Kvävets kretslopp är inte längre slutet sedan vi började gödsla med konstgödsel. Förbränningen av fossila bränslen är ytterligare en källa som bidrar till övergödningen av våra jordar och vatten.

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.34478...orden-med-kvave

Alldeles riktigt.

I de egna odlingarna är det lätt ordnat. Sätt igång bara. Mer mask och mull åt jorden!

Om man kunde göra det i lite större utsräckning och öka vartefter, men jag vet inte hur det skulle gå till??? Men man måste börja i nån ende, annars blir allting bara värre..... så synd att se detta ...fuchian....

Jamenvisst kan vi alla göra något - att anordna en kompost i trädgården som tar hand om det organiska avfallet i stället för att köpa jord i plastsäckar (oftast dålig jord) är en bra början

Det gagnar miljön, klimatet och din plånbok. Dessutom får du en jättefin jord att odla i.

Att så långt som möjligt använda sig av naturens kretslopp är att lämna minsta möjliga avfall efter sig.

Den tanken hadde jag också. Blir glad att hitta daggmaskar i rabatten och dom är jag rädd om.
Detta med köpejord är klyvet, men blandar det med det befintliga, så går det åt en mindre mängd av det.
Det som stör är att sophantering funkar inte så bra här. Allt huller om buller ut till tippen. Jag brukar återanvända mina små plastkrukor för nästa år, så länge de håller. Det är så meningslöst att kasta dom med den tanken att det blir nya nästa år..osv.. skulle kunns skriva hel lista om detta som jag ser som en överkonsumtion, istället att ta hand om och tänka efter.... hur gör jag nu som blir bäst...fuchian..

Har du ingen trädgårdskompost så är väl det en bra början. Jag har två stycken sånahär, inget märkvärdigt alls. Tre fack, man börjar i det första och flyttar över i nästa fack året därpå. År tre brukar komposteringen vara total - ibland använder jag den tidigare också, det går utmärkt.

[attachment=55499:DSCN19440001.JPG]

Kompostbiten är inte helt löst ännu, men det kommer att bli.... dina ser snygga ut och verkar praktiskt med 3 delar.... ...fuchian...

Väldans snyggt tycker jag! Hos mig finns fyra trådkomposter och tre i plast, varav en isolerad hushållskompost. Det låter som om vi komposterar på ett snarlikt sätt, men mina är utplacerade så att det alltid ska vara nära en kompost. En del halvfärdig kompost används för att strö ett tunnt lager över det som läggs i (ogräs, gallrade växter etc...) Emellanåt vattnar jag dem ordentligt och det ger god utdelning i form av snabb kompostering. Nu börjar jag testa ytkompostering / marktäckning i mina odlingar.

Visst är det spännande med kompost, jord och mikroliv!

Jag tycker också det är underbart med kompost!
Jag jobbar inom trädgård- jag hjälper till i folks trädgårdar och det är många villaägare som inte har någon trädgårdskompost. Ogräsrens mm åker de iväg till tippen med, sen köper de jord i säck istället. Jag försöker verkligen att få kunder att starta komposter och jag har lyckats med flera då jag förklarat fördelarna med kompostering och att trädgården blir ett ekologiskt kretslopp. Men många förstår inte sambanden i naturen. Själv komposterar jag allt ogräs som jag rensar bort på min kolonilott. Grenar klipper jag i mindre bitar, större grenar som inte kan komposteras bygger jag växtstöd och spaljéer av. Nedfallna löv krattar jag in i rabatterna och lägger på mina land. Måste pröva att göra en sån där limpa också.

När jag vågat, har jag tiggt häckklipp av grannar. Mina komposter är som kära "degar" som matas för att trivas. Barnen börjar tycka det är jobbigt med gräset i min cykelkorg och att jag är ute och rotar efter ruttet hö på någon åker (vilket jag givetvis bett om, och fått tillstånd till). Jorden är ett under i sig, minst lika mycket som det som växer ur den!

Hej!
All förbränning bidrar till kväveoxider. Småskalig eldning med biobränsle borde motverkas. Ny forskning om ytkatalys visar att det bildas kväveföreningar i stor skala helt naturligt. Det kanske inte är människan som står för de stora utsläppen. Forskning och Framsteg 7:20-21
Forskningen visar också att metan bryts ner med hjälp av ytkatalys så metanutsläpp är kanske inte så skadliga som vi hittills trott. (Det gläder mig som gillar kött från idisslare.)

Rapporten i Miljöaktuellt visar hur viktigt det är att vi använder avloppsvattnet i jordbruket. Kväve och fosfor ska inte hamna i sjöar och hav utan hamna på beväxta områden.
Med hjälp av kvävesensorer kan moderna bönder helt undvika övergödsling med kväve. Istället för att subventionera "ekologiskt" jordbruk borde vi subventionera kvävesensorer. Det skulle kunna ge en minskning av kväveutsläppen. "Ekologiskt" jordbruk släpper troligen ut mer kväve per kilo producerad mat än konventionellt jordbruk.
MVH
Jan Lindgren

Ha haa... risk för att någon börjar tycka att du uppträder konstigt.

Jag går och funderar på att göra en kompostlimpa som du beskrev i en annan tråd. Mina två komposter räcker inte till trots att de sjunker ihop snabbt, de är alltid överfulla och kompost jord behöver jag ständigt.

Jag funderar på att samla löv i parker och lägga på mina land på kolonilotten. Förra hösten släpade jag en jättestor, svart plasttsäck till kolonilotten genom grannområdet, säcken var full av gamla löv och gräs som jag samlat. Jag gjorde det när det var lite mörkt och tänkte "hoppas ingen ser mig nu för de kommer att undra vad jag håller på med"! Mycket riktigt- två olika mammor som har barn i samma klass som min son såg mig på håll och undrade vad jag höll på med!! Men de skrattade gott när jag berättade.

Tycker det är ofattbart att folk tror att bara konstgödning typ blåkorn bidrar till övergödning men inte när en "ekologisk" bonde ersätter detta med att använda enorma mängder hönsgödsel....

Ja, det är ju konstigt...vilka är "folk" som tror så?

Jag förstår mig inte på de som säger att det kvittar om det är ekologiskt eller inte! Konstgödsel t ex blåkorn, utarmar jorden och tar kål på de organsimer som gör en jord levande. Småkryp, bakterier, svampar, maskar som behövs i en frisk jord försvinner då man använder konstgödsel. Den oönskade föroreningen kadmium finns i konstgödsel. Kadmium är cancerframkallande och sprids vidare i de grödor som odlats med hjälp av konstgödsel. Om man odlar ekologiskt i en trädgård eller på en gård kan man istället ha ett naturligt kretslopp där man änvänder den kompost och gödsel som gården/trädgården producerar. Konstgödsel är kväve som aldrig har ingått i det naturliga kretsloppet, utan är påspädning, som lakas ut i vattendrag, sjöar och innanhav och skapar där övergödning med algtillväxt och ­syrefattiga bottnar. Kortsiktigt kanske det inte märks så stor skillnad på kväveläckaget från ekologiskt jordbruk jämfört med konventionellt jordbruk men på sikt vinner det ekologiska jordbruket. En studie fr SLU visar att ekologiskt jordbruk släpper ut mindre kväve än konventionellt och att den biologiska mångfalden blir större med ekologiskt lantbruk.
Ekologiska jordbruk sparar mer energi än konventionella- man slipper de stora mängder energi som går åt för att framställa och transportera konstgödselkväve. Djuren äter en mindre mängd industriförädlat foder som kräver stora insatser av energi.

Hej! Du har några små fel i ditt resonemang!
Konstgödsel berikar jorden. Innan vi hade mineralgödsel var den europeiska åkermarken utarmad.
Småkryp och andra organismer trivs utmärkt i konstgödslad jord.
Naturgödsel innehåller mer kadmium än mineralgödsel.
"Ekologiska" odlare köper naturgödsel från konventionella jordbruk.
All form av övergödsling medför näringsläckage oberoende av gödslets ursprung.
SLU (CUL) visar att "ekologiskt" jordbruk lämnar större kvävemängd kvar i jorden per kilo producerad mat än konventionell odling. Mer restkväve= större läckage.
Konventionella jordbruk binder betydligt mer koldioxid än "ekologiska". ( Ca 7 - 10 gånger mer än koldioxiden som bildas vid kvävesyntes. )
Energiutbytet per hektar blir större i konventionella odlingar.
Det allvarligaste med "ekologiska" odlingar är att det producerar så lite mat per hektar. För att producera lika mycket med "ekologisk" teknik som vi idag producerar med konventionell så skulle vi behöva hugga ner enorma arealer med skog vilket skulle medföra stora koldioxidutsläpp och minskad biologisk mångfald.

Du har dock helt rätt att i "ekologiska" odlingar finns det mer ogräs och skadliga organismer. ( Biologisk mångfald )

Den som vill äta mat producerad med maximalt miljötänkande väljer IP- odling.

MVH
Jan Lindgren

Folk i denna bit är nog den vanlige svenson som överlag är dåligt insatt i hur det fungerar:-) Inte vi odlaiter som har viss kunskap om gödning osv.

Ja, jag vet faktiskt inte, kanske handlar det om intresse också.

Men du som kan - för att återgå till ämnet - förklara vad kretslopp betyder.

Jan Lindgren:
Du verkar vara helt indoktrinerad mot ekologisk odling. Jag tycker ditt synsätt är nedslående eftersom ekologisk odling är en väg mot ett mer miljövänligt samhälle där man tar hänsyn till naturens kretslopp. Från flera håll och länge har forskare kommit fram till att konstgödsel utarmar jorden. Men du säger motsatsen att den berikar jorden! Småkryp och andra organismer trivs inte alls utmärkt i konstgödslad jord som du påstår, de slås ut till slut. Maskar och andra jordorganismer skadas av för höga salthalter och den naturliga produktionen av växtnäring hämmas. Den ensidiga tillförseln av några få näringsämnen (t ex genom blåkorn) leder till att jorden utarmas på mineraler och spårämnen.
En konstgödslad gröda växer snabbt och kan ge en hög skörd. En närmare analys ger en annan bild- grödan innehåller mer vatten, tunnare cellväggar och nedsatt motståndskraft mot sjukdomar och skadegörare.

Tvärtemot ditt påstående om att konventionella jordbruk binder mer koldioxid än ekologiska jordbruk- så har motsatsen också bevisats. Ekologiska jordbruk binder mer kol, enligt Rodale-institutet i Pennsylvania, USA, som under 22 år jämfört ekologisk odling med konventionell. Ekologisk odling bygger in koldioxid i jorden, medan konventionell odling påskyndar frigörandet av koldioxid från jorden till atmosfären och därmed bidrar till växthuseffekten.

Jag litar på KRAV märkning men helst köper jag biodynamiska produkter som är Demeter märkta. Vilket innebär att inga kemiska bekämpningsmedel eller GMO- grödor är tillåtna, och att husdjuren främst har matats med ekologiskt foder- där också gödslet kommer ifrån. I min egen ekologiska odling använder jag mest gräsklipp och kompost och köper inget stallgödsel från konventionella jordbruk.

Din kommentar om biologisk mångfald tänker jag inte besvara för den är så dum.

Vad är det som är så mycket bättre med IP odling jämfört med ekologisk odling? IP odling vill ju också dra ned på konstgödsel och bekämpningsmedel, har jag förstått.

Jag vill bara tacka Gunilla och alla,

Nu börjar kompostbygget och det är på ett bra ställe i min trädgård. Maken får bygga upp den och jag har fått upp en vindsskydd precis ovanför där bakom som jag har fått ett arbetsbord att byta jord osv. Då passar den komposten nedanför i etaget och bli likt min vindskydd.
Jättebra idee.........sen slipper han åka med skräpet till tippen i massa plastsäckar, bra att slippa det för att kunna vara rädd om sin närmiljö. Trots hans protest, inget konstgjort gödsel heller. ..Fuchsian....

Vad använder du för växtmaterial för att få det att växa rävar i komposten?

Underbar bild.

...sådde några rävsvansar i våras

Hej!
Varför ska mineralgödsel utarma jorden? Naturgödsel innehåller exakt samma växtnäringsämnen som mineralgödsel. Salthalten ökar inte bara för att man använder mineralgödsel. Det går utmärkt att övergödsla med naturgödsel också. Mineraler är mycket lätta att tillföra med konstgödsel. Blåkorn innehåller även de spårelement som växterna behöver.

Naturlig produktion av växtnäring? Är det när " ekologiska" odlare använder råfosfat från gruvor?

Naturligtvis binder konventionell odling mer koldioxid. Även konventionella odlare använder naturgödsel men de balanserar naturgödslet med mineralgödsel så att växterna får tillräckligt med näring. Ökad skörd = ökad bindning av koldioxid.
Ska vi diskutera egna gödslingsstrategier så använder jag naturligtvis gödslet från alla mina husdjur men när det krävs så använder jag konstgödsel.

Enligt stora studier så är plöjningsfri odling optimal när det gäller att skydda matjorden. Det är en teknik som inte går att använda vid "ekologisk" odling.

Din gödsling med gräsklipp kan vara bra om man av någon anledning vill minska växtligheten inom ett område men i normalfallet innebär det att du utarmar ett område för att gynna dina odlingar. Samma teknik användes i Sverige förr i tiden. Man samlade in foder till djuren från stora naturområden och använde sedan gödseln till att gödsla åkrarna. Den tekniken krävde enorma ytor och medförde så småningom hungersnöd i landet.

IP-odling innebär att man gör analyser så att man inte övergödslar. Man analyserar parasitangrepp så att man använder växtskyddsmedel när det behövs men bara då. En genomtänkt odlingsstrategi som ger stora skördar utan onödiga utsläpp. Helt skild från miljöförstörande "ekologisk" odling.

Jag förmodar att du har studerat och jämfört skördenivåerna mellan "ekologisk" odling och konventionell. Då vet du exempelvis att konventionell grönsaksodling ger ca 50 % större skörd per ytenhet än "ekologisk". Det innebär att skulle alla odla "ekologiskt" så behöver åkerarealen ökas väsentligt. Skogen måste alltså huggas ner vilket medför stora koldixidutsläpp. Det finns visserligen ett alternativ och det är att låta stora delar av mänskligheten hungra ihjäl. Jag hoppas att du håller med mig att det alternativet är helt oacceptabelt.

Jag är inte indoktrinerad för något odlingssätt. Däremot anser jag att odling är vetenskap och inte ideologi. Den dagen man kan visa att "ekologisk" odling ger tillräckligt med mat för att mätta jordens ökande befolkning utan alltför stora negativa konsekvenser så ska jag stödja "ekologisk" odling. Jag vill däremot inte minska skogsarealen och ytterligare minska den biologiska mångfalden. ( En helt egoistisk önskan då de flesta olika organismer utgör ett stort glädjeämne för mig. )
MVH
Jan Lindgren

Gunilla: Jättefin kompost och skärmvägg! Nyfiken på hur den är gjord! En närbild?

Jan, inte något svar på ditt inlägg (förlåt trådstartaren och Jan, som säkert undrar över sidospåret) men jag läste nyligen en artikel i tidskriften Miljönytt (eller miljöaktuellt, kollar upp referensen om du vill) om undersökningar vid SLU som går ut på att testa olika sätt att binda kol i jorden. Tanken är att metoden ska kunna användas vid både konventionell och ekologisk odling. Har du hört talas om det? Jag undrar om du har en aning om på vilket sätt kolet tillförs? För mig som är lekman lät det väldigt spännande.

Helt kort vill jag påpeka att ekologisk odling inte är samma sak som biodynamisk odling. Beröringspunkter finns, men det finner man även med konventionell odling. Rent generellt kan man placera metoderna i tre separata kategorier.

Tror jag var först med att kommentera din snygga kompost. Men räven... hur kunde jag missa den? Är du lite lurig, eller?

En god bit på vägen vore att satsa mer pengar för att få en ren produkt ur reningsverken. Tycker mig se rätt många olika bud om huruvida det är vettigt att få ut det på åkrarna eller inte. Men jag hoppas att forskningen går framåt!
Sen tycker jag som odlare att man gott kan kompostera. Det går att kompostera året runt, även fast man bor i lägenhet. Men det är naturligtvis bra med en balkong eller någon odlingsplätt att odla på också.

Angående ekologisk odling eller inte, som Jan Lindgren protesterar emot så tycker jag ni är fel ute. Ni försöker rama in allting som i någon precis specifiktion, som om alla odlingar skulle se likadana ut och ha samma förutsättningar. Det blir lite som diskussioner kring flyktingpolitiken som vi sett den senaste tiden.
I verkligheten ser det inte riktigt ut så. Det är betydligt större skillnad mellan olika odlare än mellan det som ska kallas "konventionellt" och "ekologiskt". Det är den uppfattningen jag har efter ha grottat i detta ämne ganska länge och besökt olika odlare.
I min egen odling tar jag givetvis vara på de resurserna som ligger närmst. Jag ser inte varför jag skulle göra en miljöinsats genom att köpa blåkorn när jag lika gärna kan göra ett större hantverk av det genom att använda det jag har i närheten. Löv från området, stallgödsel från ett stall i närheten, komposter av trädgårdsavfall och maskkompostering av hushållsavfall. Om jag bara hittar ett bra hygieniskt sätt att lagra urin så kan jag använda det också. Nu odlar jag förvisso inte för avsalu utan bara delikatesser till hushållet. Men min poäng är att odlingen bör anpassas till hur det ser ut där man odlar.
Jag ser inte varför en konventionell odlare inte skulle kan använda metoder som oftast förknippas med ekologisk odling. Till exempel fånggrödor, växtföljd, biologisk bekämpning och i överlag förebyggande åtgärder mot problem. Jag är trött på detta onyanserade tänkande. Naturligtvis finns det "konventionella" odlare som använder dessa metoder också.
Jag tycker inte vi ska sluta kompostera, använda stallgödsel, smarta växtföljder, biologisk bekämpning i växthus, täckning och mekanisk ogräsrensning.
Ibland kan jag tycka det är märkligt att jämföra också. Den KRAV-anslutna odlingen i Sverige är förhållandevis liten och arealerna likaså.
Angående biodynamisk odling så vet jag inte riktigt vad jag ska tro. Det är trevliga människor med stark ideologi som arbetar på dem är min uppfattning. Möjligen kan deras ihärdiga arbete med komposter uppföröka saprofyter som på sikt gör att näringstillförseln blir mer effektiv.
Sen tycker jag Holger Kirchmann kan ta sig i r*ven med sin spydiga översittarattityd. Men jag ska grotta vidare i boken och försöka bilda mig en bättre uppfattning. Samt följa upp hans referenser, som förvisso ofta är försthandsperson.

Bra och nyanserat inlägg officinalis. Men jag måste nog kolla upp "Holger Kirchmann". Aldrig hört talas om.

Hej Jan Lindgren,
Konstgödsel utarmar jorden därför att den i allmänhet bara består av tre ämnen kväve, fosfor och kalium. Tillför man endast tre näringsämnen år efter år samtidigt som man tar ut höga skördar urlakas jorden; och jorden blir allt mer fattig- något som bevisats i forskningen.

Naturgödsel däremot, ger mat för maskar, bakterier, svampar och organismer som gör jordarna levande. Genom att gödsla med naturgödsel som innehåller organiskt material byggs mullhalten upp och jordstrukturen förbättras. Ensidig konstgödsling ger endast energi till växterna men ger inget till jorden. Stora mängder mat kan drivas upp snabbt med det har lågt näringsvärde. På sikt är det konventionella jordbruket på väg att slå ut sig självt genom att förstöra jordens bördighet.

Konstgödsel, bekämpningsmedel, långa transporter och kraftfoder är sådant som kräver energi och ger upphov till koldioxid. Inte småskaliga ekologiska jordbruk. Problemet i världen är inte små fattiga jordbruk som gödslar organiskt, utan de stora kemijordbrukande företagen, som gödslar "ekonomiskt".

Nu har jag tyvärr inte tid att skriva mycket mer här. Men har tänkt att en bra lösning kanske vore en ekologisk odling med kvävesensorer och fler analyser, om det är sant det du säger att ekologiska odlingar ger stora kväveläckage.

Skall kolla om jag hittar någon bättre bild, den är gjord av tryckimpregnerat virke, varvat med grova bambupinnar. Komposten är enkelt konstruerad också gjord av tryckimpregnerat virke. Tre fack, man fyller det första och en gång per år flyttar man materialet till nästa fack. Samtidigt sker det en luftning och syresättning och efter tre år brukar det vara klart.

Komposten är från början gjord med springor mellan bräderna men här var vi tvungna att täta gliporna mot insidan pga att grävlingen letade mat och stack in nosen mellan springorna och rev ut materialet på gången.

Jag har två sådana komposter men de räcker inte till så jag funderar också på att göra en kompostlimpa - vill ju ta till vara allt material.

Om man vill underlätta tömning kan man göra en vägg öppningsbar, sätta gångjärn och göra det som en dörr.

Jag tycker att man allt som oftast krånglar till detta med kompostering. Det finns ju inte bara ett optimalt sätt utan många sätt fungerar, det är inte så himla noga alla detaljer, det fungerar ändå - viktigast är ju att man komposterar.

På våren startar dessa lämmeltåg av bilar till bensinmackar och plantskolor för inköp av plastsäckar fyllda med oftast dålig jord. På hösten krattas och städas det organiska avfallet bort, samlas i plastsäckar och körs till återvinningen. Nästa vår sker samma procedur..

Naturens kretslopp är logiskt och märkvärdigare än så behöver det inte vara. En bra blandning av kväverikt avfall och kol samt fukt från himlen och lite uppluckring för syrets skull så fungerar det bra. Om man inte har alltför mycket ogräsfrön så är det inte heller nödvändigt med riktigt höga temperaturer, mikroorganismerna dör vid riktigt höga temperaturer men återkommer när temperaturen sjunker så jag vet inte om det är något att sträva efter.

Kompostjord är ju inte särskilt näringsrik och kan inte ersätta gödsel (lite beroende av vad man sätter i komposten förstås) Man kan ju tillföra stallgödsel om man vill. Det viktigaste med kompostjorden är ju ett rikt mikroliv samt att vi tillför mullämnen till rabatterna. Att varje år systematiskt tillföra kompostjord och stallgödsel gör att man så småningom får väldigt fin jord där det mesta trivs och frodas men övergödsla inte, det skadar mer än det tillför.

Det enda jag inte komposterar är aska - den får gå med soporna till förbränningen. Aska innehåller ju det som är kvar när allt annat förgasats, inget kväve finns kvar, det har blivit kväveoxid och kolet koldioxid. Aska höjer pH värdet och när pH värdet höjs sker en massa processer som kanske inte är önskvärda, bl.a. kväveutsläpp. Jag använder dessutom kompostjorden till surjordsbäddar så jag vill inte ha förhöjda pH värden.

Visst kan man använda aska i väldigt små mängder men då är det bra om man vet varför, vad är det man vill åt och vad är det man vill förändra i jordens sammansättning. Själv har jag stor respekt för detta med pH värde och vill inte hålla på att manipulera eftersom jag inte har kunskap tillräckligt om vad som sker.

Hej!
Officinalis har helt rätt. Man måste utnyttja de lokala resurserna. Alla bönder jag känner utnyttjar sin naturgödsel optimalt. Många bönder utnyttjar certifierat avloppsslam.

Det är mycket viktigt att tillföra så mycket kol som möjligt till odlingsjorden. Praktiskt taget all naturgödsel utnyttjas så det finns inte mer att tillgå för "ekologisk" odling. För att vi ska få tillräckligt med mat måste vi använda mineralgödsel. Den användningen ger mer organiskt material som vi kan använda för att höja humushalten i jorden och mata maskarna.

Att se tilll att marken alltid är täckt med växter är en teknik som i stor utsträckning används av konventionella odlare. Det är också en teknik som används för att minska mängden nematoder. Idag är det sällan man ser "svartträda". Kan dock förekomma hos enstaka "ekologiska" odlare för att få bort svåra ogräs.

Alla odlare använder "nyttodjur" för att få bort växtparasiter där så är möjligt.

Att variera växtföljden är i allmänhet helt nödvändigt för att få stora skördar. Det gör alla odlare oberoende om de är konventionella eller "ekologiska" odlare.

Mekanisk ogräsrensning är bra ibland och helt olämplig ibland. Herbecider är ofta det bästa alternativet ur miljösynpunkt.

Ett nytt miljöproblem har dykt upp som oroar mig och även en del bönder. Vi har börjat framställa biogas av organiskt material som naturgödsel och skörderester. Processen utnyttjar kolet som blir gas och på så sätt försvinner från jordbruket. Restprodukten innehåller alla näringsämnen som växten behöver och återförs som gödsel. Så långt låter allt bra men frågan är vad som händer på sikt. För att jorden ska behålla vatten och näring så är en bra humushalt viktig. Vad kommer att hända när allt mindre organiskt material återförs till jorden. Minskade skördar och ökat läckage? Ingen vet, men jag anser att det är viktigt att vi är försiktiga med utbyggnaden av biogasproduktionen.

Det finns inget som är helt svart eller vitt inom odling. Vi måste acceptera olika odlinsformer. Alla kan bidra på något sätt. Däremot finns det ingen anledning till att kraftigt subventionera någon speciell teknik.
Självklart spelar det ingen roll för hungern i världen om en hobbyodlare får en låg skörd. Vi odlar mest för att det är kul.
Det jag reagerar på är propagandan att alla världens odlare ska odla enligt kravreglerna. Jag begriper inte att någon kan vilja minska skördarna när så många människor svälter. För mig är det omoraliskt och omänskligt.
MVH
Jan Lindgren

Jan; forskarna är inte eniga och det finns de som förespråkar mer ekologisk odling i U-länder i tropikerna för där är utlakning av näringsämnen ett större problem. Sen är inte "ekologisk" det samma som KRAV. KRAV finns i Sverige och är en organisation. I mångt och mycket är deras regler bra men på vissa områden behöver de säkert arbetas om.

Hittade en närbild på en annan skärmvägg vi har gjort - samma konstruktion.

[attachment=55595:DSC003870001.JPG]

Hej

Det är bättre om använder 95 % naturlig gödsel som är (kompost - löv - gräsklipp - gödsel som kommer från djuren + vanliga mark jord) för att de har nyttiga insekter ohyra och mask och alla näring N P K och alla små näring, man kan använda
konstgödsel vid Akut mottagning bara men inte mera än 5 % .

Obs
om vi tittar på människor som lever idag, de har mången sjukdom som diabetes och hög blod och cancersjukdom
men de är sjukdom var mycket mindre förut, på grund att de är kemi material använde förut mycket mindre , liter inte på företag reklam , de tänker bara på sina fickor.

1 Titta vad de skriver på växter informationen ofta : ( ger växter näring under våren varje vecka , vad är det ?
om man inte behöver Vitaminer eller näring varför ska man tar dem.

2 köpa 5 påsar plantera jord på hundra lapp ?

3 De anställer vanliga människor på praktik jobb som de delar ut fel informationer.

Ni som jobbar med växter vaknar nu.
H:Bassam

Hej!
Lyckligtvis är sällan alla forskare eniga. Jag tror att urlakning kan bli ett större problem med naturgödsel. Du kan inte styra mineraliseringen så att det inte blir lättlöslig näring vid fel tillfälle, samtidigt måste man utnyttja det naturgödsel som finns. Att elda kogödsel kan inte vara ett bra alternativ.
Jag tror dock att det är bättre med en kunnig "ekologisk" odlare än en okunnig konventionell. Att ge en okunnig odlare tillgång till mineralgödsel och växtskyddsmedel kan orsaka kraftiga miljöskador. Så oberoende av inställning så måste Afrikas bönder få en bättre utbildning. Biståndet till U-länder har haft på tok för liten inriktning mot jordbruk.

En liten ovetenskaplig anekdot. Jag var en gång tvungen att lyssna på en missionär som var aktiv i Afrika. På missionsstationen odlade man en massa grödor och var noga med att återföra skörderester och ogräs till jorden. Så småningom blev det en mullrik jord som gav bra skördar. Lokalbefolkningen brände marken varje år. Så hade man förmodligen gjort i århundraden. Pedagogiska västerlänningar skulle nu visa lokalbefolkningen att man inte skulle bränna av marken så man ordnade visningar av det fina odlingsresultatet. Svaret de fick var att eftersom jorden på missionsstationen var så bra så blev skörden bra. Lokalbefolkningens sämre skördar hade inget att göra med att man brände marken.
Slutsatsen är att bättre utbildning behövs så att man i första hand utnyttjar lokala resurser maximalt.
MVH
Jan Lindgren