Jag blir så ledsen...alla pratar om vikten av den biologiska mångfaldens bevarande och dess betydelse för allt liv på jorden men hela tiden kommer nya larmrapporter.

Vansinniga beslut som subventionerar industriellt jordbruk men de som fortfarande producerar mat i samklang med naturen får klara sig själva.

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.35891...pas-fjarilar-ut

Ja tyvärr så är det de stora industrierna som styr och ställer och för dem är det bara pengar som spelar roll

Hej!
Betande djur är viktiga. Vi måste försöka hålla de små betesmarkerna öppna, särskilt i skogsbygder. Vill vi skydda dessa biotoper så är det viktigt att det inte finns en massa stora rovdjur som gör att djurägare slutar att använda olönsamma betesmarker. Vi som försöker hålla markerna öppna gör i allmänhet detta helt idéellt och slutar naturligtvis med detta om våra djur rivs av varg eller lo.
MVH
Jan Lindgren

Håller ni markerna öppna helt ideellt?
Är det på helt eget initativ ni gör detta eller har någon bett er?

Hej!
I mitt fall har ingen bett mig. Det handlar om djurintresse och miljöintresse. Det är mycket vanligt att människor på landet har några djur för att hålla markerna öppna. Man får inga bidrag utan bara kostnader. Alternativet är skogsplanteringar. I vissa fall så är det föreningar som röjer sly och sedan en djurägare som har några betesdjur. Det är viktigt för den biologiska mångfalden att det finns öppna marker med många skogsbryn. Ur ekonomisk synpunkt är skog ett bättre alternativ.
MVH
Jan Lindgren

Det är ju bra men varför gör ni detta?

Det låter som att ni hjälper fåglar/insekter/fjärilar men om varg/lo ökar kommer det att gå ut över insekterna. Antingen eller?

Vill man ha både jaktdjur och insekter går det att ordna.

Sedan så är bete komplicerat och de olika arterna reagerar helt olika på vilka betesdjur det är och när de släpps ut på året. Sly kan inte heller slängas hur som helst och dessutom mår vissa arter bättre om marken får vara i träda vissa år.

Är det värn om mångfald är det förstås kanon men om det handlar om att spela ut olika resurser mot varandra är det kanske bättre att det bildas fler naturreservat istället?

Bara man inte släpper ut de vandrande massförstörarna som heter får. En fårbetad hage är relativt nära en ekologisk öken.

Är du säker på att du inte kan få stöd för detta? Kolla Jordbruksverket

tyvärr har man minskat miljöstödet så nu får man inte stöd för mindre än 4 hektar. Många små torp och smågårdar har mindre areal och kvalificerar sig inte för miljöstöd längre.

Jag tycker inte om detta med att spela ut olika resurser mot varandra. I min SNF-krets finns tyvärr folk som vill spela ut vargen mot det öppna landskapet och dess arter. På riksstämman i somras lärde jag mig att antalet får faktiskt ökar i hela Sverige, även i vargområdena.

Olle

trist att det blir färre fjärilar. Själv märker jag inte så mycket av det men är kanske privilegierad med fina ängar + att jag odlar smaskiga blommor åt fjärilar, bin och humlor. Jag ser lite nya sorter varje sommar. Sist var det sorgmantel men mest är det påfågelögon. Inte så mycket "vanliga" fjärilar som citronfjäril, nässelfjäril, blåvinge. Jag får starta fjärilsrestaurang En sommar var det helt tokigt mycket trollsländor hemma och jag saknar de små helikoptrarna.

Jaså? Är du säker? Jag fick för mig att det bara gällde gårdsstödet. Men det är alltså alla former av stöd?

Hej!
Naturreservat måste också skötas. Vi har ett litet här i Osby. Kommunen har betalt röjning av sly men marken måste betas annars är slyet tillbaka efter ett år. Det är inte helt lätt att få någon att ha djur där. Skulle det dyka upp stora rovdjur så blir det förmodligen omöjligt.
Rotary har restaurerat en orkidéäng här i trakten. Orkidéerna har återkommit men den marken måste också betas i fortsättningen.
Askängen i Misterfall i närheten av Kisa är ett naturreservat. Än så länge lyckas man samla folk som slår ängen och hamlar träden men det blir färre och färre som hjälper till. En bonde släpper fortfarande ut kvigor på ängen. Det är bra så länge det fungerar.

Ska vi ha öppna marker så krävs det hjälp från alla håll. Man kan inte räkna med att samhället ska betala allt.

Fåraveln ökar i Sverige men det är kanske inte alltid så intressant att ha jättestora områden med vall där man kan ha stora hjordar som vaktas av hundar. Det är lite mer intressant att ha öppningar i skogslandskapet med olika betesdjur. Där har hästägarna gjort mycket nytta. Intresset för lantraser och genbanker är också viktigt när det gäller bete. Vissa lantraser är betydligt ovanligare än de stora rovdjuren. Hårt bete är inte alltid bra men det blir fina kantzoner som gynnar en biologisk mångfald.

Vi måste ha klart för oss att det finns en konflikt när det gäller rovdjur och biologisk mångfald. Titta bara på våra strandängar där många fågelarter håller på att försvinna på grund av att predatorer jagas för lite.
Det blir ett val som måste göras. För mycket rovdjur på fel ställe minskar den biologiska mångfalden och sannolikt den genetiska variationen hos våra husdjur.
MVH
Jan Lindgren

Anledningen till att fjärilar minskat drastiskt beror framför allt enligt snf på "rationaliseringar och kemikalieanvändning inom jord- och skogsbruket". Hur är det med kemikalieanvändningen i trädgårdar (förlåt, kan inte låta bli)?

Det är bättre att göra någonting där man står, än ingenting.

Vi trädgårdsmänniskor kan göra en insats; tillsammans odlar vi ett antal arealer.

Hos oss (ett par tusen trädgårdskvadratmeter mitt i skogen) lägger vi in en "fjärils-(och humle)aspekt" vid val av växter. Alla växter är inte "fjärilsgodis", men kanske hälften och vi tänker på att att ha något från vår till höst.

Vi har också tänkt på att bevara ett bestånd nässlor i utkanten. Där finns också en stycke orörd natur som - inbillar jag mig - är till gagn (i och för sig: massor av orörd natur utanför tomtgränsen, men ändå).

Det är vårt lilla bidrag i vardagen.

Och vi kan inte tänka oss en trädgård utan fjärilar, humlor och andra insekter (nästan alla andra insekter ).

skogstroll: Trollsländor har hittills - ta i trä - flitigt besökt oss varje sommar. Dessa helikoptrar! Vilka rovdjur, man riktigt ser hur de rensar luften på mygg och annat.

Bor man i tätort kan insatsen möjligen vara av större betydelse. Tänker på goda vännen i Bryssel, hon har en plätt på baksidan och väljer växter med omsorg. Stockholms innerstad, vad finns på gården (eller på balkongen)? Ja, och så vidare.

smuleborg du tänker stort!

Att beakta är att ex kraftledningsgator, skjutfält, motorbanor är några av de bästa markerna för växter, insekter. Där sker naturlig störning.

Kraftledningsgatorna är extra viktiga då de öppnar upp landskapet med korridorer som är livsviktiga för spridning av populationer. Även vägkanter.

Sverige ligger nog ganska bra till ändå när det gäller fjärilsfaunan.
Ex i England och Danmark har man förlorat flertal arter sista 50 åren.
Sverige har inte förlorat någon - mest hotad är Veronikanätfjäril.
(Här ett mycket oväntat möte för mig http://3.bp.blogspot.com/_wrju9m1JFQ0/TQO0...2210_Vml2b.jpg)

"Skräpmark" med tistlar/nässlor är nog bra att ha kvar också om de inte äter upp all yta.

Att ha mycket lågväxta sammankopplade öppningar i markerna blandat med buskar/småträd är nog en väldigt bra början!

Jan Lindgren

Jag tror man har koll på de flesta naturreservaten. Jag var nere i Blekinge för några år sedan på en exklusiv lokal och träffade där den mycket välvillige markägaren. Han förstod inte varför ingen hade gjort ngt just den säsongen på området. Det visade sig vara planerat då man ville låta marken återhämta sig och just den arten tål inte intensivt slåtter/bete på samma område.

Du har helt rätt i att det krävs intresse och hjälp av alla.

Som en kompis frågade: Varför skall man bevara alla (sällsynta) arter? Sköter inte naturen det där helt själv? En bra fråga. Funderade ett bra tag sedan slog det mig varför behåller man gamla bilar, gamla kyrkor, gamla träsegelbåtar, motorcykelmuseum etc (som han är intresserad av)?

Jo mångfald mellan nytt och gammalt fascinerar samt intresset för tingen berikar på något vis

Måste kommentera det du skriver om SNF, smuleborg. Tyvärr har de på senare tid haft mer och mer fel. För oss som fortfarande ser reklamen på forumet så har vi fått se överdrifterna från SNF. Det dyker upp ett påstående om att en tredjedel av biarterna i Sverige är utrotningshotade. Skitsnack. Det är kanske en tredjedel som är rödlistade men det är inte samma sak. Den lägsta rödlistekategorin säger t.ex. att det är en 5%-ig chans att de dör ut på 100 år. Det är mer en notering om att arterna bör hållas under uppsikt. Dessutom är det flera biarter som expanderar i Sverige, vi har på de senaste decennierna fått flera nya arter. Jag är glad att jag sa upp mitt medlemskap för ett antal år sen.

Gossen, jag tror inte att någon av oss ifrågasätter dina bi-kunskaper. Hur är det med de som i folkmun kallas för tambin (de i kupa, odla bin)? Sambon var på en biodlarkurs för något år sedan, ville ha bikupor (för pollinering och sånt). Det blev inga kupor. Råder det brist på honungsbin?

Jag har lite dåliga kunskaper om honungsbiet, jag fångar nån av misstag då och då och det är det närmaste jag kommer. Jag vet att man har problem med varroa-kvalstret men även med andra sjukdomar men hur läget är mer exakt vet jag inte.

Jo visst kan det blir en konflikt i södra Sverige mellan de stora rovdjuren och det traditionella lantbruket som ju håller markerna öppna och därigenom bidrar till att bibehålla den rika biologiska mångfald som hör till det traditionella odlingslandskapet. Men det är knappast rovdjuren som är det största problemet i sammanhanget, utan problemet är effekterna av dagens rationella och intensiva brukande av landskapet (här har även skogsbruket en stor skuld).
Man kan heller inte säga att det generellt är en konflikt mellan rovdjur och biologisk mångfald. I t ex Yellowstone i USA har man sett stora positiva effekter på biologiska mångfald efter det att vargen återkom i området. Vargarna håller bland annat nere bestånden av hjortar som tidigare betade bort det mesta av lövträden.

Vilka predatorer på strandängar är det du menar att man borde jaga mer? Mink? I så fall kan jag inte annat än hålla med. Men det är mycket annat som i det stora hela nog är minst lika stora problem för fågellivet, t ex, för små ytor kvar av betade strandängar, igenväxning på en del ställen och för hårt och ensidigt bete på andra, förändringar i havets ekosystem (främst Östersjön), störning från folk och lösspringande hundar på strandängarna etc. etc.

Hej!
Yellowstone är inte ett bra exempel när det gäller Sverige. I en nationalpark förekommer det inte jakt eller tamdjur så där måste det finnas stora predatorer. Skogsbränder är också ett måste i en nationalpark. Jag håller dock med om att man borde förbjuda tamdjur i våra svenska nationalparker och ha ett bra vargbestånd där. Då måste vi dock först återinföra vildrenar så att rovdjuren får mat.

Predatorerna på strandängarna håller på att utrota vadarfåglar. I många områden får inte en vanlig fågel som tofsvipan fram några ungar. Minken måste hållas efter men även räv, kråkfåglar och trutar har ökat och gör nu stor skada. Man försöker att bygga stängsel som ska hålla räven borta bara för att fler vadare ska lyckas häcka framgångsrikt.
MVH
Jan Lindgren