Är -ssonnamnen på utdöende? Tycker att fler och fler heter nåt annat numera. Oftast "hörs" det att det är ett påhittat namn. Hörde ett idag på radion som jag absolut tror att bäraren hittat på själv - Ulla Romild, utredare på Folkhälsoinstitutet.

Hur är det här? Är det fler -sson eller annat? Ni behöver självklart inte redovisa vad ni heter, kanske bara att ni heter...

Jag är född med ett konstigt efternamn och gifte mig till ett -ssonnamn. Det är jag jätteglad för.
Fick så många: va, va sa du? Hur stavas det? Var kommer du ifrån?
För att inte tala om alla mysko varianter på stavningar det var.

Hört av många att de helst vill ha väldigt speciella namn. Nästan lite åt trendhållet just nu kanske.

Samma här, men jag behöll mitt efternamn- min man hade en dotter med exakt samma förnamn som jag. Det hade blivit ännu mer svårigheter om vi hade haft samma efternamn också!

Hade inget son-namn innan jag gifte mig och fick inget när jag gifte mig heller.

Min far "hittade på" ett nytt namn nån gång på 30-talet som även hans bröder bytte till så nu är vi runt 50st med samma efternamn och slipper ha samma -sonnamn som tiotusentals andra.

Jag är född med ett ovanligt efternamn och gifte mig till ett nästan lika ovanligt. Inget av dem är påhittade, bara inte så vanliga i Sverige.

Jag är född med ett ovanligt finskt namn. Gifte till mig ett namn som bärs av mindre än 15 människor. Makens far bytte bort Johansson till det namnet när maken inte fyllt ett ännu. Jag har på allvar försökt få maken att byta tillbaka till Johansson, men han vill inte.

Vore iofs kul att hitta på ett alldeles eget efternamn men jag vet inte vilket. Kanske ett som har med nåt intresse att göra. Eller så får helt enkelt mitt -ssonnamn duga även om det är ett av Sveriges vanligaste.

Kvinnor byter ju oftast efternamn när dom gifter sej och då kan det ju vara roligare att byta till nåt mer spännande.

Jag heter Birgersson, vilket beror på att min farfar hette Birger. Lyckligtvis förde inte min far seden vidare, för "Arnesson" ser lite konstigt ut

Har ett efternamn som bara vår familj har. Far bytte i början på 50-talet. Är född Jakobsson.

Jag är född med ett tämligen vanligt namn men har gift mig till ett adligt namn.

Född med annat namn.

Föddes med ett mycket ovanligt namn och har ovanligt också efter giftermål. Mitt förnamn+efternamn är jag ensam om i Sverige.

Jag är född med ett mindre vanligt svenskt efternamn. Eftersom jag har ett ganska ovanligt förnamn också visste alla vem mina föräldrar var, när jag sa vad jag hette. Trots att vi bodde i en ganska stor stad. Inte bara lärarna visste direkt vem som var min far och mor, även kompisarnas föräldrar visste det Som tonåring tyckte jag att det var jobbigt.
Nu hade jag turen att hitta en man med ett alldeles vanligt -ssonnamn. Jag tvekade inte en sekund att byta till det namnet när vi gifte oss.

När vi sen fick barn var jag väldigt noga med att dessutom ge vårt barn ett alldeles vanligt förnamn. Vill han ska han kunna försvinna i mängden.
Sen har han fått ett mindre vanligt 2:a namn och vårt -ssonefternamn är egentligen dubbelt (men vi använder bara -ssonnamnet) så tycker sonen att han någon gång i livet behöver utmärka sig med sitt namn är det ganska enkelt för honom att byta.

Det känner jag igen men jag är så glad och stolt över mitt fina ovanliga efternamn så jag skulle aldrig i livet kunna tänka mig att byta.

Född med ett ganska vanligt efternamn (dock ej son-namn), vilket jag och hustrun och sonen nu bär.

Jag tycker mig sett att det är allt vanligare att man byter bort sitt son-namn vid giftermål, oftast till förmån för partnerns namn eller något släktnamn.. Seden att kvinnan alltid ger upp sitt namn håller på att upplösas..

Barn namnges idag allt oftare till unika namn, vilket är en motsvarande trend. Vi vill bli alltmer personliga och unika. Individualismen blir allt starkare...

mitt efternamn är med bland dom 10 vanligaste...........

jag tror nog inte att sonnamn kommer dö ut.

Jag har ett -ssonnamn men har inga planer på att byta, lätt att komma ihåg. Min äldsta dotter bytte dock till sin farmors flicknamn när hon fyllde 18, yngsta dottern och sonen har dock behållt sina ursprungliga efternamn.

Samma här.

Någon som vet vilket efternamn som är vanligast i Sverige?

Tror det är Johansson och Andersson

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____31063.aspx

Yes, Johansson hade jag hört för några år sedan t o m.

Många tror att det är Svensson men det kommer inte förrän på nionde plats enligt den tabell jag hittade.

Det var väldigt kul att höra Myo!
Min man kunde tänka sig att byta till mitt efternamn om jag ville. Aldrig!!!
Men jag tycker det kan vara lite roligare om inte alla heter -sson. Bara jag slipper.

Enligt den listan verkar -sonnamnen inte vara på utdöende i alla fall. Nitton av de tjugo vanligaste efternamnen får jag det till

Jag har ett -sennamn Beror inte på att jag skulle vara speciellt sen av mej utan på att jag har ett danskt efternamn. Tror att -sen är ungefär lika vanligt där som vårt svenska -son.
Det finns 221 med samma efternamn i Sverige.

röstade men glömde svara....har inget -sson namn utan är född med ett efternamn som slutar på -ström

Är född med ett ovanligt efternamn och har kvar det plus ett -sson namn efter jag gift mig.
Kände att min identitet satt i mitt efternamn jag är född med och ville inte göra mig av med det.

Fick ett finskt, krångligt namn när jag föddes. När mamma och pappa skiljdes när jag var 10 år tog vi min mamma flicknamn som efternamn. Det är ett stiligt soldatnamn! När jag gifte mig behöll jag mitt namn. Ville inte byta namn en gång till.

Min man har ett namn som han är ensam om i hela Sverige. Hans pappa hittade på namnet när han kom till Sverige (från Norge) på 50-talet. Eftersom min man inte har några barn kommer namnet att dö ut.

Född som -sson, kommer att lämna detta liv som en sådan också. Känner inte för att byta.

Tillhör dem som betalat för att få byta namn - tveksamt om det var värt det. Men ensamma är vi om namnet och det delar vi med alla andra som bytt namn, att vara ensamma om namnet

Jag föddes med ett inte så väldigt vanligt -ström namn, som gift har jag haft 2 ovanliga efternamn. Nu är jag omgift och har ett rätt så vanligt -sson namn. Och det behåller jag livet ut, för min gube är väldigt ovanlig (tyvärr för er andra kvinns)

Trots att jag har ett relativt vanligt -ssonnamn är jag ensam i kommunen om att heta som jag gör och Huddinge är ändå den näst största kommunen i Sthlm:s län.

Om man kollar omröstningen så får jag det till att annat namn är vanligare? I alla fall här. Om jag läser rätt...

Ibland så ser man en del ovanliga -ssonnamn också. Någon är son till något som inte är ett förnamn. Antar att jag inte kan hitta nåt sånt nu, går väl knappast att googla fram. Men nån kanske heter.... öh... Valsson? Är ju en dans. Alsson? Träd.

Bryngelsson är väl ett sånt namn, jag känner i alla fall ingen som heter Bryngel.

Men visst kunde man söka i den statistiken förr? Jag hittar ingen sökfunktion nu, är jag dum eller?

Blev också nyfiken på att söka och hittade den här - namnsök.

Sökte på Johansson och fick svaret:

Efternamn
Det finns 261922 personer som har efternamnet Johansson.
Förnamn
Det finns 12 kvinnor som har förnamnet Johansson. Av dessa har 0 namnet Johansson som tilltalsnamn.
Det finns 72 män som har förnamnet Johansson. Av dessa har 0 namnet Johansson som tilltalsnamn.

Förnamn...??

Tack!

Jag bytte från ett -sonnamn som ca 6500 personer heter (alltså inte alltför vanligt) till ett annat namn som 56 personer heter. Då tyckte jag att det kändes ganska kul men nu i "dataåldern" kan det kännas lite jobbigt att inte kunna vara mer anonym. Jag kanske är lite nojig, men hade gärna viljat vara lite svårare att hitta på nätet. Inte för att jag har några allvarligare erfarenheter, men fick en person som jag absolut inte ville ha efter mej. Det kändes lite tufft att behöva avvisa någon som egentligen bara ville ta upp kontakten från förr. En person som jag helt enkelt bara kände mej "färdig med".

Efternamn

* Det finns ingen person som har efternamnet Cacki.

Förnamn

* Det finns ingen kvinna som har namnet Cacki som förnamn.
* Det finns ingen man som har namnet Cacki som förnamn.



Du är jätteanonym, du finns inte ens!!

Nä, men om du slår på hela mitt namn så finns jag. Alias Cacki alltså. (Vilken tur, först trodde jag nästan att jag "gått och blitt döö.")

Ja vilken tur.

Jag hade kunnat heta Johansson, men är nog rätt glad att jag inte gör det.
Min farfar bytte namn från Johansson när min pappa var liten, han tog ett av sina förnamn, tog bort en bokstav och bytte ett V mot ett W, och vips hade han ett ovanligt efternamn istället.
Det namnet fick jag alltså när jag föddes, idag är det ganska många som heter så, släkten börjar bli stor, men alla är mina släktingar på pappas sida.
När jag sen gifte mej fick jag ett annat väldigt ovanligt efternamn, min svärfar bytte från Johansson till detta namnet innan min man föddes. Och nu när inte den äldre generationen längre lever är jag, min man och våra barn ensamma om det.
Sen vet jag inte riktigt vad som menas med påhittade namn, alla namn är väl mer eller mindre det, möjligen då förutom sonnamn som väl från början var vad dom låter som.
I det stora hela är jag rätt nöjd med mitt namn, även om jag idag kanske hade tyckt det var roligare att ha kvar mitt flicknamn. Kanske ursprunget betyder mer ju äldre man blir.

Vanligaste efternamnen kan man hitta här.

Undrar vilken plats jag kommer på? Långt ifrån den 80:e iallafall.

Kollade på Birthday där man kan hitta för och efternamn på de som är över 16 år och inte har skyddad identitet. 24 personer heter som jag, men inte alla har det som tilltalsnamn. Hade jag behållit mitt gamla efternamn hade det funnits 8 st som jag. Det finns bara en enda i hela Sverige över 16 år som har samma för och efternamn som min son, med andra ord så är han unik.

Och det finns bara en enda som heter som jag om man tar med alla förnamnen. Så förväxlad ska man ju inte kunna bli?

Jag är född med ett ovanligt efternamn. Finns färre än 10 i Sverige. Som gift har jag behållit mitt flicknam och lagt till ytterligar ett ganska ovanligt efternamn.

Eftersom vi som gift oss efter 1980(osäker på årtalet) inte får ha bindestreck mellan vårt gamla och nya efternamn, betraktas mitt gamla efternamn(flicknamn)som ett tillnamn. I SCB:s statistik står det som förnamn. Förmodligen är det därför så många har Johansson som förnamn, fast det egentligen är deras flicknamn/tillnamn.

Att jag behöll mitt flicknamn berodde främst på att jag var rätt gammal och väl känd under mitt flicknamn. Hade blivit krångligt att ta bort det.


Enligt gammalt så var tillnamnet = gårdsnamnet och skrevs före förnamnet. Vanligast i Dalarna tror jag. En Karl kan t ex heta Ingrid, om han är född på Ingridsgården.

Jag är född med både och. Första delen ett -son namn, ganska ovanligt sådant, bildat av min pappas förnamn. Andra delen icke -sonnamn efter gården där jag föddes. Lite kul efterson första delen alltid skiftat medan andra delen är lika genom generationerna sedan 1700-talet.
Gift med ett vanligt icke -sonnamn.

Jag tycker faktiskt betydligt bättre om de gamla hederliga -sonnamnen än många "tagna" namn varav många är väldigt krystade och fantasifulla intill löjets gräns.
Gita

Jag håller med dig Gita, men det finns även fina (någorlunda) nytagna namn. Min barndomskamrat växte upp med ett taget namn som hennes farfar hittat på, det är jättevackert tycker jag, det slutar på -hage.