Jag ville inte kapa Rudans tråd med den ljuvliga "röda vitsippan", så jag drar igång en egen.

På väg till byn idag, för införskaffande av diverse förnödenhet, hade jag längs med vägen fotograferat den mest fantastiska vitsippsbacke, där alla sipporna var frodiga och fräscha. Förmodligen för att backen ligger i skugga större delen av dagen.

När jag kom hem kastade jag en blick ut över vitsipporna vi har i "gräsmattan". De håller på att tyna bort, mest för att det är så otroligt torrt. Ungefär mitt i, vid några staplade stenar lyste något blått. Trodde först att det var nästan överblommade vårstjärnor, men när jag kom nära såg jag att det var blåa vitsippor.

Blomman är större än de vitas. En alldeles ljuvlig skönhet.


I ensamt majestät.


I sällskap med en vit, som jag plockade och stoppade dit för att visa skillnaden.


I sällskap med en trött, törstig vit syster, som jag hängde över, eftersom den växte bredvid.

Oj så fin!!! Hoppas dom förökar sig!

Naturen är föränderlig och förunderlig. Fin färg. Undrar vad som händer om man skulle korsa min röda med din blåa?

Fantastiskt!

Det skulle nog bli en "blåröd röra" för att travestera en politiker jag inte gillar särskilt mycket.