Är det hanar av sälgsandbi som vaknar till liv så tidigt? Sedan slutet av mars kryper de runt på boplatsen (som består av gångar ner i sanden).

Nämen vilket ulligt, gulligt bi! Man får lust att krama det

Bra fråga. Jag tycker inte det ser så ut men å andra sidan har jag bara ett ex i samlingen. Av mina arter så liknar det mest Andrena cineraria. Hette förut gråsandbi men numera sobersandbi. Det kan dock finnas andra arter borta på ostkusten så jag vet faktiskt inte. Att bestämma sandbihanar från foton är inte min grej, det är svårt nog när de ligger under stereoluppen. Jag har fö ännu bara sett några fjärilar och flugor i år, inte en enda stekel. Sånt är livet på Västkusten.


Det går bra, hanarna har ingen gadd.

Det är inte precis rusch på steklar här heller än. Dessa är de enda jag sett, och de kravlar bara sakta runt i väntan på bättre tider, vilket betyder solsken och uppvaknande honor antar jag. Det gäller att vara tidigt ute när man ska fria.
De delar boplats med svartpälsbina, som verkigen inte har vaknat till liv än - eller kanske inte ens kläckts? Vad gäller svartpälsbina så är det amaira som är tidigt ute.

Jag ska kolla lite på artportalen, och höra med Björn C om jag inte lyckas identifiera dem själv.

Björn kanske är bättre, han har hållit på några år mer än jag. Jag har fö varit på björnjakt i nån vecka nu men får ingen kontakt via telefon. Han kanske är ledig och glömt hänvisa telefonen, det har hänt förut.

Fick svar på två timmar (e-post) , och det är sälgsandbin. Kul att veta.
Björnjakt? Whops, jag duckar.
Jo, jag heter björn fast jag är en tjej.


Nåja ... "tant" i ärlighetens namn...

Då sitter han nog hemma och jobbar. Kanske slänger jag iväg ett mail nån gång men jag skulle helst ha verbal kontakt. Beträffande biet så har jag sagt bara hittat ett slitet exemplar så det är inte mycket att jämföra med. Det är mycket vanligare österöver i landet.

Nu har det lossnat här också. Videsandbi, vårsandbi och både ljus och mörk jordhumla.

Åh vad härligt! Inte en humla i sikte här på östkusten. Men nässel-, citronfjäril och påfågelöga.

Hade tänkt ge mig ut på jakt idag, info-jakt och med kamera. Hoppas vädret är OK på eftermiddagen.
Har jag tur finner jag bibaggen i sandtaget. Sandtäkten ligger bara några kilometer från mig, men jag måste köra 4 mil för att komma dit! 8 mil t.o.r. Sedan sträcker sig sndtäkten någon mil, och jag minns inte riktigt var de fanns. Så vi får se hur det går.

Mycket roligt finns det där i alla fall!! Varav jag "kan" ca 0,07% Men allt har ju inte dykt upp än.

Det är nog lite för sent för bibagge, kanske någon eftersläntrare eller möjligen lite rester i form av täckvingar.

Mmm, i senaste laget. Men vädret har inte varit besöksväder före. Var där två veckor tidigare, och då var det bara snö och vatten, det var lite tidigt.

Såg några bibaggar faktiskt. Fick ett gäng bra foton, bl.a. på bibagge på mina fingrar med landskapet i bakgrunden. Men ... sedan lyckades jag radera bort dem i misstag . Ny kamera som jag behöver komma i samklang med. De bilderna är borta. Synd. Får ny chans om ett år...

Har kvar några bilder på en död bibaggehona, högst gravid haha (eller buhu), som släpades bort av några myror.



Såhär ser hon ut i min hand (myrorna fick tillbaka henne sedan).




Landskapet är vackert, stort, och väldigt skiftande miljöer. Här har varit grustäkter i sådär 150 år, nu bedrivs bergskross, och så småningom läggs nog även detta sandtag ner för gott. Frågan är vad som då händer med denna unika miljö, så ovärderlig för många, många djur. Efterbehandlingen sker i samråd med Länsstyrelsen, och gynnar både floran och faunan och människorna som rekreationesområde. Snyggt jobbat måste jag säga!! För alla parter!

Är det här vårsidenbiet?



(Två olika foton från olika platser!)



Vem är denna sötnos som jag såg några gånger? (bara en i taget, såg två gånger)






Jag är förresten ganska nöjd med närgränsen på min nya kamera. Här klättrar några myror på kameralinsen ... (och sprutar myrsyra på den dessutom, de fulingarna).




Jag har ju faktiskt ett foto på en levande bibagge också. En hane.

Jo, den närgränsen verkar gränslös.

Beträffande bina så är det första det sällsynta Apis mellifera. Dvs, ett honungsbi. Nr 2 ser ut att vara ett vårsidenbi. Trean är något Andrenabi, så långt vågar jag sträcka mig.

Jo, jag misstänkte det. Men sedan blev jag osäker.

Någonstans har jag sparat det du skrev om vingfälten på honungsbin, som man kan bestämma dem på. Någonstans ... Det ska in i min pärm! (Någongång...)

Vårsidenbiet bör vara vårsidenbi. Så det är bra att den är.

Adrena-art, ett sandbi med andra ord (eller med svenska ord). Glömde skriva att den var mycket mindre än de vanliga (honungsbi, sälgsandbi och vårsidenbi).

Då tar vi det igen. Man tittar på framvingens radialcell som är mer än 4 gånger så lång som bred och som sträcker sig förbi vingens framkantshörn. Till detta är det 3:e cubitalfältet kraftigt förlängt snett bakåt. Dessa fält bildar ett tydligt V. Dessutom är ögonen håriga.

Hihi, det är lustigt!

Från att inte ha sett "någonting", formar sig tydliga skillnader mellan dessa bin, som alldeles nyss såg nästan likadana ut.

Nu var du riktigt snäll, Ruda!