med något kväve öht. Man bör titta på effektivare gröngödslingsväxter som t.ex. blålusern, sötväppling eller åkerböna för att få in det som en näringsförsörjare i växtföljden.
Varken spenat eller ettåriga kryddor berikar jorden med kväve. Det är även skillnad mellan olika kryddor. Vissa växer på magrare jord, en del på fetare.
Sallat kan för övrigt drabbas av växtföljdsjukdomar, som t.ex. sallatsbladmögel. Så den bör också ingå i en växtföljd med lämpligt antal år mellan.

I praktiken kan det vara svårt att få till växelbruket tycker jag. Jag vill till exempel ha tomater i växthuset år efter år (inte i hink utan direkt i marken) och pumporna (cucurbita maxima) kan bara odlas på vissa ställen där de kan breda ut sig utan att kväva andra växter eller vara ivägen.

Antingen struntar man i växelbruket och hoppas att det går bra ändå (väldigt vanligt tills ganska nyligen, mina föräldrar hade t ex ett potatisland där de odlade potatis år ut och år in utan en tanke på växelbruk), eller så byter man ut jorden (jobbigt!), eller (som jag har hört går lika bra) så tillsätter man rejält med kompost och växtdelar varje år för att motverka jordtröttheten.

Jag tror det sista receptet är det jag föredrar, av praktiska skäl (spontant blir det väl en kombo av de två sista alternativen eftersom landen till sist annars blir överfulla med jord). Tanken bakom den metoden är att sjukdomarna finns överallt iallafall (mer eller mindre) och att det är växternas hälsa och motståndskraft som avgör i första hand om de blir drabbade eller ej. Men jag vet också att mängden sjukdomsframkallare/parasiter ökar i jorden år efter år om man odlar samma gröda. Här är en rapport om klumprotsjuka som jag tyckte var intressant i det sammanhanget:

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sve...ease/view/74063

Å andra sidan finns försök som visar ökad skörd om man odlar samma gröda två år i rad. Detta har att göra med
symbioser mellan växterna och svampar i jorden:

http://chaos.bibul.slu.se/sll/forb_org_bio...-3/ODN07-3A.PDF
(se sid 6)

Sen gissar jag att varningarna om för mycket kväve mest är relevanta om man använder konstgödsel och/eller hönsgödsel. Jag tycker aldrig att jag haft något problem med detta, men då gödslar jag i princip enbart med kompost, hästgödsel och marktäckning. Men det är klart, vill man spara på gödslingen så kan det vara bra att veta vilka grödor som det blir något av trots utebliven gödsling.

Många av råden om växelbruk jag läst i böcker tycks mig ha lite mer storskaliga odlingar i åtanke än den vanliga trädgårdsodlaren. För oss småodlare är det ju enkelt att kompletteringsgödsla med t ex urin eller nässelvatten om någon växt verkar ha kvävebrist.

Slutsats: man kan göra lite som det faller sig. Det blir antagligen rätt bra. Man kan tänka på att hålla jorden i bra kondition och att gynna svampmycel genom att täckodla och inte gräva sönder jorden i onödan.