Läser i väl ansedda odlingsböcker att Pallkragar måste behandlas annars ruttnar de inom kort, ett (om otur) eller två år så är de förstörda. Sedan hör jag från andra källor att det är ingen fara, man låter dem vara som de är utom att ev. sätta fast plast på insidan.

Vilket är enligt er mening det bästa?
Om man skall behandla, vad använda-färg, linolja, annat?

Jag målade mina med Faul-rödfärg, in- och utvändigt.

Anledning var att dom matchade bra till husen och att färgen fanns hemma.

Annars hade jag nog oljat in dem med samma olja som vi har till altanen.

Nåt skydd känns bra att ha tycker jag.

Viktigt att det är giftfritt så linolja är nog bäst, Falu rödfärg är okej men frågan är hur bra det sitter på hyvlat virke.

Har haft pallkragar i flera år utan att ha behandlat dem med någonting. de är lika fina som från början.

Hej Mamamaggan

Det är bättre om du behandla dem med vanliga olja för att vatten ska inte kontakt med trä och blir ruttna.

H:Bassam

Genom att behandla pallkragarna, håller träet längre. Jag har behandlat mina med en blandning av linolja och terpentin. De har fått stå ett tag så att terpentinet fått dunsta lite, så det inte hamnar i jorden. (Naturlig terpentin är också giftigt).Utvändigt har jag strukit dem med samma olja, blandad med blått färgpigment i pulverform. De äldsta pallkragarna har nu tre odlingssäsonger bakom sig. Med dessa har jag inte nöjt mig med linoljestrykning, de har även klättsinvändigt med plast från jordsäckar, vilket hindrat jorden och alla dess nedbrytande organismer, att angripa träet i pallkragarna.

-Behandlar man trä med något som förhindra nedbrytning, så måste man utgå från att det i någon grad är giftigt. Lösningsmedlet terpentin har förhoppningsvis redan dunstat bort när jag fyllt pellkragarna med jord.

- Naturliga färgpigment (som jag använt) är inte giftfria

- Träet i pallkragar är av enkel kvalitet

- Pallkragar är dyra. Blir det inte billigare att bygga själv. Tänker att spillvirke borde vara det optimala.

Jag gillar mina pallkragar stenhårt, men lite självkritiskt tänker jag att det nog finns bättre sätt. Tills jag kommit på bättre sätt, fortsätter jag såhär!

De flesta pallkragarna jag har är begagnade och de äldsta är nog minst fem år . Ser inget angrepp på dem , de ser ut som när jag började odla i dem.


Visst de kanske håller längre om jag oljar dem men det är inget som jag ser som högt prioriterat.

"mätta" träet med kokt linolja så håller dom garanterat minst 3 ggr så länge..
stryk på och låt trävirket suga i sig, repetera tills det inte sugs in i trävirket längre, var extra noga med ändträ..

är det helt nytt virke bör man ligga steget före, så att virket får stå ute obehandlat ett par månader och "torka till sig", då blir det sprödare och suger olja bättre..
sen är det bara att måla, måla, måla, måla och så måla...

Finns det något tecken på att man målat tillräckligt som man kan se? Alternativt någon tumregel att hålla sig till?

Är de helt rena från början? När man köper pallkragar så finsn det ju sådana som är helt obehandlade medans mycket av de som används inom transport är tryckimpregnerade för att tåla lite regn o rusk.

Hej!
Jag använder tryckimpregnerat virke. Det aktiva ämnet är koppar, ett ämne som växterna behöver och som inte är giftigt för människor.
MVH
Jan Lindgren

Koppar är ett mikronäringsämne det behövs i ytterst små doser. I större doser är det definitivt giftigt för människor, det finns anledningar till att man förtennade kopparkärl som skulle användas i matlagning. Allt är dock en fråga om dos och koncentration.

Det finns i huvudsak två typer av impregnering av trä men även kombinationer av dessa:

Det ena är t.ex. olja, plast och lack som fungerar som en barriär som stänger ute vatten från träet. Detta försvårar för nedbrytande organismer att angripa träet. Det fungerar alltså som en fysisk barriär, ingen förgiftning är inblandad.

Det andra är kemisk bekämpning. Man impregnerar träet med ämnen som förgiftar försvagar eller försvårar för nedbrytande organismer. Det är mest svampar men även bakterier och smådjur som angriper olika delar i trämaterialet. Olika ämnen är bra mot olika organismer. Det kan vara metaller som koppar och kvicksilver, komplexa organiska föreningar, ofta blandningar av flera. Kreosot är praktexemplet, som är en cocktail av en mängd mycket giftiga ämnen. Vissa träskyddsmaterial är förbjudna och vissa borde inte användas i stor utsträckning.

Men jag tror att skräcken för all form av impregnering är lite överdriven. Man måste tänka på koncentration och dos. Både hur det påverkar mikrolivet i jorden och hur det påverkar den som ska äta grönsakerna.

Hur stor mängd lakar ut i jorden från det behandlade träet?
Vad blir koncentrationen i jorden?
Hur mycket av detta tas upp av mikroorganismer?
Hur stor påverkan har det egentligen på jorden, komposten och växterna?
Hur mycket tas upp av växter?
Hur mycket av det som tagits upp av växter återfinns i det vi skördar?
Hur många gram grönsaker från pallkragen äter du?
Vad blir den slutgiltiga dosen på tallriken?
Går det med mätmetoder att detektera en förhöjd halt i maten på tallriken?

Jag har inte svaren på frågorna. Själv har jag bestrukit en låda med vanlig trätjära. Den är självklart inte giftfri. Men jag räknar kallt med att inte få i mig några skadliga doser under lådans livslängd.

Hej

Det är bäst att målar dem på vanliga mat oljor .

H:Bassam

Jag har tänkt skaffa mig några odlingsbäddar och rama in dem med tjärade brädor. Såg det på Gunnebo slotts köksträdgård.
Scout, har det fungerat bra med tjära ? Hur länge har du haft det ?

Ester

,Jag byggde mig en odlings-bädd i höstas som skall fyllas med grönsaker i vår. Jag använde impregnerat byggtimmer och la markmatta under och klädde insidan med plast. Fick en ide nu att man kanske skulle stryka tjära på insidan, vad tror ni om det? Torkar tjäran eller kladdar den länge?

Nyupptäckt intresse!

//Lars
[attachment=57159:DSC00266.jpg]

Falu rödfärg skyddar inte virke mot vare sig vatten eller svamp/mikroorganismer.vill man skydda virke mot röta så är det bästa att se till att virket inte kan ta upp vatten.Lämpligaste i en pallkrage är att dränka in det med kokt linolja som förutom att det är giftfritt också är organiskt.man målar i flera lager tills man fått en blank yta.trätjära är också ett bra alternativ men lite längre torktid på den.som andra skribenter redan sagt går det att pigmentera oljan med pigment o få önskad kulör. ulf

Inte så länge. Det var lite mycket i höstas så jag var inte klar med sågandet, skruvandet och tjärandet förrän i oktober, sen kom vintern. Så vi får se under 2011. Ett tips för applicering av tjära är att göra det när tjäran är varm. Är det +10grader har den samma konsistens som grynig sirap, upptäckte jag. Har man tillgång till varmluftpistol så underlättar det också. Ju varmare, desto mer lättflytande, och desto bättre sugs den in i träet.

Lådan är 1,8m lång, 1,2m bred och 50cm hög. Tänkte lägga i massa färsk hästskit tidigt i vår och skapa en varmbädd. Där ska odlas meloner! Har aldrig provat förr så det ska bli spännande.

Olja kan nog också vara ett mycket bra alternativ som jag definitivt skulle rekomendera. Om man färgar den med ett pigment skulle jag satsa på en mörk färg. Ju mörkare desto mer värme absorberas till jorden i lådan, vilket underlättar för t.ex. meloner och andra värmeälskare. Olja är ju dessutom typiskt ogiftigt, men hindrar effektivt vatten från att sugas in träet. och så är det trevligt att jobba med. När vi oljade slöjdprylar i snickarverkstaden har jag för mig att vi blandade vi oljan med terpentin för att den skulle dras in i träet snabbare.

Men använder man oja så går man dessvärre miste om den underbara lukten av tjära som jag är mycket svag för, luktar ju som bryggor, träskidor, båtar, skotsk finwhisky och lapsang-te. Mmm fantastiskt gott...

Lite mer praktiskt än tjära är "roslagsmahogny", dvs 1/3-del trätjära, 1/3-del kokt linolja och en 1/3-del terpentin. (Om man köper en billig trätjära så är det mer fast substans, och då byter man ut minst hälften av terpentinet mot t-röd, annars löses inte tjäran helt, och det blir en klistrig bottensats.) Fördelen med roslagsmahogny är att den så småningom torkar och blir smetfri, till skillnad mot ren tjära. Dessutom behöver den inte värmas.

/S

Hej!
Jag har läst inläggen om pallkragar, nu undrar jag om ni tömmer dem på vintern eller om de får stå kvar med jord i ?
Har tänkt att prova pall-krageodling i år så nu undrar jag hur många kragar har ni på höjden?
Har tänkt mig 3 st med lite sämre jord i den understa för uppfyllning.