Hej,

Har några frågor kring storlek och funktion på varmkompost.

1. Finns det någon maxvolym för att få en kompost att fungera?
2. Är djupet för en stor kompost (t. ex. 1m3/fack) viktigt eller fungerar 0,5m lika bra som 1m?

Tacksam för svar!

Hej

Det inte max volym, själv du kan bestämma volym .

Obs

Men du vet det är lättare att kontroll mindre volym .



H:Bassam

Jag tycker inte kompostens djup är avgörande, ifall det är en kompost för löv och trädgårdsskräp du planerar. Viktigast är att kompostmaterialet kan hållas tillräckligt fuktigt. Materialet torkar i kanterna och på ytan. 1 x 1 m med ett djup på 0,5 m kan fungera bra om du är beredd att vattna upptill vid torrt väder.

Men har du många lövträd? Det är inte mycket löv som ryms i en så låg kompost.

Ok, tack för svar.

Fågelvägen, torkar materialet vid sidorna även om dessa är isolerade?
Eller kräver täta sidor att man rör om för att syresätta materialet?

Jag har dålig koll på komposter så detta kanske är en dum fråga men vad skiljer en varmkompost från de "vanliga" när det gäller underhåll och tid för processen/komposteringen att bli klar?

Materialet kan torka också i en isolerad kompost. Beror på vad du slänger i den.

Nedbrytningen av material går fortare i en varmkompost än i en öppen kompost. Eftersom man kan slänga hushållsavfall i en varmkompost måste kärlet vara slutet, t.ex.med nät undertill, så inte råttor kan ta sig in.
Ja, varmkompostens innehåll måste röras om (ca 1-2 gånger/vecka), både för att syre behövs för nedbrytningen och för att matrester behöver blandas med torrare/luftigare material. Att röra om tar inte många minuter, men det kan vara svårt om komposten är så stor som du skrev i det första inlägget.

Marknadens varmkomposter för enfamiljshushåll rymmer knappast 1 kubikmeter. Tänkte du bygga din varmkompost själv?

Nja, jag är lite nyfiken på den värme som bildas vid kompostering men har ingen kunskap om själva komposterna. Så jag uppskattar verkligen att du tar dig tid!
Hoppas ni inte tröttnar, för jag har många frågor

Varmkomposterna har väl ofta 2 fack, beror det på att man nyttjar dem växelvis i längre perioder?
Dvs. står den ena utan att fyllas på under veckor eller månader?

Kalla komposter: behöver man inte röra om dem och är det inte lämpligt för hushållsavfall?

Kalla komposter måste också luftas därför att mikroorganismerna som sköter nedbrytningen behöver syre. En kompost med tre fack, där man börjar i det första facket och lyftar över innehållet nästa år blir en bra luftning.

Bästa komposten får man med en blandning av kolrikt (kvistar t.ex) och kväverikt (gräsklipp t.ex.) material. Inte för tjockt med gräsklipp eller blöta löv, då stryps syretillförseln och nedbrytningen avstannar.

Matrester är inte tillåtet att kasta i öppna komposter eftersom det drar till sig råttor.

Eftersom du skriver att du vill ha en varmkompost antar jag att du ämnar kompostera matavfall.

Beräkna storleken så att du inte behöver tömma komposten oftare än en gång per år. Man kan räkna med 10-20 liter hushållskompost per vecka för en familj. Vi är 6 personer och det blir ganska precis 20 liter per vecka. På ett år blir det cirka 1000 liter eller en kubikmeter, dvs en kub med alla sidor 1 meter långa. Materialet sjunker ihop något också under komposteringen, så för oss räcker en sådan hushållskompost med råge.

Jag har en "underkompost" där man trycker in det nya materialet underifrån. Det gör att jag kan ta (relativt) färdigkomposterat material från toppen och inte behöver gräva om komposten för att kunna ta kompostjord. I praktiken har jag iallafall grävt om den på våren för då får den en väldig fart i några veckor. Sen tömmer jag den (lämnar kvar det nyaste materialet bara) och sprider ut som gödning. Det går bra att sprida ut sådant som ännu inte är helt färdigkomposterat. Färska matrester skulle jag dock inte lägga ut pga råttor och andra djur. Efter att jag flyttat min kompost till ett mycket skuggigt och småfuktigt ställe så har jag inte haft några problem med att den torkar. Jag är inte säker på att man verkligen bör röra om i sin kompost så ofta, men det beror väl kanske på vilka djur man har i den. Maskarna bor i det mest komposterade materialet, och de trivs inte lika bra om man ständigt ändrar deras livsbetingelser genom att röra om. Jag antar att maskarna gör långa gångar som luftar materialet, samt drar runt material där inne efter eget kynne. I en underkompost så ska man i vilket fall inte röra om, men jag tror att det kan gälla generellt.

Vad gäller trädgårdskompost så tvivlar jag på att det är någon större poäng med att kompostera sådant material på ett särskilt ställe tills det blivit jord. Jag lägger numera ut färskt material i rabatter och land, då hamnar all näring där istället för att en stor del försvinner under komposteringen. Dessutom är det ett bra sätt att bekämpa fröogräs på. Man kan dock behöva en "depå" någonstans för material man inte vet var man ska lägga än. En vanlig trådkompost av kompostgaller tycker jag funkar i det läget. Eller en helt vanlig hög, om man inte bryr sig så mycket om hur det ser ut. Löv och barr är fantastiskt bra att hösttäcka runt rhododendron med så det materialet hamnar aldrig in någon depå hos mig.

Detdär har jag alltid undrat över, jag lämnar också mycket organiskt material kvar i rabatterna men på vilket sätt skiljer sig nedbrytningen i rabatter från nedbrytningen i komposten med tanke på näringsförluster?

Jag föreställer mig att näringsförlusterna blir mindre. Dessutom så innebär täckningen att avdunstningen minskar och visst frostskydd, för att inte tala om att det är rejält arbetsbesparnde.

Jag håller med om att avdunstningen minskar och att det organiska materialet skyddar mot frost. Jag har vissa rabatter där jag täckodlar och det fungerar bra men på mina grusplanteringar plockar jag bort alla löv och växtrester samt i alla gångar, jag vill inte ha mull där.

Men ff detdär med näringsförluster, hur skiljer sig nedbrytningen åt i en kompost och i en rabatt?..varför skulle näringsförlusterna vara mindre i en rabatt?

Skillnaden kan vara att när det organiskt bundna näringen bryts ned till växttillgänglig näring så lakas den ur till viss del, om det inte finns växter i närheten som tar upp den. Ifall man ytkomposterar direkt i rabatterna som är fulla med växter så finns det alltid någon växt som kan ta upp näringen.
Sen är det möjligt att denitrifiktion (bakterier som omvandlar nitrat till kvävgas) sker i olika omfattning beroende på hur man komposterar. Det ger också en viss näringsförlust.

Kan det inte vara så att den varmare miljön i en kompost bidrar till en snabbare och energisnålare kompostering av materialet då det inte kyls på samma sätt. All varme som i komposten är juh energi.
Den färdigkomposterade och nu energirika jorden tar sedan mindre plats än det man ytkomposterar alltså får man mer men framförallt snabbare näring till sina växter av det. Det blir absolut mer jobb men vad tror ni om teorin?

Mitt resonemang bygger på att växter har betydligt lättare att tillgodogöra sig näring ur matjorden än direkt ur "råmaterialet", är det så?

Någon som har en bra sida där man kan se hur en "underkompost" fungerar?
(edit: jag goglade och hittade förklaring)

Värmen är bra förstås. Vet inte om nedbrytningsprocessen går fortare i en trädgårdskompost än ytkompostering. Ytkomposteringen kan ta näring i anspråk om det är mycket grovt kolrikt material.
Växter tillgodogör aldrig näring ur råmaterialet. Det måste brytas ned först.
Ytkompostering är dock något som bevisat fungerar. Finns även dem som odlar yrkesmässigt och ytkomposterar med vallklipp.

Här har jag inte mycket att komma med eg, men om man ytkomposterar genom att ständigt tillföra material, är det inte så att det övre, nyaste skiktet bromsar avdunstning av kväve lite?
Att kvävet genast tas upp av växter i närheten låter som det starkaste argumentet för metoden.

Men Andreas A, du har många frågor och jag tycker de är intressanta. (Kompostnörd som jag är). Det finns många bra artiklar om kompost här på odla.nu. När jag vill läsa dem googlar jag: odla.nu kompost
Varmkompost är vanligtvis en isolerad och skadedjurssäkrad behållare som används för kompostering av hushållsavfall. Olika kommuner har olika regler för kompostering av hushållsavfall. I en sådan kompost varvar man hushållsavfall med flis, löv eller dyligt. Man rör regelbundet om och vattnar vid behov. Det går bra att lägga i trädgårdsavfall i en sådan kompost. En trädgårdskompost är vad jag vet inte det man kallar för "varmkompost", men visst kan den bli ordentligt varm. Jag tröttnar inte på dina frågor, absolut inte, men en del av dem kanske du får bättre svar på genom att läsa på.

PS
Jag tömde vår hushållskompost idag. Som vanligt la jag merparten av det övre skiktet (ca 50 liter) åt sidan, för att ha som start i den nya komposten. Tidigare om åren har jag öst resten i begagnade jordsäckar som sedan ställts på en undanskymd plats med en skyddande presenning över, för eftermogning. I år körde ut allt till odlingsbänkarna där jag krattade ut det med maskar och allt. Över det hela la jag sedan ett ca 1dm lager med löv och sedan ett tunnt lager med ruttet och fuktigt hö för att hindra att löven blåser iväg. Kanske hindrar täcket en viss kväveavdunstning, vet inte.

All nedbrytning av organiskt material ger kväveförluster. Mikroorganismerna omvandlar kvävet till protein och en del kväve avgår i gasform. Kolet som varit bundet i växtligheten avgår som koldioxid.

Värmen som utvecklas kommer av mikroorganismernas arbete med nedbrytningen. Nedbrytningen fungerar ju lika , oavsett om det sker i en kompost eller i en rabatt så det officinalis säger, att en viss urlakning kan ske från en kompost är nog den enda skillnaden.

Kompostjord är ju inte särskilt näringsrik och skall inte förväxlas med gödsling (lite beroende förstås av vad man tillfört komposten). Kompostjorden tillför framförallt mull och ett rikt mikroliv som gagnar växterna.

Andreas, ingen näring kan upptas av växtligheten innan mikroorganismerna har gjort näringen tillgänglig för växten.

Förlåt, jag formulerade mig kasst. Förstår att växterna inte käkar kompostmaterialet före det "brutits ner" och att denna process givetvis fungerar överallt ute i naturen, men jag tänkte att det går betydligt fortare i en varmkompost där man har en hög och jämn värme så mikroorganismerna trivs.

Jag ska ta Taraxacums råd att läsa på lite om just varmkompostering. Återkommet säkert snart, tack för visat intresse allihop!

Provodla två land: ett där du gödslar med färskt gräsklipp, och ett där du gödslar med gräsklipp som fått kompostera i ett år. Det blir skillnad.

Hej

varm och kall kompost ger samma resultat men varm kompost brytning snabbare än kall kompost, men också kall komposten passar varma länder.

H:Bassam

Andreas A Kolla med din kommun också, ifall du tänker använda komposten för hushållsavfall! Om du har en varmkompost av en sådan modell som kommunen godkänner så kan du få lägre sophämtningstaxa.
Fast ev. gäller det inte i alla kommuner.

Fågelvägen
Är ganska säker på att man, i min kommun, kan få hämtning var 4:e vecka istället för varannan om man anmäler och får sin kompost godkänd. Blir några hundralappar billigare.
Men nu bor jag i hyreslägenhet så det blir ingen kompost för detta hushållet. Processen och den värme, 35-50 grader(?) som bildas i varmkomposterna är ändå väldigt intressant så jag ska fortsätta läsa på.

Andreas A,
lite OT. Men kika upp maskkompostering. Det fungerar bra även i lägenhet.