När vi köpte huset berättade gamla ägaren att en katt brukade värma sig i pannrummet.
Nisse hette han och hade hålilt till där de tre åren de bott i huset.
Vi monterade en kattlucka in i huset till våra två katter och för en vecka sedan så kom Nisse in och hälsade på.
Det har gått förvånansvärt bra och nu har han en egen hörna i soffan.
Nisse är jättekelig och pratar väldigt mycket. Är underbart att höra mjauuu igen.
Våra två pojkar jamar nämligen inte.

Har försökt att tyda örontatueringen men det syns dåligt.
Har ni någon koll på hur registrena är upplagda?
Kan man söka på t ex färg, kön och några siffror bara tro? Eller måste man ha hela nummret?
Är det veterinären som kan kolla registren?

[attachment=56957:nisse101217.jpg]

Han ser ju ut att trivas bra

När våra vänner köpte sitt hus för ett antal år sedan ingick det en Nisse-katt där också. De hade aldrig haft katt innan, men det fungerade hur bra som helst.

PåSKK och under webtjänster hittar du sökfunktionen för ägare av katt och hund.

Tack för tipset Anki.
Vi har provat men har inte fått något napp än. Är så himla otydlig märkning.
Hittade iaf mina katter där.

Vad kan du tyda ut av tatueringen? Det är förresten inte säkert att han är registrerad, påfallande många glömmer skicka in lappen om registrering (eller så tycker de att det är dyrt). SVERAK har också ett register, kolla där också!

Vår katt är märkt med ett datachip under pälsen i nacken men då måste man ha en scanner för attt kunna se det, veterinären borde ha sådana grejor.

Är det inte verterinären som skickar in registreringen och sedan kommer en räkning till ägaren. Så uppfattade jag saken när vår Nisse fick sitt nummer i örat

Nej det är du själv som gör normalt.

En väldigt fin katt är det ändå som du fick på köpet!

När vi öronmärkt har vi skickat in pappret själv och betalade 75:-, tror jag det var.
Ska kolla SVERAKs register också.
Stämpeln är jätte otydlig, vi får gissa och testa olika kombinationer.
Han är matglad, otroligt kelen och pratar hela tiden.
Han verkar inte gilla höga ljud för då går han undan.
Vi ska kolla med en granne som bor ca 200 meter bort för vi tror att det är deras katt.
Man tycker de borde sakna honom då han inte varit hemma hos sig på över en vecka nu.

En del svårlästa tatueringar syns bättre om man lyser med en liten ficklampa bakom örat, det brukar funka bäst på ljusa öron och han är ju ljus om öronen

När jag hämtade Mollis och Kajsa hos Djurens Vänner, var de redan tatuerade.
DV fixade allt med papprena; tjejernas nya adress o sånt.

Jag vet dock inte riktigt VART de skickade informationen ...

(Förresten är det Kajsa till vänster ...)

Nu har vi provat ännu fler kombinationer och inte hittat något i registrena.
Vi har satt på Nisse ett halsband med vårt telefonnummer.
Förhoppningsvis så går han "hem" och ägarna ser det och ringer.
Men han verkar trivas bra hos oss så han går ju inte ut, hm!

[attachment=57049:nisse101224.jpg]

Tycker han ser ut att ha bosatt sig där.......

Påminner mycket om grannens förra katt Elvis från 2005 som försvann 2006 eller hur? Men det kan det väl inte vara för vi bor ju utanför Örebro.
[attachment=57489:2005_08_...Elvis_07.jpg][attachment=57490:2005_09_...ens_katt.
jpg] Dessa är från 2005.
[attachment=57491:2006_02_..._jag_g_r.jpg] Denna är från 2006 innan han försvann trivdes inte hemma efter de fick son nummer 2.

Vilken söting, den där Elvis. Men det är inte han vi har här hemma.
Nisse har helsvart hätta på bakhuvudet och mot nacken.
Han är fortfarande kvar här hos oss och verkar inte vilja gå hem.
Dammsugaren gillar han inte och gömmer sig så länge den är igång.

Hej!

Jag jobbar som djursjukvårdare och på vår klinik skickar vi alltid in registreringspapprena för öronmärkningen till SKK, för att inte djurägaren själv ska glömma det - vilket är lätt hänt.

Mitt tips är att du kontaktar din veterinär och ber att få komma dit, de kan då hjälpa dig att försöka tyda märkningen i örat och kan även läsa av katten med chipläsare för att se om han är chipmärkt. Det kan också vara smart att ringa polisen och beskriva honom, ifall att han har en husse och matte som saknar honom och anmält honom som saknad!

Vänlig hälsning,
Piiemiien

Hej!

Vi hade en hittekatt hemma i höstas, en jättekelig liten tjej. Jag tog med henne till vår veterinär och det visade sig att hon var chip-märkt. Jag kontaktade då polisen som kunde spåra ägarna, det visade sig att hon varit på rymmen i ca ett halvår och ägarna var överlyckliga att få henne tillbaka

Tror det bästa är att kontakta polisen, dom vet var dom skall leta och har tillgång till register som inte "vi" kommer åt. Hennes ägare hade hemliga uppgifter, det har vi på vår hund också.

Lycka till!!

Det där med polisen ska man inte lita för mycket på. Hittade en slutkörd vilsen jakthund i trädgården förra sommaren. När jag ringde polisen sa de att de inte hade fått in någonting och tog alla uppgifter. Via öronmärkning och veterinären fick jag själv tag i ägarna, de hade anmält hunden som försvunnen direkt kvällen innan och blev ganska sura när de fick höra att polisen inte verkar samköra sina uppgifter.

Här kommer en liten uppdatering om Nisse som vi nu vet lite mer om.
Han träffade på en grannkatt och blev rejält biten i huvud och kind. Vi försökte så gott det gick att tvätta och hålla såren rena men det blev varigt.
I onsdags var vi hos veterinären där det öppnade såren, gjorde rent, satt in ett dränage och sydde ihop.
En fin tratt fick han också.

De hjälpte till att tyda tatueringen och hittade han i registret.
Vi kan inte smälta det, men han är född 1998. Vi som trodde att busfröet var max 5 år gammal.
Fick ringa SKK för att få uppgifter på registrerad ägare, men det finns ingen längre med det namnet i sverige så vi kom inte längre än så.
I söndags hade vi möte i vägföreningen och vi frågade de grannar vi inte träffat tidgare.
Äntligen fick vi napp. Tyvärr var inte den grannen där men bor här i byn.
Vi förstår iaf nu varför han "flyttat" till ett lugnare ställe. Han reagerar på hundskall och gömmer sig ibland när han hör det på t ex TV:n. Den här grannen har fem hundar.

Ikväll ska vi tillbaka till veterinären och ta bort dränaget.

[attachment=59081:Nissetratt.jpg]

Det var ju en mysig historia och med bra slut dessutom! Tror Nisse får det bättre hos er hur som helst. Lycka till!

Tycker det är för härligt att läsa om Nisse och om hur mycket energi ni lagt ner på att hitta ägaren plus att ni gett Nisse veterinärvård fast han inte hör till er på riktigt,man blir glad av att läsa om sådana djurvänner som ni :)Har själv en föredetta hemlös som nu varit med oss i 10 år.Och du !jag tror Nisse stannar hos er han verkar stortrivas vore lite grymt att lämna hem honom igen bland 5 hundar,i vilket fall skulle du snart få tillbaks han;)katter vet var de vill bo.

Tack irdalen och Motti.
Vi har själva pratat om det och undrat hur vi är funtade som lägger ut 3500 kr på en katt som inte är vår. Men vi har älskat den här varelsen sen dagen då han klev in huset.
Hörde att nisse inte bott inne i grannhuset utan i ett "katthus" på altanen, så det är ju inte så konstigt att han väljer vår mysiga hörnsoffa. Dock till min stora förskräckelse. Den är ju svart och Nisse vit, men vi har lagt ett gammalt överkast där.

En stor eloge till er, ni är sanna djurvänner! Hoppas Nisse snart tillfrisknar för tratt är inget kul alls (vår Misa har också tratt sedan en vecka pga kastrering och det är jättesyn om henne anser hon själv). Kanske dags för honom att ta det lite lugnare? Han har ju trots allt några år på nacken.............

Förstår också att Nisse flyttat och föredrar er soffa. Mina föräldrar är just nu inne på sin andra katt, som "flyttat in" hos dem och bestämt sig för att bo där. Katter vet vad de vill och inte vill, och Nisse har uppenbarligen bestämt sig för att han tillhör er (eller kanske snarare, att ni tillhör honom ).