Inom ett ekosystem är arter ofta beroende av varandra för att överleva. Alla arter är mer eller mindre direkt nödvändiga och alla har en länk till varandra. Ett rovdjur behöver sina bytesdjur. Hela ekosystemet är som ett byggnad. Men plockar man bort delar riskerar det att rasa. Alla arter är mer eller mindre beroende av varann. Lokalt såväl som globalt nivå.
Därigenom är det också beroende av de djur och växter som bytesdjuren äter, liksom att det finns nedbrytare som omvandlar döda organismer till nya näringsämnen för växterna. För att ett ekosystem ska fungera behövs det alltså organismer som utför olika funktioner som produktion (fotosyntes), konsumtion och nedbrytning. En viss art kan ha större betydelse för ekosystemets funktion än andra, exempelvis om den är ensam om att uppfylla en viktig funktion eller genom att den omformar landskapet och bildar miljöer som andra arter behöver.
Ta exempel mer återintroduceringen av bäver i Storbritannien
Visste ni tex att bävern, som dog ut ett århundrade sedan gynnar fladdermöss. Genom att bävrarna tunnar ut trädskiktet vilket ger mer plats för att jaga i trädskiktet, men också att dammbygget leder mer översvämmat område vilket producerar mer mat åt fladdermössen. Ganska självklart. En viktig art som bävern fyller alltså en viktig uppgift i ekosystemet genom att omforma landskapet och bilda miljöer som fladdermössen behöver.
Ekosystemen på jorden har alltid förändrats. Arter har dött ut och nya har tillkommit. Människans expansion i antal och utbredning har dock lett till att hastigheten på utdöende nu är tredubbel mot vad ett naturligt utdöende motsvarar. Vi är nu inne i ngt som kallas för det sjätte utdöendet, och är det första utdöendet i jordens historia som helt kan skyllas på en art.
De viktigaste orsakerna är jakt, tjuvjakt och att arternas livsmiljöer splittras upp och/eller förstörs när mark bebyggs eller brukas på olika sätt. De processer som "normalt" motverkar en minskning av den biologiska mångfalden verkar över betydligt längre tidsperioder än de nuvarande förändringarna. Populationer isoleras från varandra när deras livsmiljö gradvis försvinner, vilket förhindrar spridning mellan populationerna och nykolonisering efter utdöenden. Nya arter bildas mycket långsammare än gamla arter försvinner.
Varje arter har rätt att existera för sin egen skull och människan har inte rätt att utrota dem.
Man måste också minnas att varje art vi vill bevara behöver ett fungerande ekosystem att leva i.
Att återintroducera arter som har varit lokalt utdöda är självklart för att restaurera , vad vi på nya zeeland kallar för mauri-life force. En länk till historiska och naturliga.
Vi har även en plikt att även framtida generationer ska få uppleva samma mångfald som vi och våra föräldrar.
Om vi inte arbetar för att återställa "livskraften" kommer många barn inte få se djur annat än i böcker eller möjligen i djurpark. Det gör ont att se ett djur i djurpark och med vetskapen att de inte finns kvar i naturen längre.
Tyvärr kostar ju allt detta mängder med pengar och det är därför få projekt och återintroduceringar startas.
Det finns nog dock möjlighet för flera återintroduceringar och restuareringar om fler människor blir medvetna och är villiga att hjälpa till. Volontär arbeten tex. Ngt jag har sysslat med under 2 år på NZ.
Ang stortrappen, Ruda så har ju den återintroduceringen i Storbritannien gått väldigt lyckat. Här kan du läsa mer om det. KAnske vore det ngt för Sverige med om ett par år?
http://greatbustard.org/Fjällrävsprojket finns med.
Skogshare vet jag inte.
Storkprojektet går ju lyckat med.
wikipedia har en del fakta och listor på ngra pågående projekt i Europa och England om man vill veta mer.
http://en.wikipedia.org/wiki/ReintroductionVarje länstyrelse är väl delatig i olika projket med, eller åtgärdsprogram som de kallar det. Hör efter med dem om det finns ngt man kan vara delaktig i.
Ngn som vill hjälpa till och föda upp kornknarr när jag flyttar hem igen?
?
