Jag täckodlar sedan flera år, mest med gräsklipp (under säsong) men på höst/vinter lägger jag på alltmöjligt organiskt för att hålla jorden fin och för att tjälen inte ska gå så djupt så att maskarna kan fortsätta.

Men detta med kväveläckage från öppna jordar och från djurgödsel - hur hanterar man det bäst egentligen? Jag brukar exempelvis samla in så mkt kodynga jag kan från berg och ängar i närheten, går med skottkärran helt enkelt, och sen slänger jag detta på landen på hösten och ovanpå detta slänger jag löv, tång, annat.

Men om jag nu skulle låta kodyngan vara "översta" lagret i vintertäckningen, vad gör det för skillnad, spelar det verkligen nån roll om det t ex ligger tång över kodyngan eller inte - för kväveläckaget menar jag?

Kan nån försöka förklara detta för mig så vore jag tacksam, det är nåt i det jag inte snappar. Kvävet måste ju ta vägen nånstans, men skulle det verkligen kunna gå in i tången om dyngan är täckt med sådan ?

grubblande Eklo

Kväve kan avgå både som lustgas men även i mineralform som nitrit och nitrater. Så beroende på vilka processer som pågår i gödseln blir det antingen gas eller bundet som mineral. Jag tror att öppen lagring där luft kommer åt ger mer lustgas.

Jag har inget svar, men undrar ungefär som du. Varför täcker man komposten med halm över vitern? Frågan är väl sammankopplad med din?

Hej,

att täcka komposten med exvis halm på hösten tror jag har fler anledningar - dels håller det borta risken för att ogräs i komposten växer till sig under den tid när man inte slänger dit så mycket annat som täcker övre lagrens ev ogräs, dels hindrar det nog tjälen att gå snabbt ned och på så vis kan komposten hålla igång längre. Men du har säkert rätt i att rekommendationen också gäller kväveläckaget -

Ingen här som kan hjälpa oss med lite info om varför täckning ger mindre läckage?

Allt organiskt material innehåller kväve. Kväve är en del av kretsloppet.

Växter upptar och lagrar kväve som sedan avgår vid nedbrytningsprocessen när svampar, bakterier och mikrorganismer arbetar. Det krävs liv för nedbrytning. T.ex. torv som vi använder i trädgården är ju växtdelar som inte är helt nedbrutna eftersom de finns i syrefattiga miljöer som kärr och mossar.

Endast en liten del av växterna kan tillgodogöra sig och lagra kvävet från luften, baljväxterna, övriga växter tar det ut jorden där det ombildats till olika föreningar som gör det tillgängligt för växterna.

Såhär har jag förstått det hela.

Jag kan inte förstå hur någon täckning skall kunna minska kväveläckaget som alltid sker vid nedbrytningen.

Träden t.ex. tar upp kol och en massa andra saker (tungmetaller!) som sedan avgår vid förbränning som sedan upptas av nya växande träd...osv..
Naturen har väl en gång tänkt sig det eviga kretsloppet, alltså växter upptar kväve och avger kväve när de förmultnar men kretsloppet är ju inte slutet längre eftersom vi lärt oss tillverka konstgödsel och tillför det till jorden.

Det som är problematiskt är att vi får ut kvävet i sjöar och vattendrag och som därmed kan leda till syrebrist och som skadar allt levande i vattnet.

Detta hittade jag mha. Google:

[attachment=55283:sid38_bg_cirkel.gif]

"Luften består till ca. 78% av kvävgas (N2). Samtidigt är kväve det näringsämne som ofta är mest begränsande för produktionen i ekosystemen. Käve ingår i alla aminosyror och behövs därför i stora mängder som byggsten proteiner som sköter nästan alla livsprocesser (såsom fotosyntes och respiration). Men växterna kan inte ta upp kväve ifrån luften. Det är bara som nitrat och ammonium som kvävet kan tas upp av växter."

På bilden Malcolm visar finns det en pil från växten till - organiskt avfall - ammoniumjoner de kan i reaktion med luft bilda ammoniak som avgår som gas och försvinner "ut" ur systemet. Att täcka avfall gör att mindre luft kommer till och då omvandlas det inte till gas utan binds i marken.
Sen känns inte den förenklade bilden helt komplett för i något steg kan även lustgas bildas (N2O) och det är en växthusgas. Förmodligen visar bilden kvävets kretslopp i ett akvatiskt system (vatten).

Baljväxter kan fixera kvävet ur luften, om det är rent kväve eller om det måste omvandlas till andra föreningar vet jag inte. För att baljväxterna skall kunna uppta kväve krävs det en form av bakterier i jorden som förser värdväxten med kolhydrater i utbyte mot kväve, en sorts symbios alltså.

Nu har jag läst din fråga igen bra att kolla vad som frågas efter.

När organiskt material bryts ner förbrukas kväve. Mikroorganismerna som bryter ner materialet behöver kvävet (för proteinerna?) och en del går ut i luften som gas. Den döda tången är ju organiskt material och fungerar på samma sätt. Död tång kan inte uppta kväve.

Det är inte jag som gjort bilden men det är sant att växthusgas kan bildas vid kompostering och det har förekommit diskussioner om hur miljövänligt kompostering är egentligen.

Vid syrefattig nedbrytning avgår växthusgasen metan. Därför är det viktigt att röra om i komposten så att komposteringen sker på ett effektivt sätt.

Annars är det väl ett feltänk att kompostering skulle vara miljöfarlig, visst, det avgår växthusgaser men det gör det med allt organiskt material som förmultnar.

Träden tar upp kol, brukar kallas för kolsänkor eftersom de renar luften och binder kolet. När träden förmultnar eller vi eldar våra brasor avger de den bundna kolen i form av koldioxid. Löven faller till marken, förmultnar med hjälp av mikroorganismerna som skapar ny näringsrik jord för växtligheten så att träden kan fortsätta att växa nästa år också.Så går det runt i vårt kretslopp. I den processen avgår det gaser...

Hej!
Det är bara bakterier som kan utnyttja luftens kväve. Lite av luftens kväve blir också tillgängligt för växterna genom blixtar. Det finns ett antal olika växter som lever i symbios med kvävefixerande bakterier. Ur miljösynpunkt så är det cyanobakterierna som utgör ett problem. Binder kväve i vattenmiljöer.

Kväve försvinner ur marken på grund av bakteriers aktivitet. Utan dessa bakterier så hade kväveföreningarna ökat konstant i jorden vilket hade varit förödande. Kväve avgår också i stor mängd som kväveoxider vilket är skadligt. Växthusgas. Täckning av gödsel minskar kväveförlusterna. Det är speciellt viktigt när det gäller flytgödsel. Alltså lägg inte naturgödsel ovanpå marken.

Vår odling skulle fungera mycket dåligt om inte bakterierna mineraliserade olika kväveföreningar så att växterna kan ta upp kvävet. Det mest lättåtkomliga är nitrater men vissa växter föredrar ammonium. Viktigt att tänka på när man odlar.

Välskött kompost är inte skadlig. Vid syrebrist så trivs olika anaeroba bakterier som bildar metan. Bra för att tillverka gas men synnerligen dåligt i atmosfären. Idisslares bakterier tillverkar stora mängder metan i en av magarna. Torv är organiskt material som inte är fullt nedbrutet. Hög vattenhallt gör att det bara finns anaeroba bakterier som mycket långsamt bryter ned det organiska materialet under bildandet av metan. Längst ner i en torvmosse så är torven kraftigt nedbruten och lämpar sig inte till trädgårdar.

Vill du vet exakt vad man ska göra för att minska kväveläckaget så är nog några böcker om lantbruk att rekommendera.

MVH
Jan Lindgren

Hej igen, jag har inte tittat här på ett tag, men är mkt tacksam över era svar. Nu undrar jag ändå (min grundfråga eg.) över tex Jans svar här ovan. Om jag nu täcker kodyngan jag samlat in och lagt på landen - täcker med tång och löv ex.vis - så säger alltså ditt och andras svar att kvävet inte i lika hög grad omvandlas till växthusgas eftersom det inte har lika stor kontakt med luften? Men löv och tång ger ju ganska "luftiga" täckningar, det blir ju inte precis lufttätt, om man säger så. Min tanke är att kvävet ändå kan ombildas och läcka ut om man inte innesluter alltsammans i en tät behållare? Eller var är det jag trampar snett i tankarna? Vill gärna begripa detta utifrån ett praktiskt odlarperspektiv...

tack på förhand, Eklo

Det borde väl vara bättre att gräva ner gödseln man lägger ut på hösten för att minska ev kväveläckage. Så gör jag iaf.

Hej

Det är Nitrat (NO3) som lösa på vatten och gör kväveläckaget så vi täcker jord under höst och vinter så det är bättre om under våren vi lägger kompost eller naturliga gödsel för att lösas kväve ska inte går till grunt vatten så det är bra om vi har jord som innehåller lera och djup grund vatten.

Obs:
)
--Former av kväve som läcker
Nitrat (NO3-) är mycket lösa i vatten från den kommer läckag kväv, de kommer från sönderfalla växter och organiska material

– Men NH4 är Ammoniak som gör form knuta med jord och gör inte läckage.


H:Bassam