Jag har en liten bit före detta äng (bara ca 7x2 meter), numera nästan bara gräs med inslag av blåbär, björnbär och annat smått sly som jag rycker upp idogt. Jag slår sedan tre år stycket ett par gånger om året och tar då bort gräset, men det är ännu väldigt fattigt på blommor. Det enda som letat sig in med någon lycka är ett par vilda blommor - den lilla blodroten, och några bestånd johannesört. Tyvärr ganska mkt (kvävande) hundkäx i närheten, annars bara gräs och gräs. Vid ett tillfälle "öppnade" jag jorden i några decimeterstora fläckar och sådde in vildängsfrö av arter nedan, men gräset tog blixtsnabbt över innan något grodde

Jag vet att man kan köpa pluggplantor av vilda ängsblommor hos exvis firman Pratensis - men är det någon som har lyckats med sådant?

Markbiten är att betrakta som ganska torr, kalkfattig mark. Det som borde trivas är vädd, klöver, prästkrage, vildmorot, till exempel.

erfarenheter av ängspluggplantor någon?

Jag har ingen erfarenhet av sådana plantor men tänkte något annat. Det är ju bra att du slår och tar bort gräset så att marken utarmas på kväve, fast det tillförs ju kväve från luften också förstås. Varför inte testa med att sätta i något kvävekrävande som utarmar ännu mer, tex någon kål eller purjolök. Det kommer att bli ynkliga plantor men de tar nog upp mycket av kvävet som finns. Om man sätter dit purjolök så övervintrar den och blommar året efter. Det är ju kanske inte en ängsblomma direkt som man vill ha i längden men de kommer att hjälpa till att försvaga gräset.

Jag har börjat så smått att göra så här för att utarma "vilda" gräsbackar med massa brännässlor och kirskål. Jag har inte varit så ihärdig och har inte så stora erfarenheter av det ännu men i teorin borde det fungera.

Så att inte gräset så lätt ska kunna ta överhanden

Markbiten är hopplöst stenig och bökig under jord, så att gräva upp för att odla något är ingen liten sak. Jag tror helt enkelt inte grönsaksplantorna skulle klara sig utan en massa förberedande jobb...

Varför slår du flera gånger per säsong?? De småplantor som ev tittat upp får ju aldrig chansen att växa upp och gå i frö. Jag har en liten äng som vi slår på sensommaren, räfsar upp gräset och räfsar upp löven som blåser in nu.
Sen samlar jag fröer från vilda blommor (inga sällsynta/fridlysta förstås) och strör ut.

Båda gångerna jag slår är sent på säsongen, så faran för småplantor finns inte. Slår en gång i slutet av augusti, och sedan en gång i mitten av oktober - bara för att gräset vrålväxer på senhösten och jag vill få bort kvävet så att inte högt gräs multnar ned och göder jorden under vinter/tidig vår.

Hej,

Jag har lyckats bra med de pluggplantor som jag köpt från Pratensis. Min äng (eller "äng" snarare) är till skillnad från din snarare fuktig än torr, men det är ju bara att anpassa inköpen efter den jord man har. Blåklocka är en favorit som jag tyvärr inte lyckats så bra med, men alla andra sorter rotar sig utan problem. Prästkragar har på några år blivit jättemånga, de sprider sig ju vidare från frön. Jag brukar plantera tidigblommande (t.ex. gullviva) på sensommaren och senblommande på våren.

/Helen

PS. Första året sådde jag enbart fröer (örter + gräs, också från Pratensis), men gräset dominerade totalt. Hade jag börjat från noll nu, så hade jag planterat ganska många pluggplantor först av allt. Nu fyller jag på i takt med att jag orkar ta bort gräs. Och det är ganska arbetsamt .

Intressant, tack för svar Helen. Hur gjorde du - bara ett litet hål stort nog för plantan, eller skalade du undan gräset på större ytor tro?

Skala bort så mycket gräs du orkar !

/Helen