Jag är nybliven pensionär och tänker skaffa hund som sällskap och promenadkompis, jag har aldrig förr haft hund, men genom åren har hästar, katter och diverse smådjur passerat i familjen, just nu har jag tre katter, väldigt sällskapliga och trevliga men inte mycket till promenadkompisar.Jag bor fritt på landet och vill ha en hund som inte driver och kan vara med i trädgården okopplad, eftersom två av mina katter är långhåriga och kräver mycket pälsvård vill jag ha en hund som inte kräver det.Har ägnat mycket tid åt att läsa hundböcker, titta på olika nätsidor och pratat med hundägare och kommit fram till att Dansk-Svensk gårdshund kanske skulle passa mig. Jag är väl medveten om att en valp tar tid, och skall informera mig om kurser jag som nybliven hundägare har nytta av att gå.Du som har erfarenhet av Dansk-Svensk gårdshund hör av Dig. Har även tittat på Borderterrier och Cairnterrier men är lite fundersam på om de är väldigt dominanta, i djuraffären avrådde de.

Min granne har en Lagotto! En härlig hund, alltid på gott humör, bästa möjliga sällskap i skogen, inte intresserad av vilt, kommer överens med katter - kort sagt en väldigt fin kompis!

Du har PM.

Jag har kompisar som har två stycken. Helt fantastiska sällskapshundar, som dessutom kan läras att leta efter tryffel och kanske också annan svamp.

Jag har haft en Norfolkterrier och den kunde vi inte ha lös för då förvann han och spårade! Det är ju en grythund och våran hade mycket jakt i sig!

..........................
Nu ser ju mitt inlägg väldigt konstigt ut eftersom Kryddan har tagit bort det som skrevs här ovan om Norfolkterrier! Mitt inlägg är hur våran hund var! Erfarenheten jag har är att Norfolkterrien har mycket jakt i sig!

Här kommer grannen! (Lagotto)

...

Jag skulle råda dig att titta på Västgötaspetsen, en härlig familjehund som är lyhörd och lättfostrad. Det är en gårdshund som är perfekt att ha så som du vill. Har själv två tikar, mor och dotter, helt underbara, har dom alltid lösa i skogen samt när vi är på vår gård som används som sommarställe, de går aldrig från gårdsplan eller gärdena.

Det var inte mycket erfarenheter om DSG du fått Alla tycker vi ju just våra raser är "bäst"....
Det man kan läsa om den låter ju som en pigg och alert kompis - möjligtvis problem med jakt. Ta kontakt med uppfödare av rasen och fråga så mycket som möjligt och be att få komma och titta på dom vuxna hundarna och se lite hur dom är. Undvik att titta på valpar tills du bestämt dig för ras!
Lycka till!

Jag äger en Lagotto och har du aldrig haft en hund ska du INTE skaffa dig en lagotto, dels för att den är så himla envis och att en lagotto är en ARBETANDE hundras och ingen SÄLLSKAPSHUND. Hunden kallas för ARBETANDE SÄLLSKAPSHUND men då ska du jobba hunden nästan var dag. Min hanhund är 1,5 år gammal nu och vi arbetar varannan/ var tredje dag just nu för att tillgodose hundens behov. Tänker du ändå skaffa en lagotto så älskar den att vara lös, har du tur så tycker den inte att viltdoft är jättespännande att söka efter men det kan man träna bort. Kräver ingen direkt pälsvård, mer än att man klipper den 3 - 4 gånger om året, via lagottoförening så finns det kurser med mera att gå. Men som sagt har du inte tid att arbeta med hunden så skulle jag råda dig att välja en annan hundras. En lagotto som inte får arbeta är ingen glad lagotto. Är du dessutom rädd om din trädgård så ska du inte ha en lagotto då dem älskar att gräva.
Dansk-Svensk gårdshund är en bra hundras, har träffat många trevliga små livliga hundar av den rasen.
Borderterrier kan gräva upp din trädgård, ha det i baktanken.
Cairnterrier kan jag inte riktigt säga något om, den enda jag har träffat var en skällig gammal herre.

www.aktivhund.se
Där kan du finna båda uppfödare och aktiva som kan ge dig tips och råd.

En hund i samma storlek som DSG är dvärgpudel. Inga problem med pälsen. Man klipper den 3-5 gånger om året. Inget hundhår i huset. Lugn och fin och som älskar att umgås. Vi är själva pensionärer sedan 4 år tillbaks, och hunden skaffade vi för 5 år sedan. Vi går ut 3 gånger om dagen, och den ger oss den motion vi behöver - ca 8-10 km rask gång pr dag. Vi har den alltid lös, om vi inte möter folk med kopplad hund, såklart. För oss är det en idealisk hund, utan dåliga beteende. Den gör allt för att tillfredsställa matte & husse. Förr pratades det mycket om bjäbbiga/skälliga pudlar, men det var nog för att rasen kopplades ihop med äldre damer, som inte kunde uppfostra sin hund. Vad du vill få ut av din hund beror nog mest på dig själv, och mindre på hunden...
Vi har haft tur, och det finns inte en enda sak han har bitit eller förstört, mer än sina egna tygleksaker. Knappt ett märke i parkette ens. Rumsren på ett litet kick (jag tror han har bajsat en enda gång inomhus som valp!)
Fast vi bor i Skåne, i en mindre kommun, så ser vi ytterst få DSG, men väl en hel del Jack Russel. Jag tror deras temperament är likvärdigt.
Lycka till - en hund är en ögonsten, som man gärna slösar kärlek på - och den återgäldas!!

Är hunden en hundras som är framtagen för att arbeta så mår dem inte bra av att inte få arbeta, sen behöver till exempel inte en Border Collie valla bara för dem är framtagna för det utan då kan man jobba med lydnad till exempel eller en lagotto för att söka svamp utan en lagotto går lika bra med att ha i agility. Det handlar bara om att aktivera hunden i rätt mängd för att den ska må bra. Bara för att du vill ha en sällskapshund kan du inte göra hunden till sällskap om den är framtagen till att arbeta.

Här i den delen av Skåne och i den kretsen jag rör mig i som är mest hästfolk så har många en DSG, jag anser att det är en trevlig hundras.

instämmer. alla hundar behöver motion - har man inte tid att ta ut sin hund varje dag för mer än 4xkissrundor skulle jag avråda.

jag har en parson jackrussel terrier vilken i mångt och mycket liknar en dansk-svensk i utseende. har träffat på ett par dansk-svenska, de verkar något lugnare i temperamentet? oavsett är det i slutändan en gårdshund och gillar därför mycket aktivitet.




hur hunden beter sig beror på ägaren - vill du ha en väluppfostrad hund kräver det tid och engagemang.

Personligen tycker jag de är för små för att räknas som hundar men det är nog en ras som skulle passa dig bra. Goda vänner har två Dansk-Svenska gårdshundar och har fött upp minst en kull, vet inte om de planerar fler. Det är i norra Skåne och jag tror säkert att du skulle få komma och titta på dem, det får du ju säkert hos andra uppfödare också, så du kunde lära känna några individer. Dessa två är väldigt undergivna i sitt sätt (fast de naturligtvis behandlas väl), kommer det främmande in på gården kryper de och ligger på rygg. De är alltid lösa på gården och går bra ihop med barn, katter, hästar, hundar, kossor, höns och kaniner.

Dansk gårdshund är en trevlig ras--men; de jagar gärna!
Vill du ha en liten, lugn hund--schipperke är bra!
Lättlärd, jagar ej, stor hund i liten kropp!

Du ville ha en hund men minsta möjliga skötsel av päls p.g.a. av katterna. Då är en kort eller strävhårig hund ett bra alternativ. Men de fäller mycket ändå.
De som är då bra är t.ex. pudlar och andra liknande raser med krullig päls som lagott och du har även andra mindre hundar som inte fäller men behöver pälsvård förståss.
Alla hunder behöver motion och lek en del raser mera en del mindre.
Det Bengalow skrev om pudlar att de inte skäller, jag tillhör nog denna rasen "äldre damer" då för vår dvärgpudel/puli som är 3 år nu, skäller för det lilla minsta. När han pockar på uppmärksamhet, när han leker ensam, när han möter okända m.m. Vi har försökt nästan allt men det hjälper inte. Annars är han en älskad hund och vi är ute med honom minst 3 ggr/dag på lång eller kort promenad men tyvärr blir de inte så raska eftersom vi är sjukliga båda och inte kan gå så fort. Men efter promenaden kastar vi boll och det ger honom motion.

En sak också att fundera på är om du ska ha tik eller hanhund.
Vår är inte kastrerad och det är ett problem när tikar i närheten löper men som tur är har vi bara 3 tikar i området varav 1 är kastrerad och snart är det en som kommer av åldersskäl att försvinna och de har skaffat hane. Då finns det bara en kvar och det kan man leva med i några veckor/år.

Lycka till med valet för det är ett trevligt inslag i familjen när man blir äldre och har tid med ett djur. Vår hund har rehabiliterat oss mycket dessa år vi har haft honom. Men kommer alltid ut i vilket väder det är m.m. Det är ingen ide att försöka ligga på sofflocket och slöa.

En dansk svensk gårdshund verka vara underbara. Någon gång skulle jag villa ha en

Hej!

Jag är matte till gårdis (Dansk-Svensk gårdshund) tikarna Felicia och Lillan.

så vitt jag kan förstå är är rasen inte 100% homogen. Alla uppförsig inte helt lika och våra töser är ett lysande exempel på detta.
Den älsta - 12 år - är sjövild ute som inne, älskar alla djur vi haft/har. pussat kycklingar, adopterat kattunge och diat den (jo säkert! Hon fick till och med mjölk till lilla Tapsan) vaktar hönsen, är snäll mot ankor och jagar räv med stor entusiasm, samt är totalt och fullständigt genomsnäll och älskar att vara nära.
Att gå lös på den icke inhägnade tomten funkar några minuter i taget - sedan drar hon och utvecklar i det sammanhanget tota och selektiv dövhet.

Den yngre - 9 år - är en riktig soffpotatis inne, men pigg och allert ute. Hon jagar höns och ankor (ankor ända ner i dammen) nafsar katter (och de ger igen, så hon har lärt sig, men hon vill) samt har lockat med sig räven hem (hittade både hund och räv på yttertrappan en natt kl. 03), samt är totalt och fullständigt genomsnäll och älskar att vara nära.
Att gå lös på den icke inhägnade tomten funkar inte - hon drar direkt och utvecklar i det sammanhanget total och selektiv dövhet.

De trivs med motion och när det händer saker, men det viktigaste i deras liv är att få vara med husse och matte.
Pälsarna är oerhört lättskötta. Något bad då och då kanske för att de inte ska lukta för mycket hund. Någon särskilt kraftig "hundlukt" utvecklar de i alla fall inte. Gummiskrapa under värsta fällningen (vår öst) kan förstås vara bra för golven.

Pigg allert och allt igenom charmig ras!
Kramar är det bästa som finns för då är man nära, nära, nära!

Vi är också välsignade med en styck Höckgårdens Ebbe 2 år och västgötaspets.
Kramvänligt energiknippe. Vill att det ska hända saker och gillar att använda både kroppen och knoppen.
Mastodontfäller vår och höst, men "fället" kammas lätt ur.
Håller sig hemma - visst - men inte utan att vi håller ett öga på honom och övar inkallning.
Varnar för mänskligt intrång på reviret.
Super-duper-genom-snäll

Ingen av raserna drar in mycket skräp vid dåligt väder. I synnerhet inte gårdisarna.
Västgötaspetsen har ju lite mer päls, men tack vare pälskvaliten så räcker det med att torka med en fuktig trasa efter besök i vått grus.
Båda raserna är synnerligen terränggående.
Gårdisarna trivs med en hundkappa när det är riktigt svinkallt - pga den mycket tunna pälsen.
Västgötaspetsen gillar sig ute i ur och skur utan annat väderskydd än den egna pälsen, som är helt suverän mot väder och vind.

Båda raserna är underbara, kärvänliga och sociala

Kontakta rasklubbarna vet jag och varför inte en uppfödare eller ägare av rasen du funderar på, så du kan få träffa hundarna i verkligheten och få hjälp att bilda dej en korrekt uppfattning.
Vill du veta mer om gårdis eller västgöte så PMa gärna.

Lycka till

en bernersennen skulle kanske passa? enda felet är väl att de ska borstas lite nu och då..men inte alla dagar..vi har en valp på snart 8 månader och har haft en förut..härlig hund!

Jag är ju hundgalen.
Tyvärr har jag väldigt lite grepp om rena sällskapshundar. Har 45 års erfarenhet med egna brukshundar av jakttyp. Och ca 6 år med en spets av typ vallhund som inte tålde barn. Sa folk. (Det var när jag var 2,5 till 8 år gammal). Bättre vän har jag aldrig haft.

Idag har vi en taxtik KH och sonen en jämttik. Mer diciplinerade hundar har jag aldrig upplevt. Älskar barn, älskar att gosa. Men taxar är lite skälliga och en jämthundar hårar (hamnar) något kopiöst.

Men rätt uppfostrade är alla hundar härliga vänner. Bara man inte låter dem bli "människor". Hundar är och förblir hundar. Matte/husse och barnbarn är och skall alltid vara ledaren.