Nu har man frångått det ursprungliga ämnet som var varghatarnas olaga affischering, men ok.
Ang. sorkar.
Jägarnas hetsjakt på räv har rubbat naturens balans, det är tydligt. Såna här tecken finns överallt där det jagas. Även skogsplanteringar drabbas hårt p.g.a. jägarna, som dessutom vill ha ännu mer älgar!

Tjäder och orre är borta redan på många lokaler. Jakt är ett primitivt otyg , jägarnas antal blir dock allt färre för varje år tack och lov. trots den stalinistiska jaktpressens ständiga kravlösa värvningsförsök ,

Jag är i vissa delar böjd att hålla med. Jakten på räv, ser vi här också. Konkurrens om rådjursstekar (och kanske framför allt om själva jakten). Vi är dock lyckligt lottade.; jaktlaget här ser längre än till rådjursstekarna, de sätter sig direkt i suven och åker flera kilometer till en av oss rapporterad självdöd älg. Tog den till läns.vet. i Norrtälje, om jag minns rätt. Det konstaterades - Ingen smitta! Och jaktlaget här matar - om vintern - rådjur, vildsvin och älg som om det vore tamboskap. Så visst är de djurvänner. Jag raljerar en smula, men ändå.

Ja, jag raljerar. Vi äter gärna vilt, och här är själva jakten på älg och rådjur etisk. Jägarna är inte bara jägare; de är tillika viltvårdare. Sedan kommer det andra; skjuta räv, mata som om de vore tamboskap. Jag vet inte hur de förhåller sig till varg. Eller Lo. Så klart kan jag gissa.

Sparvis inlägg är riktigt roliga, bara man inte tar dem eller honom på allvar.

Upp till kamp emot kvalen, sista striden det är...

Vi har FLER rävar nu än vad vi hade INNAN rävskabben drabbade Sverige på 80 och 90-talet så vart har du fått ditt påstående ifrån?

Vi har färre älgar nu än vad vi har haft tidigare.

Tjäder och orre tas av räv, mård, mink och stora rovfåglar som har ökat i antal...

[quote name='dahla' date='31-05-2011, 06:38' post='1412937']
Vi har FLER rävar nu än vad vi hade INNAN rävskabben drabbade Sverige på 80 och 90-talet så vart har du fått ditt påstående ifrån?


Min jämförelse om räven var på kortare tidsperspektiv, inte från 80-talet då rävskabben var som värst.

så länge nöjesjakt är tillåten kommer inte naturen att vara i balans, skillnad mot förr då man jagade för att få mat på bordet och lät naturen sköta sig själv med resten.

Då har du riktigt fel för det är tydligen fler rävar NU än det var innan rävskabbsepidemin...

Räven är ett av världens mest spridda rovdjur. Den är aktiv året runt och finns i alla miljöer, från kalfjället till städernas parker och villaområden. Räven är allätare och äter såväl djur som smågnagare, rådjurskid, harar och insekter, men också bär, kadaver och avfall.

Rävstammen drabbades hårt av rävskabb under 70- och 80-talet, men har återhämtat sig. Rävarna är troligen mer motståndskraftiga nu och nya utbrott får inte lika omfattande följder. Under rävskabbens härjningar på 1970- och 80-talet gick räven ner kraftigt, vilket bekräftade att den har stor betydelse för småviltstammarna. Nedgången ledde till en kraftigt ökad tillgång på både skogshöns, hare och rådjur. Senare undersökningar har också visat att rävpredation i allmänhet är den avgjort viktigaste dödsorsaken hos rådjurskid under sommaren.


Tätheten i rävstammen varierar med tillgången på föda. Den kan ligga på åtta djur per 1 000 ha (10 km2) i uppodlade sydsvenska landskap men på bara två djur på samma yta i fattigare områden längre norrut.
Föryngringen varierar också med tillgången till föda och geografisk plats i landet. Studier från tiden innan rävskabben visade på en kraftig årlig variation (20-60%) i andelen årsungar i norra delen av landet. Rävstammen i sydöstra och södra Sverige uppvisade under samma period en betydligt jämnare åldersfördelning (ca. 40-50% årsungar).

Skillnaden beror troligtvis att rävarna i Norrland är så mycket mer beroende av sorktillgången. Sorkpopulationerna har toppar med 3-4 års intervall, vilket skapar svängningar även i rävstammen. Det är intressant att notera att rävstammens toppar direkt verkar kunna sammanfalla med smågnagarnas upppgång i populationstäthet. En hypotes är att rävarna på något sätt får en signal, via t.ex lukt från smågnagarhonorna, att en massförökning är att vänta. Detta skulle då göra att rävtiken med framgång kan föda fram många foster redan samma år som sorkstammen förtätas.

Flera studier pekar på att rävstammarna blir tätare av den fragmentering av skogslandskapet som uppstår av modernt jord- och skogsbruk. Forskare har som förklaring till detta föreslagit att det kan bero på att tätheten av, de för räven viktiga bytesdjuren, sorkar ökar vid denna markanvändning. Att sorkarna blir fler antas uppkomma av att mängden gräsbeväxta ytor - vilket gynnar sorkar - ökar när äldre sluten skog i stor utsträckning ersätts av mer likåldrig skog i yngre stadier.
Forskare har föreslagit att dessa förtätade rävstammar ger ett högre predationstryck på småviltsstammarna såsom harar och markhäckande fågel.

Det har även föreslagits att de, sedan några decennier, uteblivna svängningarna i södra Sveriges smågnagarstammar också kan ha uppkommit genom ovan nämnda kedjereaktion som startar med modernt skogsbruk och mynnar ut i tätare rävstammar och förändringar i dess bytespopulationer.
Rovdjur, som räven, utsätts för predation eller dödlighet av andra större rovdjur, precis som räven själv gärna ger sig på mindre rovdjur. Främst är detta troligen för att minska på konkurrens, men ibland utgör de slagna rovdjuren också föda.
Lodjur prederar på räv, både på vuxna produktiva djur och valpar. Räv och lodjur delar viktiga bytesdjur, främst rådjur, hare och skogsfågel. Lodjuren lämnar relativt ofta en slagen räv utan att äta av den. Enligt en studie i 37 % av fallen, att jämföra med att det inte observerades i något fall på bytena rådjur och hare.

Ett par svenska studier har beräknat hur stor dödligheten från lodjur skulle utgöra på rävstammen. Studierna har visat på i storleksordningen 5 respektive 14 % dödlighet i rävstammen med anledning av lodjurspredation. Har detta någon effekt på rävstammarnas täthet? Man vet att räven har hög reproduktionstakt och ofta producerar ett överskott av ungar, vilket skulle kunna kompensera för lopredationen. Samtidigt kanske man inte ska underskatta effekten av lodjurens predation, som kan ske på vintern sedan rävens reviretablering befästs inför reporduktionen eller under våren på en tik som försörjer en valpkull. Forskarna lutar åt att lodjurens predation på räv kan ge avtryck i rävstammarna och att effekten på lång sikt kan bli betydande.
Därtill kan det vara så att rävar, i närvaro av lodjur, förskjuter sina hemområden från skogen till förmån för mer mot öppen mark, dvs. bebyggelse och jordbruksmark. Ett beteende som rapporteras när det gäller rådjur, och som antas ha sitt ursprung i att minska risken för predation av lodjur. Detta skulle då potentiellt kunna minska tätheten av räv på lanskapsnivå.
Lodjurens ovan nämnda effekter på rävstammarna kan möjligtvis gynna stammarna av hare och skogsfågel. När det gäller rådjursstammarna är en positiv effekt svårare att tänka sig - trots rävens omfattande predation på rådjurskid - eftersom rådjur utgör stapelföda för lodjuren.

Men forskning tyder även på att räven kan gynnas av lodjursförekomst. Lodjur lämnar en ansenlig mängd kadaver efter sig och räven är asätare. Som exempel kan nämnas att lodjur lämnar kvar cirka hälften av ett slaget rådjur. Rådjurskött utgör en viktig födokälla för räven under vintern. Andel rådjurskött i rävdieten visade sig ha ökat när man jämförde rävdieten på Grimsö forskningsområde under slutet av 70-talet med början av 2000-talet. Och detta håller man för sannolikt att det ska beror på att lodjur var närvarande under den senare perioden. Nämligen var t.ex var inte rådjurstätheten högre under den senare perioden.
Dessutom kan kungsörn och varg vara tänkbara fiender. Det är osäkert hur viktiga dessa är för rävstammarna i Sverige. Men sannolikt är rävstammarna tätare i områden som har få stora rovdjur.
Den lokala rävstammens storlek förändras årligen genom omfattande vandringar, främst bland unga hanar. Studier på sändarförsedda rävar visar att de kan förflytta sig långt vid behov. Rekordet lär innehas av en skabbsmittad räv, som hade rört sig 43 mil.

Ungdödligheten är givetvis viktig för populationens utveckling. I de tidigare nämnda undersökningarna varierade den kraftigt (7-70%) med sorktillgången i Norrland, medan den var stabilare längre söderut.
Liksom andra rovdjur som inkräktat på människans djurhållning, lär räven ha jagats hårt genom tiderna. Jakten kan tidigare ha varit en viktig dödsfaktor i rävpopulationerna. Unga djur, med sin bristande erfarenhet, kan ha drabbats hårt även i det fallet.
Den största nedgången i rävstammen i modern tid lär sjukdomen rävskabb ha förorsakat på 1970-80-talet. Den minskade rävstammens storlek till ungefär hälften. Rävskabb är en sjukdom som orsakas av ett kvalster och leder till pälsförlust, infektioner och uttorkning.

En rävsjukdom som ibland förväxlas med skabb är ullrävssjuka. Den är förmodligen ärftlig och gör att räven saknar större eller mindre partier täckhår i pälsen (och ibland också ullhår). Sjukdomen kallas också Samsonsjuka.
Rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularisär en inälvsmask som kan ha människan som mellanvärd. Räven, som inte själv blir sjuk, får i sig den vuxna parasiten genom att äta inälvorna av bytesdjur, främst smågnagare.
Bandmasken utsöndrar ägg med avföringen hos räven. När dessa äts av människa, t ex via dåligt sköljd svamp eller frukt, utvecklas blåsmask. Denna blåsmask drabbar främst levern men kan också avge dottersvulster i andra organ. Sjukdomen är mycket allvarlig och inga botemedel är kända. De kemiska preparat som prövats mot sjukdomen måste den sjuke ta under resten av livet.

Räven sprider också bakteriesjukdomar. Salmonella har konstaterats, men räven själv verkar immun mot sjukdomen.
Vad gäller virussjukdomar är de huvudsakligen desamma som hos hundar, som vaccineras till skydd mot dem. Virussjukdomarna leder ofta till beteendeförändringar hos räven, som plötsligt uppträder oskyggt kring människor
Valpsjukan är en allvarlig virussjukdom som leder till feber och inflammationer och senare oftast till döden.
Rävar som drabbats av hjärninflammation uppvisar liknande symptom som vid valpsjuka. Balansrubbningar och aggressivitet kan uppträda.

Räven är en viktig smittkälla för rabiesvirus. Sjukdomen är mycket allvarlig, påverkar det centrala nervsystemet, leder till okoordinerade muskelrörelser, aggressivitet och senare paralys och död. Viruset smittar också människan.
Rävstammen har jagats kraftigt för att förhindra rabiessmitta i många delar av artens utbredning (t ex Europa och Nordamerika). Det har visat sig synnerligen svårt att skjuta bort rävar i tillräcklig mängd och stammen återhämtar sig snabbt. Numera tillämpas ett program med vaccinering på kontinenten. Vaccinet består av ett genmodifierat virus i födan. Metoden har visat sig lyckosam.
I likhet med andra viltarter, som grävling, björn och vildsvin, drabbas också räven av trikiner. Det är maskar som räven får i sig via födan. Det vuxna stadiet som utvecklas i djuret tränger in och kapslar in sig i dess muskelvävnad. Trikinerna leder till svåra smärtor och muskelförsvagning.
Undersökningar antyder att räven drabbas i högre utsträckning än andra arter. I ett material som SVA:s insamlat konstaterades 20% trikinsmittade rävar.

Källa: http://www.jagareforbundet.se

Var har du tagit det där ifrån? Eller är du själv författaren?

Glömde ange källan... ändrat nu

Men du säger att det är fler rävar nu än innan skabben. Men din källa, jägarförbundet skriver

"Uppskattningar av rävstammen baserade på avskjutningsnivåerna på 70-talet talar om minst 150 000 djur före rävskabben. Ungefär lika många lär finnas nu, när stammen återhämtat sig."

Vidare står det...

"Från att ha varit ett relativt sparsamt förekommande inslag i den svenska faunan under de höga skinnprisernas tid på 20- och 30-talet tillväxte populationen fram till och med första hälften av 70-talet. Då kom skabben. Detta hudlevande kvalster fick förödande konsekvenser och rävarna decimerades till hälften eller mindre av sitt tidigare antal. Störst effekt fick sjukdomen på de tätaste stammarna i Sydsverige. Idag har rävpopulationen återhämtat sig, även om skabben finns kvar. Från en årlig avskjutning om ca 70 000 individer under första hälften av 70-talet (före skabben) kan man beräkna en populationsstorlek om åtminstone 150 000 vuxna djur på våren."

Min fundering är dock hur såg populationerna ut innan 20-och 30 talet. Antar att det inte bedrevs ngn forskning på populations storlekar innan dess. Och ioch med skinn handeln så borde ju många djur ha skjutits då. JAg skulle tro att pre 1900 så låg kanske rävantalet återigen ganska högt. DOck kanske inte så högt som idga tanke på att jorbruk och andra grejer räven kan ha fördel av har höjt ribban, men ändå i höjd med säg kanske 125 000 vuxna djur. Funderingar bara. Vore intressant med en källa som dock inte hänvisar till jägarförbundet.

Om vi tar bort det faktum, eller den "hypotes", gissning, att lobbandet mot varg grundas i jägarnas vilja att bedriva jakt med lösa hundar och slippa konkurrensen om rådjursstekarna. Vad har vi då kvar? En möjlighet att varg i modern tid kan ta en människas liv? Någon nämnde sorkar, (ett faktum) någon eller några människor dör av sork varje år. Ska vi utrota sork (med allt vad det innebär, obalans). Människor angrips av hundar då och då, ska vi därför utrota hund eller begränsa dess liv reservat?

Rovdjuren behövs för att skapa ordning och reda, balans. Ja, det vet vi.

Någon skrev om nöjesjakt, för mig är nöjesjakt att t.ex. skjuta räv. Vi äter inte räv. Den skjuts av andra skäl (konkurrens om rådjursstekarna).

dahla, jag menar inget illa, men jag orkar inte läsa dina inlägg. Jag minns dig från tidigare trådar; jag försökte då att ta in. Ordet är fritt. Och det är fritt att "sålla". Ett tips dahla, skriv kortare inlägg, och framför allt - skriv själv. Vi kan alla googla, informationsflödet är enormt.

Slut på inlägget.

Nu halkar jag ur min egen tråd. Klipper in:

"För att jägarna skall få bedriva sin hobby utsattes vi för över 44 000 tusen trafikkollisioner med klövvilt under 2010. Årligen dör nio personer och ett 70-tal skadas svårt. Kostnaderna tas av samhället och via försäkringspremierna. För att skydda oss från jägarnas hobbyverksamhet byggs viltstängsel för över 50 miljoner. Viltet erbjuds också exklusivt skogsplantsfoder med framtida nationellt, årligt produktionsbortfall på miljardbelopp.

I praktiken innebär det att övriga samhället får betala mycket dyrt för att fylla jägarnas frysboxar, rensa nästan halva landet på rovdjur för två hekto renkött och ersätta fårfarmare som valt boskap för att minimera tillsyn och besvär. Ett rimligt krav från övriga medborgare är därför att endast skydda verksamhet som bedrivs enligt affärsmässiga villkor och överlåta övrig natur att sköta sig själv.
Ett nationalekonomiskt lönsamt alternativ som skulle ge oss en viltstam av alla sorter unik i världen och turistmässigt mycket tilltalande. En nationell förvaltning som fördelar kostnader och intäkter likvärdigt på hela befolkningen och ger alla likvärdiga möjligheter.
Det är min utgångspunkt och det som bäst tillgodoser mina intressen. Krasst ekonomiskt även den mest tilltalande för de som inte är renägare, fårskötare eller jägare – därmed den bästa lösningen för 95 procent av befolkningen."

Ur artikeln "Billigare att mata vargen med oxfilé". Jag känner inte till artikelförfattaren Carl Festin.

Ett vargrevir i Värmland är ca 100 000 hektar, där finns idag i genomsnitt 12 älgar per tusen hektar i vinterstam. För att ingen skall bli förbannad bör jag tillägga att det är stora variationer. Det motsvarar 1200 älgar som ger 480 kalvar, totalt 1680 älgar. Vargarna tar ca 120 av dessa. Återstår 360 älgar som jägarna kan skjuta. Gör inte jägarna det ökar älgstammen. Även om reviret skulle halveras och istället bli två om vardera 50 000 hektar kommer vargarna inte att klara att ta hela tillväxten. Fortfarande är det jakten som bestämmer älgstammens utveckling. Hela tillväxten tas först om det ursprungliga reviret delas upp i fyra nya revir, men då börjar det bli tufft även för vargarna. Skulle ett eller ett par av dessa revir tillfälligt försvinna skulle älgstammen snabbt öka igen. En älgstam fördubblas på två år om den inte jagas.

Det är ett påhitt av någon förvirrad skribent att naturen skulle klara sig bäst själv... Då måste vi sluta ODLA utomhus... vi måste sluta avverka skog... vi måste sluta plantera skog... vi får inte ha vall till ensilage på våra fält som vinterfoder till våra hästar, kor, får och andra tamdjur... Tyvärr påverkar människan genom att själv äta och vara... Om naturen ska få klara sig helt på egen hand måste människan försvinna.

Jag förstår inte resonemanget hos en del här. Jägarna får skit för att de skjuter de stackars djuren samtidigt som de klandras för att de INTE skjuter av alla älgar som därvid förstör skogen och trafiken. Hur skall ni ha det? Tror ni verkligen på fullt allvar att de fåtaliga vargarna skulle kunna hålla efter älgtillväxten så att älgstammen blir MINDRE än den är nu? Inte ens en mångdubbelt större vargstam skulle klara det.

Om vi skulle skjuta ner antalet vilda djur till en nivå som innebär att vi inte behöver viltstängsel utmed våra vägar så skulle ju inte vargen ha någon föda... men vi kanske ska föda upp får som vargen kan komma och ta ur hagar utan elstängsel... Det skulle nog räcka med 4000 får per vargrevir och år... tack och hej mångfallden...

Är det inte det vi arbetar emot då? The Voluntary Human Extinction Movement!
http://www.vhemt.org/

Dom här flygbladen kan ju dessutom lika gärna vara skapade av en vargförespråkare i syfte att väcka avsky mot vargmotståndarna... det är inte ovanligt bland vänsterextremister att använda liknande metoder som omvänd psykologi så innan vi vet VEM det är som har satt upp lapparna kan vi inte anta att det är en "varghatare".

Jo, det ligger ju verkligen i människans natur att inte vilja föröka sig... hur många är vi nu, är vi sju miljarder? Man försökte ju begränsa antalet kineser genom böter och allt möjligt... det gick väl sådär... Nää... om mänskligheten ska minskas så krävs det en massdöd genom sjukdom/virus/bakterier eller nånting annat spännande... eller ett tredje världskrig med atomvapen kanske...

Jaså, det är deras fel.. eller kanske islamisternas..

Ja, om man nu kan säga att alla vargmotståndare är jägare så kan man väl vända på det och säga att alla vargförespråkare är vänsterextremister... eller nånting annat... här är ju allt svart... ELLER vitt...

Mest svart faktiskt. Iaf finns det absolut inga gåtoner hos en del.

Det var långt utlägg om räven dahla, ochvarför du utelämnade källan har jag förståelse för.
Det kom ju från jägarförbundet. Allt som som kommer därifrån ska man inte tro på av förståeliga skäl.

Jägarförbundet och deras jakttidningar är bibel för jägare, det är sorgligt att det är så när det finns så mycket seriös och riktig och oförfalskad information på olika naturskydds- och djurföreningarnas sidor.

Om du tror att djurkramarna bara sprider "seriös och riktig och oförfalskad information" så har du mycket att lära men om du bara läser där och tror på det så förklarar det till viss del din otroliga brist på baskunskap och likaledes din brist på att se alla gråtoner.

vad det gäller licensjakt på varg finns inga gråtoner.

Jo, jag ser dem.

Då tar du fram den infon och visar oss andra nu!

Jo, så kan det mycket väl vara. Ångrar idag att jag skrev "ligger nära till hands att tro att det är en enskild jägare som till varje pris vill jaga med lösa hundar som ligger bakom". I övrigt ångrar jag ingeting. Men jägare sätter högt värde på att jaga med okopplad hund, det vet jag.

Jag är inte emot jakt om den bedrivs på ett etiskt sätt, vi äter gärna vilt (men vi är noga med från vem vi köper). Tänker på farfar (han lever inte idag); han var en stor djur- och naturvän. Jakten på älg och rådjur var viktig för honom. Det serverades älgstek och rådjurssadlar. Han skulle inte drömma om att skjuta (slakta) räv eller varg. Jag tänker också på en barndomskamrat - jag har växt upp i Småland - som berättade om sin pappa, Senior Fransson; när han jagade småvilt, sköt först ett skott i luften för att ge dem en chans. Rätt eller fel, vad vet jag, men jag ser det som en rar historia att minnas.

För mig är jakt att (perfekt, av skicklig jägare) fälla det vi äter inom den kvot som är tilldelad. För mig, jakt är inte att slakta rovdjur.

Jag tror att det handlade om att släpper vi rovdjuren fria, hålls beståndet naturligt nere. Då behöver vi, när balansen är återställd, inget viltstängsel enligt artikelförfattaren. I så fall, naturlig mångfald.

Hmmm, vad bestämmer nivån? Finns det någon sorts naturlig balansnivå? Det finns en och det är vad marken kan föda, dvs hur många bytesdjur det kan finnas och sen växer predatorstammen tills en viss balans uppnås. Den nivån kommer att betyda FLER älgar och rådjur än idag eftersom djurens skjuts av för att inte orsaka för mycket skador.

Jaha. Ponera att vi verkligen fredar rovdjuren, skulle det innebära en ökning av klövviltet? Jag menar på sikt.

Förmodligen, eftersom vi nu håller nere bestånden pga risken för skogsskador. Man kan leka med tanken att det behövs ett vinterbestånd av 50 älgar för att föda 1 varg. Om man då tar ett stort markområde, säg ett landskap, kommer det då där att finnas 100 älgar och 2 vargar, 1000 älgar och 20 vargar, 10000 älgar och 200 vargar eller kanske 100000 älgar och 2000 vargar eller ännu fler? Nivån bestäms av hur mycket älg markområdet kan föda, inte att vargarna skulle utöva någon slags gudomlig viltvård på en lagom nivå.

Konstaterar att detta ämne forfarande sätter känslor i rörelse.

Här finns varg, hundar hålls i koppel men eftersom rovdjuren ger sig på tamboskapen och deras ägare, mest dem med får, inte vill riskera sina djurs liv så växer väligt mycket marker igen. Har ingen åsikt mer än att de fria vargarna kostar samhället väldigt mycket pengar - varje rivet tamdjur betalas bra och vi får dela på kostnaden via skattsedeln

Ja, det finns många jägare som värdesätter det sättet att jaga och utan löshundsjakt skulle det vara omöjligt att spåra upp och avliva trafikskadade älgar, hjortar, rådjur och vildsvin. Löshundsjakten har funnits sedan lång tid tillbaka och ingår i allmogejakten. För många är det nog lika viktigt att få fortsätta jaga på det sättet som det är för andra att få sätta potatis eller odla tomater.




Åter igen... vi får skilja på jakt och slakt... jakt bedrivs i skogen för att fälla ett djur... själva slakten innebär att köttet på ett djur skiljs från det vi inte äter på ett snyggt och lämpligt vis. Räv och varg slaktas inte eftersom man inte äter köttätare i Sverige. Man brukar däremot flå av skinnet för pälsens skull. Det är ju ganska vanligt att en djurhud tas omhand för beredning till exempelvis bälten, skor, skinnsoffor, jackor och en mängd andra saker... varenda nötdjur som säljs på ICA har fått donera huden till något företag som tillverkar saker utav det. Jag känner ingen jägare som inte tar vara på hudar från räv, grävling, mink, mård och så vidare... etiskt, rätt och riktigt...

Varför skulle det inte gå att lära hundar spåra upp trafikskadat vilt utan löshundsjakt?

Vilken hund som helst kan spåra...

Men om en älg har ett brutet ben så kommer den aldrig stanna och stå still om man inte har en ställande hund som klarar av att skälla ståndskall tills ett avlivande skott kan avlossas. Ett rådjur med ett brutet ben kan man inte ställa med en hund... däremot så går de flesta större hundar ikapp och avlivar ett skadat djur på egen hand med ett bett över strupen.

Vargen är ett av dom mest fascinerande djur jag vet. För mig är det fullständigt obegripligt att det finns folk som känner ett sådant besinningslöst hat mot ett djur som är viktigt i vår natur som också tillhör vår natur. Hat och rädsla kommer ur okunnighet.

Jag såg den dokumentär som gick på TV för ett par år sedan där maskerade "jägare" sprang i skogen. Hur i glödheta.... kan man åtla genom att böja en pinne med nåt "gott" på och när vargen äter det där och när pinnen kommer in i tarmen smätter den upp och vargen går en mycket plågsam död till mötes.

Argumenten som dom har är ju upp i det blå. Dom menar på att vargen tar deras hundar men hundar dödas mest i trafiken och av jägarna själva.

När vargen har slagit en älg så blir den också mat till många andra djur. Vilka river boskap, jo det gör ett flertal andra djur också som björn, lo, hund, järv t.o.m. korpar har börjat att ge sig på mindre boskap som kalvar.

Vissa människor tycks än idag ha 1800-talshjärnor och lida av alla myter som finns om vargen. Det finns INGEN som har blivit dödad av en varg. En person har blivit döda av en halvtam varg den s.k. Gysingevargen och det var väl i slutet av 1800-talet.

Hur skulle det vara om man åtgärdade sina stängsel som är under all kritik i stort sett överallt. Det finns bra skydd mot dom djur som river boskap.

Jag var i Kolmården för ett par år sedan och fick träffa en flock gamla hannar och det var en upplevelse utöver det vanliga. Fantastiska djur med en enorm utstrålning.

Huruvida man kan kalla oviljan mot vargar för besinningslöst hat kan diskuteras, att många vargförespråkare hatar en del andra människor som jägare är dock helt klart. Att jämföra djurparksvargar med vilda vargar är ungefär som att jämföra en huskatt med en vild tiger, de spelar i en annan division. Beträffande varg som dödar människor kan du ju kolla på Wikipedia, långt ner står det lite fakta. Att ingen i Sverige eller Västeuropa dödats på 200 år har nog mest med frånvaron av varg att göra. Beträffande Gysingevargen så var det flera, framför allt barn, som dödades. Det är bra att ha relevanta fakta när man skriver.

OK! det var fler med gysingevargen och det var i början av 1800-talet. Jag kom ihåg fel.

Jag vet inte om dom nätverken som finns i Värmland/Dalarna känner ovilja mot vargarna utan det är ett besinningslöst hat. Jag har bott i Dalarna, Malungstrakten, i många år (inte nu) och har haft både varg och björn runt knuten. Mentaliteten i vissa grupper är "Skjut Gräv Tig".

Har jag jämfört vargen jag mötte med vilda vargar? Det säger sig självt att inte det går att jämföra. Men man får stränga förhållningsregler innan man får gå in i ett hägn och inga under 15 år får tillträde. Dom är ändå såpass vilda att man inte kan klampa in hur som helst utan man är där på deras villkor i deras revir.

I Europa förutom Norden så har det alltid funnits många vargar, idag i Polen har runt 2000 och Rumänien ännu fler även i Spanien och Turkiet. Vi kanske skulle ha fåraherdar som dom har nere i Europa heller skaffa herdehundar som är avlade till att skydda flocken. Man har försök med ett lamadjur någonstans så det finns många sätt att skydda sina djur från rovdjur. Björnen är mycket farligare och där har det dödats och skadas ett flertal. Mors lilla Olle.... typ. Rödluvan och vargen.... Det hänger sig segt kvar.

Här finns bra information och en massa tips och statistik.

De fem stora

Man kan få det intrycket av vad du skrev. Nu går man knappast in i ett varghägn på deras villkor utan det är människan som är boss. Sen har vargarna också sin rangordning men människan är boss. Det är därför vargarna försöker slicka människorna i ansiktet och runt munnen. Det är inte frågan om någon vänlighet utan en underkastelsesignal. Du ser aldrig alfaparet slicka någon annan varg runt munnen men däremot människor. Valparna slickar de vuxna när dessa kommer med mat som sen spys upp. Utan slick ingen mat. Klampar man in hur som helst riskerar man att vargarna blir stressade men knappast farliga, man äter inte sin boss.

Beträffande Gysingevargen så kan man knappast av dess beteende sluta sig till hur vilda vargar beter sig. Däremot kan man inse att det är inga problem för en varg att döda en människa för att få mat om respekten försvunnit.

Beträffande den sydeuropeiska vargen så är det en annan ras än den vi har här uppe. Den är framför allt mindre. Om psyket skiljer sig vet jag inte.

Ja se DET är ett väldigt intressant problem: varför har vargarna slutat anfalla människor? I bara ett distrikt i Indien ska under år 1878 hela 624 barn ha dödats av varg. Samma år rapporterades 160 människor dödade av varg i Ryssland. Det är liknande siffror överallt: mellan år 1500 och år 1800 dödade vargar 3000 personer i frankrike, och 440 dödades bara i Po-dalen i Italien.

Sen efter andra världskriget slutar vargar anfalla människor. Om man räknar bort tveksamma fall (t.ex. där det är oklart om det är varg eller björn som angripit) och fall där vargen haft rabies, så får man bara en handfull fall.

Bara som jämförelse så träffas cirka 270 000 människor per år av blixten, och (om vi antar att USA's statistik är representativ) cirka 500 människor dödas per år av tamhundar.

Utom just då i delstaten Uttar Pradesh, Indien, där vargarna fortsätter att döda barn på nästan samma nivå som de gjorde överallt på 1800-talet. Är inte det för jävla märkligt?

Jag kan bara anta att nån har berättat för vargarna i resten av världen om hur mycket bättre polisutredningar i allmänhet och brottsplatsundersökningar i synnerhet har blivit, och att det avskräcker vargarna.
För att det nu är så mycket svårare för vargarna att få en vargattack att registreras som ett mord.

Jag tror att om Uttar Pradesh förbättrade sitt polisväsende, och sina brottsplatsundersökningar, skulle deras vargar också sluta äta barn.

Man lär visst få ersättning av staten för vargdödade barn i Indien samtidigt som ett människoliv inte är mycket värt. Man kan nog räkna med att den egentliga siffran är mycket lägre men enligt en annan artikel jag läst är det trots allt ett faktum att barn vargdödas. Ingen rök utan eld.

Så är det, och som vi kan se kommer detta fram även i det här forumet.
Man måste ha viljan att lära sig, man kan inte tvinga kunskap i någon.

Nej, du verkar åtminstone vara immun mot kunskap. Tack för passningen, kunde inte låta den vara.

Såg den också lysa som en fyrbåk i natten. Men, jag limmade fast händerna i häcken.

Där ser man. Trots det, det läggs ut foder om vintern; rådjur och älg behandlas som om de vore tamboskap. Naturen är ett Zoo. Och här är det skogsägarna, som tillika är jägare, som lägger ut foder till klövviltet. En och annan fotograf gör detsamma.

Det går inte att jämföra päron med äpplen. Att odla potatis eller tomater föranleder inte en begränsning av rovdjur (eller andra djur). Löshundsjakten däremot, ja du vet.

Som jag ser det är slakt, i det sammanhanget jag har skrivit det, att döda ett djur av andra skäl än att på ett etiskt sätt fälla det vi som människor äter. Att t.ex. döda en räv ser jag i detta sammanhang som slakt. Och nu kommer vi in på pälsmarknaden. Vägra bära päls! Köp bara bälten och skor från djur där skinnet är en "biprodukt". Att skjuta en räv för pälsens skull är barbariskt (oavsett hur den skjuts). Och handen på hjärtat, handlar det inte (också) om att du vill ha klövviltet ifred? Nu är vi på ruta ett igen.

jag har lite svårt för rudas förklenande uttalanden om andra människors förstånd, gör som - vem det nu var - sätt dig på händerna, du är bara tröttsam.

Jag gav bara en retur.

Hade jag inte stoppat händerna i limburken och sedan klappat mig själv i häcken (är man ensamstående så är man) skulle jag antagligen hunnit före.

Visst är det synd om viltet en riktig vargavinter. Men varför stödutfodra så att stammen av älg o rådjur hålls uppe och inte decimeras naturligt. Det känns onaturligt och känns mera som en baktanke. Som att göda grisen inför slakten. Och så är det givetvis. Vår bästa jägare är kung bore när han sätter den sidan till. Om han sedan får hjälp av våra rovdjur så är problemet älg o rådjur löst. För våra rovdjur är ju våra bundsförvanter, inte rivaler, när det gäller att hålla nere stammarna av bytesdjur. För det är ju bytesdjuren som är dom största skadedjuren sett ur en mänsklig synvinkel. Men i vargfrågan verkar all logik o sans ha försvunnit. Att skjuta varg bara för att den finns. Hur tänker man?