Hej! Jag håller på att att göra en ny rabatt, för bl a rosor. Ca ett spadtag ner i marken har jag ett kompakt lager med lera, ca 2 dm tjockt. Sen är det skaplig jord under. (Detta kommer sig av att vi har ett nybyggt hus, där grävaren som grävde ur för avlopp "möblerade om" jordlagren när han grävde. Normalt har vi kompakt lera ca 1-1,5 m ner.)

Hursomhelst så ser jag till att ta bort större delen av leran nu när jag gräver, jag tänker att den är för kompakt för något att växa i.

Mitt problem är att jag inte riktigt vet vad jag ska göra av den... Jag har en vanlig platt fyrkantig villatomt med grannar åt alla håll, så ska jag bli av med den så blir det väl att köra till tippen, vilket känns lite konstigt för mig.

Både maken och jag tycker att tomten är väl platt, och skulle tycka att det vore kul med något lite "upphöjt".

Maken tänker sig någon sorts kulle, han vill bygga en kulle av leran och sen jord på och sen odla nåt på den. Jag gissar då att: 1. Jorden rinner av leran. 2. Det blir svårt att odla där, eftersom det blir samma problem med kompakt lera under, om vi inte tar ett rejält lager med jord förstås.

Jag tänker mer att man kanske kan göra en upphöjd rabatt, och använda leran som kanter på något sätt, kanske i kombination med något annat, (vad???), och sen massa bra jord i mitten att odla i.

Vad tror ni om dessa förslag? Kan det bli bra, eller är det bättre att slänga leran?

/Kattis

Jag tycker att det är en bra idé att skulptera upphöjnader med leran, skulle tro att det är bra att blanda i lite löv o gräs för att göra den lucker. Jag har lerjord på min tomt och det växer så att det knakar. Det finns många växter som trivs på lerjord. Det blir ett naturligt mullager överst om man täcker med löv o gräs, maskarna omvandlar det till mull.

Oj, släng inte bort leran!
Instämmer med ängsvädd: lerjord är utmärkt för de flesta växter, eftersom leran håller kvar fukten länge. Den behöver blandas upp för att inte vara så kompakt. Kompostjord, grov torv, grov sand eller krossgrus, barkmull, kogödsel på påse - allt sådant är bra att blanda i för att luckra upp leran. Det blir en riktigt stor och vacker kulle. Hoppas maken hjälper till.
Vill ni odla surjordsväxter (magnolior, rhododendron?) behöver de ännu mer torv och lövkompost än övriga växter. Hos oss mår de bra i bara ca 20% lera.

och just rosor älskar lerjord..gör den mindre kompakt med allt gojs du kan hitta som säjs ovan

Tänkte ju också på det att rosor ju ska älska lerjord...

Om ni ska använda överblivet till en kulle så kan ni ju terrassera eller lägga stora stenblock här och där. Det håller jorden på plats samt att det magasinerar värmen som solen ger under dagen.

Vi gjorde en sån lerkulle när vi grävde ur för växthuset för sex år sen. Leran är rätt kompakt men det växer bra ändå. Vi har bla rosor och pioner, t o m en buskpion som växer mot alla odds. I några år hade vi märkligt nog även liljor som kom igen, helt otippat. Sen tog väl leran ut sin rätt. Nävor trivs ypperligt, blodnäva och spansknäva sprider sig friskt! Vitpytta och rudbeckia funkar också fint.

Vanliga pioner må vara men Buskpionen kräver lera:) Där den urprungligen växer står den i kompakt gul lera

Hej

många växter trivs på lera på grund att lera rik på näring och kan behåller vatten bra men måste förbättra den på att blanda med grov grus som är ( mellan 4 till 8mm ) eller naturliga gödsel eller kompost för att blir bra med värdering för porös ,som blir bättre syre och släppa risken som kommer från sjukdom.

H:Bassam

Nä men, då gjorde jag ju rätt! Tack Kerstin!! Jag bläddrade i Jane Fearnley Whittingstalls pionbok i förra veckan, och där stod det (kanske minns jag fel, läste den när jag hade feber!) att buskpionerna inte ville ha lika lerig jord som de örtartade. Och då kände jag ju att jag inte varit riktig snäll mot den stackaren när jag satte den i en hög med lera! Men vi har lera, lera och ännu mer blålera på hela tomten, och även min andra buskpion växer bra, och kommer med fler och fler blommor varje år.

Men om det nu låg matjord under leran så är det nog alven det är frågan om. Den är inget vidare att odla i.
Idéen om att göra odlingskullar lät som en bra idé. Jorden rinner inte av bara ni odlar den ordentligt så att rötter håller i den. Efter ett par års odlande kommer den ett fint skelett.

Det är rätt så stor skillnad på leror och leror vill jag påstå. Leran hemma i stockholm var mest kall och otäck, blålera, medans den i barsebäck var en svartare sort och väldigt lätt att förbättra. I arlöv, strax norr om malmö är den gulare och tycker inte om att bli rörd.

Javisst. Lerjordar skiljer sig väldigt mycket från varandra. Genom att bara titta på atterbergs korngruppskala så ser vi att det finns ett flertal olika lerjordar. Sen kan de förstås skilja sig mycket beroende på inblandning av grus, sand, mo osv.
Samma jord kan dessutom vara olika svår att odla i beroende på yttre omständigheter som exempelvis packningsskador, maskförekomst m.m.
Jag tror dock fortfarande att alven på grund av sin struktur är helt omöjlig att odla i. Det är dessutom ett ganska fåtal grödor som ens har rötter som tränger ner i alven. Jag kan åtminstonde skriva under på att det inte är någon yrkesodlare som skulle få för sig att odla i alven som vi vanligen odlar i matjorden.