Har under hösten och våren funderat på det här med ekologisk odling. För mig som har i princip fri tillgång till konstgödsel är det ett enklelt alternativ, men fyunderar på att börja använda enbart naturliga gödningsämnen som tex koskit. Det har jag däremot inte samma tillgång till.

Kan jag köpa koskit i påse och använda som enda gödning under hela säsongen i mina perennrabatter samt i växthuset eller behöver det kompletteras med mer "dynamit"? Räcker det med hönsgödsel (även den köpt i påse) som den "dynamiten" i så fall?

I somras odlade jag gurka och tomat i koskit från påse, med bara ett tunt lager jord högst upp för att slippa så mycket gödsellukt i växthuset, och det funkade toppen för gurkorna. Stor skörd från båda mina plantor hela sommaren, utan uppehåll. Vet inte om det berodde på jorden eller gurksorten, då det var första gången jag provade grönsaker. Tomaterna hann inte mogna riktigt, men ska göra nytt försök till sommaren.

Vad är bra att tänka på när det gäller näringstillförsel i allmänhet?

Om du har en gräsmassa så är gräsklipp ett jättebra gödselmedel, lägg ut i lager mellan plantorna så slipper du också rensa ogräs + att fukten i jorden inte avdunstar så fort och du slipper vattna. Täckodling kallas detta, finns mkt att läsa om det både här på odla och i trädgårdsböcker. det är ett roligt sätt att odla på, för det märks från år till år att jorden blir allt bättre (maskarna trivs allt bättre) etc. Själv odlar jag mest grönsaker och lite sommarblommor, har inget växthus. Jag stödgödlsar vissa land med lite benmjöl och hönsgödsel på försommaren, täckodlar med gräsklipp hela säsongen, och gödselvattnar några gånger med ex.vis nässelvatten. Det funkar bra, och är billigt och lätthanterligt.

det är väldigt få jord på påse som håller näring för en hel säsong, även så kogödsel på påse. du behöver extra näring i form av nässelvatten, hönsgödsel odyl. den stora nackdelen med många billigare jordar är dess struktur, jorden trycks lätt i hop och blir kompakt. rötterna kan inte utvecklas och plantan blir hämmad. blanda ut din påsjord med kompost (om du inte har någon så starta kompost) eller annan jord. om du bor närma en ridskola blir de säkert glada om du erbjuder dig att hämta gödsel som du kan gräva ner i backen eller kompostera. själv brukar jag lägga någon näve torvblandad hästgödsel i det undre jordlagret i chile och tomatkrukorna, det alstrar värme när det bryts ner och ger bra jord.
om du har tillgångt till vedaska kan du alltid gödsla med det, innehåller P och K.

Hej

ekologisk odling. betyder att man ska använda bara naturliga material för gödning och för att bekämpa ohyra .

H:Bassam

Tack för alla svar. Jag undrar även om jag kan blanda cellulosa (restprodukt från papperstillverking) i min kompost? Den är biologiskt renad och tar sig värme och brinner ihop. Har även tillgång till en annan form av cellulosa som inte brinner ihop.
Tänkte att det kunde öka mullhalten?

Under många år har jag enbart gödslat bla mina jordgubbar med gräsklipp - har fått stora och fina bär men så har jag täckt med annat (minns inte riktigt men troligtvis papper första året och nästa år tugg från kompaskvarnen) år 2009 och 2010 med resultatet att år 2010 fick jag säkert llika många gubbar som tidigare år, fast bara tiondelen så stora, slutsats; gräsklipp är bra gödning

Tillför organiskt material till jorden. Börja med att kompostera ditt köksavfall. Du kan även samla in trädgårdsavfall och annat organiskt material och bygga komposter av.
Detta kommer ha många positiva effekter på din jord.
Odlar du på större ytor är det också en god idé att odla gröngödsling under ett eller flera år i din växtföljd. Blodklöver, sötväppling och råg är exempel på växter som har egenskaper som är bra. Dessa växter fixerar kväve, luckrar upp och tar upp näring till matjordslagret med hjälp av djupa rötter, konkurrerar ut ogräs m.m.
För att få näringstillförseln att fungera kommer du behöva övergödsla under sommaren kanske 2-3 gånger, gör då näringsvatten på urin, brännässlor eller hönsgödsel t.ex.

Var ska jag börja?

Jag har aldrig i mitt liv komposterat förr. Ska man då börja med varm- eller kallkompost och hur går man tillväga? Jag har samlat trädgårdsavfall och jord från fjolårets sommarblommor i kompostgaller, men vad jag förstår så ska det mer till än samlande för att processen ska ta fart?

Vad behövs för "tråg" för respektive komposttyp? Enkelt och billigt är att föredra för mig, och varmkompost tänker jag mig kanske är enklast under sommaren, då vi får rejäla minusgrader vintertid (hela förjulsvintern har vi haft 20 till 30 minus).

Jag misstänker att det finns litteratur i ämnet, måste kanske besöka biblioteket. Kan ni rekommendera någon titel?

Det behöver ju inte vara någon märkvärdig behållare om du ska kompostera trädgårdsavfall, men om du själv ska bygga en (av ex.vis gamla brädor och sånt) så är mitt råd att ta i rejält i storlek, och bygga en med minst två fack, så att du kan ha ett att lägga avfallet i, och en annan som får stå och mogna till. Vanligt fel man gör är att man bygger för litet, och ångrar sig sen.

Du klarar dig också långt med kompostgaller - men då är det bra om du "fodrar" gallren med plast - uppklippta svarta plastsäckar till ex. "Fodra" gallren med det, så torkar inte avfallet ut så fort (men du får ändå skära upp små hål här och där för att det inte ska bli för lite luft i komposten). Med sådana galler kan du ju också göra flera "fack" som sitter ihop - medan du kanske bygger en stabilare kompost av plank?

I nästan alla bra trädgårdsböcker finns ett kapitel om kompostering, själv läser jag gärna Lena Israelssons bok Köksträdgården eftersom hon tar upp nästan alltid som rör odling, och har utförliga beskrivningar av olika grönsaker och örter och blommor - men också om jordar, gödning, kompostering etc. Men titta runt, det finns många bra böcker förstås.

Ska kolla när jag komer hem om jag kanske rent ut har något kapitel i mina befintiga trädgårdsböcker. Som sagt, ett ytterst nytt intresse för mig, har ju tyckt att det är enkelt med konstgödsel innan. Jag har ju en del böcker/trädgårdsbiblar så det borde ju finnas nåt om kompost.

Tack för tipset med luftinsläpp till komposten. Kan jag bara låta den stå till sig eller ska man blanda runt innehållet för att det ska förmultna snabbare? Blir lite bökigt att blanda, misstänker att det är lättare när man har annat än kompostgaller.

(En parentes: i somras hittade jag en av de största maskar (ormar?) jag någonsin sett. En halvmeter lång när den sträckte på sig, och när den drog ihop sig såg den seriöst ut som en orm! Borde vara bra för jorden!)

Det är bra att blanda om i komposten, framför allt är det bra och viktigt att lägga tunna lager av olika saker, och luftiga saker mellan varv av mer kompakta, för att luft behövs - kolla i dina böcker. Ibland bör man vattna också.

Om du har t ex två "gallerkomposter" kan du öppna fronten på den du använder och "vända över" den i den andra innan du börjar på ny kula - det är nog enklast. Många har tre fack för att klara detta (ett för årets, ett för att kunna vända över årets och på så sätt lufta, och ett där den komposten får eftermogna). Själv håller jag på att bygga ut min kompost till tre fack, man behöver mkt mer plats än man tror när man väl kommit igång, och bra kompostjord är ju en gruva för grönsaksodlingarna. Jag brukar hämta tång och löv och annat från omgivningen för att få bra blandningar, och klippa ned tunna tunna björk- eller blåbärskvistar som jag ändå har på tomten.

Tyvärr har jag ingen trädgårdsflis, så grenar över 1 cm tjocklek har jag slutat tänka på som kompostmaterial, de tar alldeles för lång tid tycker jag. Dem eldar jag istället - men har du en trädgårdsflis finns nog inget bättre än att kunna blanda i flisade grenar.

Apropå din mask i somras: Jag hörde ett spännande radioprogram i somras om daggmask. Det visade sig att det finns en väldig massa olika arter, många av dem finns i grönsakslanden också. Just en sån där jättetjock och lång mask minns jag att maskkillen pratade om, men namnet på den minns jag inte. Jag har själv hittat såna i mina land, man blir ju glad.

Den bästa masken för komposten kallas tror jag kompost- eller dyngmask. Den är rödare än de "vanliga" daggmaskarna. Jag har hittat gott om sådana när jag samlat in komockor från bergen utanför huset. De maskarna lever på färskt avfall, och förökar sig dessutom många många gånger snabbare än de flesta andra. Finfint om du hittar sådana att lyfta in i din kompost, eller också slingrar de dit på egen hand!

Jag kan tipsa om täckodling á la Börje Remstam. Vi har kan man säga delvis praktiserat hans metod. Hans bok "Min dröm om lustgården" är verkligen läsvärd. Här kan man läsa mer om metoden.