Hejhej,

Tänkte höra hur ni som är inne på ekologisk odling tänker gällande odlingskärl. Själv är jag jättenoga med att både fröer och jord ska vara kravmärkta/ekologiska och använder inga bekämpningsmedel etc. Funderar dock på hur jag ska tänka kring odlingskärl... Har tänkt köpa murarbaljor att odla i till växthuset, men det framgår ingenstans vilken sorts plast det är. Kanske inte behöver vara orolig för mjukgörare (ftalater) direkt eftersom det är hård plast, men kan man tänka sig att det finns andra kemikalier som kan "fällas ut" vid vattning etc?

Ni som tycker jag är miljömupp i överkant behöver inte skriva det... det vet jag redan att jag är

Det där är inte alldeles lätt att få reda på. Jag ringde Willab och frågade om de hade kollat att deras odlingshinkar inte gav ifrån sig några olämpliga ämnen men de hade ingen aning.

Ibland ingår återvunnen plast och då kan det finnas kadmium i plasten. Även bly har använts som stabilisator i plast. När det gäller bly tror jag dock att det var mest i pvc-plast men säker är jag inte.

Hur mycket av eventuella ämnen som sedan hamnar i jorden, växten och det man skall äta vet jag inte heller. Sura vätskor löser ut metaller och torv är ju surt så det är nog inte omöjligt.

Kanske kemikalieinspektionen eller SLU kan veta?

Livsmedelsverket har ju ansvar för det som vi äter från komersiella odlingar så dom borde ju ha koll på deras produktion men jag vet inte det heller.

Odlingskärl i metall är dock direkt olämpliga till sådant man skall äta och man skall heller inte hälla den använda jorden i komposten.

Min kompostbehållar är f öv tillverkad i återvunnen plast så hur man än vänder sig...

Att det borde vara mer kontroll på sådant som kan kontaminera jord och livsmedel är dock helt klart. Mer kunskap borde spridas också. Jag såg en gubbe som hade planterat tomater i gamla färgburkar...

Hej Christa och andra som läser denna tråd!

Tack för svar, funderingar och efterforskningar!

Fick veta att murarbaljan är gjord av PP (polypropylene) och PE (polyethylene) enligt biltema. Skrev till både Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket och fick svar från Kemi idag:

"Tyvärr är det inte helt lätt att svar på eftersom dessa plaster väldigt ofta innehåller tillsatser, som t ex olika mjukmedel. Det bästa vore att använda sig av baljor som är speciellt avsedda att använda för livsmedel, då är du helt säker."

Men som du skrev så hade ju inte Willab så mycket koll i allafall , så frågan är ju om det görs någon uppföljning/kontroll på odlingskärl.

Nåväl, inte helt lätt det här... min kompost är oxå av återvunnen plast så, som sagt, vem vet vad komposten för med sig ner i landet...

Kanske man får chansa lite här i livet???

Fast denna diffusa spridning av ämnen vi vet för lite om är lite otäck tycker jag...

Jag är som du! Funderar mycket på det här. Komposten i plast, murarhinkarna vi odlar potatis i i år, gödseln vi hämtar hos grannen ... Finns en oexploaterad marknad för "ekologiska" odlingskärl!

Huh ännu en sak att fundera över!
Så sant att allt kring plast känns så ostabilt.

Jag har också en plastkompost och odlar i hinkar från willab och biltema...

Men vad ska man odla i istället? Mitt växthus ligger uppe på en höjd och marken är dålig under (en stenkista i princip så dräneringen är det inget fel på...). Alltså både praktiskt och nödvändigt att odla i kärl av något slag. Kanske hitta på något engångskärl som inte är resursförbrukande? Komposterbara krukor finns ju, men vad är bindemedlet i dom? Fibrerna kanske går att få hyfsat "rena".

Hinkar avsedda för livsmedel finns väl, tänker typ förpackningar. Frågan är väl om man analyserat dom? Vet att man ju inte får använda återvunna pappersfibrer i livsmedelsförpackningar i alla fall.

Ja, här kanske det finns en liten nisch... får se om någon av oss har en liten entreprenör liggandes bakom örat

Inget fullständigt svar men kanske en liten hjälp.
Såg på dr.Oz, tror jag det var, när jag gjorde en sökning om "trianglarna med siffror under plastkärl" hittade jag följande blogg som pratar om en film som heter "Underkastelsen" tror man kan googla vidare mha det.

Det går ju alltid att bygga egna "odlingskärl" i trä.

Intressant med svaret från kemikalieinspektionen. Jag har tidigare fått från annat håll att PP och PE inte innehåller mjukgörare. Har hört att det är mest pvc som innehåller mjukgörare.

Vattenslangar är oftast pvc så jag brukar spola ur slangen i en blommrabatt innan jag använder vattnet till görnsakerna. Vet dock inte hur mycket som hamnar i vattnet. Även vattenslangen man har i djupborrade brunnar är ofta gjord av pvc så hur man än vänder sig...

Tycker dock att spridning av kemiska ämnen borde ägnas mer intresse från berörda myndigheter.

Jag läste hela tråden trots att jag inte är speciellt rädd för vad min varmkompost innehåller. Jag tänkte att jag kunde lära mig något. Det som slog mig var att ni talar om allt som inte är bra. Varför inte byta fokus och tänka på lösningar i stället. I sista inlägget kom det jag sökte. Utan att ha tänkt så mycket på saken har jag använt mig av sådant som ja redan har av bara farten. En murad kompostgrop fanns i min trädgård när jag flyttade in och den kan jag verkligen rekommendera den tömmer jag varje år och kör ut jorden i rabatterna. Jag använder bara lerkrukor eftersom jag inte gillar plast det känns onaturligt för mig. Nu räcker inte varm komposten för mig så jag tänker bygga en. Idén är att jag gör den av trä fodrad med frigolit och tre lock med gångjärn som går att öppna. Ovanpå lägger jag en hemsydd dyna matchande omgivningen (jag vill inte ha några stickiga färger som stör harmonin) där jag ligger i solen och tar igen mig ibland. Då är frågan - är frigolit farligt på något sätt och hur är det med cuprinol?? I så fall vad finns det för alternativ ?

Jag har också tänkt som du och kommit fram till att det enda som funkar är att odla i jord direkt på marken. Varför plastburkar när det inte behövs. Du skrev att du hade växthuset på en klippa eller något. Kan du inte lägga tidningar eller annat i botten på odlingslådor som du bygger och sedan jord? Då slipper du plasten.
Så har jag gjort och det funkar jättebra. Det är ju det naturliga sättet att odla och det är oftast det bästa när man tänkt ett par varv.

Visst är det bäst att odla direkt i jorden alt i en oimpregnerad trälåda (cuprinol är kanske inte jättebra... men vet inte om den är "stabil" när den torkat). Grejen är att växthuset som sagt ligger på en höjd så det går inte att köra skottkärra etc. Tänkte att det var mer praktiskt att odla i kärl så jag kan bära en och en samt ta ut ett kärl om ngn växt får skadedjur mm. Lat eller smart?

Har också hört att det bara är i mjuk plast typ pvc som mjukgörare används, men det finns säkert varianter. Frigolit är polystyren, men vet inte om det innehåller ngt bus.

Såklart bättre att fokusera på möjligheter och lösningar, men samtidigt är det viktigt att diskutera kemikaliesamhället... filmen som det tipsas om " underkastelsen" visar ju just allt diffust som vi utsätts för redan från babyåldern. Sen behövs kanske en livscykelanalys för att fastställa om det är farligare att odla tomaterna i plastkärl från biltema eller att vinden ibland blåser från sydväst där ett antal fabriker ligger några mil bort...

Tack iallafall för att jag inte behöver känna mig ensam om mina funderingar!

En bra varmkompost kan man bygga av lecablock, den tunnare varianten. Bränd lera. Inga mjukgörare. Stabilt.
Frigolit får man himla lätt med sig när man skottar ur komposten. Det är inte "greptåligt" och plastkulorna är ett elände att få bort i trädgården. Trälock, ev med liggunderlag ovanpå är bra.

Jag tycker om att odla i vita 15-20-liters matplasthinkar. Inbillar mig att dom är bättre kontrollerade. fast jag målar dom utanpå med mörk färg, för annars blir de snabbt täckta av gröna alger på insidan. Fult, och förmodligen inte bra för växten (tomat, paprika, gyllenbär).

Tack så mycket för alla idéer. Lecablock passar mig bra det håller ju i evighet.

Menar du sådana hinkar som man kan få från storkök?

Ja.
Större livsbutiker kan också ha. I alla fall om dom har kallskänk / catering.

Hej igen,

Nu har jag fått svar från livsmedelsverket oxå, skrivet av en toxikolog.

"Plaster som PE och PP är enkla plaster som inte innehåller mjukgörare (ämnen som gör plasten flexibel men som gärna migrerar (överförs, vandrar). Troligtvis är plasten i murarbaljorna jämförbar med livsmedelsplast förutom själva pigmentet (färgen). Under förutsättning att murbruk inte finns kvar borde plasten inte utgöra något problem, varken för grönsakerna eller för den som äter dessa."

Så man kanske måste bli plastexpert själv eftersom olika säger olika ;-)

Lecablock låter bra, det enda är att produktionen av leca-kulor iallafall verkar vara väldigt miljö-o-vänlig om man ska tro en miljöinspektör jag känner... alltså fabrikernas tillverkning. Kanske dock själva lecamaterialet är bra när det väl är tillverkat. Förlåt om jag är en glädjedödare nu

Mathinkar borde väl vara testade på något sätt, men man kan aldrig så noga vet med nåt verkar det som...

Ja och för att komplicera det ytterligare så kan en del plastgrejer vara tillverkade av återvunnen plast vilket i sin tur innebär att pigment med oönskade ämnen kan vara inblandat.

En sak jag undrar över med tanke på svaret från toxikologen är att jag har för mig att kadmium användes som stabilisator i plastkärl för hushållsbruk och dom är ju ofta av polyeten.

Kunde ju vara intressant att fråga kemikalieinspektionen och se om du får samma svar.

Hittade också denna länk från plast och kemiförtagen. Dom kanske man också kan fråga. Deras text under bakgrund är dock märklig. Där står att faran med kadmium är att det är cancerframkallande. Den största faran med kadmium är att metallen ansamlas i njurarna och orsakar skador på funktionen. Kadmium kan också bidra till benskörhet.

http://www.plastkemiforetagen.se/plastinfo...ud20110524.aspx

Hej,

har fått svar av Kemikalieinspektionen (Kemi) oxå,

"Tyvärr är det inte helt lätt att svar på eftersom dessa plaster väldigt ofta innehåller tillsatser, som t ex olika mjukmedel. Det bästa vore att använda sig av baljor som är speciellt avsedda att använda för livsmedel, då är du helt säker."

så de svarade ju lite olika...

Du kollade ju med willab och dom hade ju inte en aning.

Helt rätt att Kadmium har mer negativ påverkan än "bara" cancerframkallande. Det anrikas ju dessutom i jorden.

Ska kolla plastkemiföretagens länk! Tack!

Plast är som sagt inget för mig. Jag kom att tänka på gummi det görs ju korgar av återvunna gummidäck är det också farligt ? Förra påsken överraskade jag mina snälla grannar med en sådan med plantor och lökar som räckte hela säsongen.Sedan dess hämtar de äpplen varje år hos mig i den och jag får lite läckerheter från deras växthus.

Såg denna länk till en doktorsavhandling på ett annat forum. Intressant om olika plaster och dess farlighet: Environmental and health hazards of chemicals in plastic polymers and products

Däck innehåller oftast cancerogena ämnen och en del annat otrevligt också. De så kallade HA-oljorna är cancerogena. Numera finns det däck att köpa utan sådana oljor och vi har gjort det. De återvunna har ju dock några år på nacken.

Den frågan tycker jag du skall ställa till Naturvårdsverket som initierar återvinning av däck.

Väldigt bra att så många som möjligt ställer frågor till olika myndigheter så att de hålls ajour med vardagsproblematiken. De borde dock vara mer aktiva med information till allmänheten och massmedia.

Tusen tack för svaren det skall bli intressant att studera avhandlingen. Jag undrar varför i herrans namn jag gick på det där med gummit. Dåligt med tid att tänka antagligen.

Hejhej,

har varit borta ett tag.... här kommer ett svar från Livsmedelsverket igen.

"Bland de godkända stabilisatorer till livsmedelplast inom EU finns inga innehållande kadmium. Är plasten av PP eller PE är det inte troligt att det finns mjukningsmedel i dessa. Vet inte vad restauranterna får sin mat i men om det är PVC så kan det finnas mjukgörare i dessa. Kommunens miljöförvaltningen är ansvarig för kontrollen."

Vad gäller däck-krukor så är jag väldigt skeptiskt... det är ju bara på senare tid som det sålts däck utan PAH-oljor, (och det i västvärlden) så däck som man gjort krukorna av skulle jag misstänka kan innehålla PAH. Eller?

De innehåller nog PAH som du skriver.

När det gäller svaret från Livsmedelsverket så gäller det ju som du skriver livsmedelsplast. Det är odlingskärl jag är lite undrande över och frågan är om det finns några regler kring det.

Murarbaljor och annat som inte är avsett för livsmedel har man ju ingen aning om vad det innehåller.

Det är ju typiskt att murarbaljor å dylikt är så bra i storlek och styrka... Men gamla livsmedelsförpackningar är kanske bättre då, om de kontrolleras menar jag. Frågan är väl om kommunerna prioriterar kontrollen av dom och om det bara är kontroll av förpackningstillverkarna eller tex odlare som använder förpackningarna? Kan tänka mig att många plastförp tillverkas utanför Sverige.

Tack för tipset om avhandlingen, ska kika på den i hängmattan!

och som sagt... bra om många ställer frågor till myndigheter och företag (tex willab mfl) så de märker att folk undrar och bryr sig.

Skriv gärna mer i tråden om någon får något bra/dåligt svar!

Det effektivaste sättet att stoppa ohälsosamma varor är att inte köpa dem. Då upphör tillverkningen och handlarna får tänka om. Jag var på en kurs hos renhållningsbolaget som visade sitt nya reningsverk en gång för många år sedan och diskussionen om allt onödigt brännbart mynnade ut i olika förslag. Bl a lekte vi med tanken på vad som skulle hända om alla konsumenter packade upp varorna ur förpackningarna och lämnade dessa kvar i papperskorgarna i affären. Om ingen köper plastkassar finns det ingen anledning att tillverka dem o s v. Att myndigheterna skulle kunna göra något åt detta tror jag inte på. Jag är inte perfekt men jag försöker att inte göra saker bara för att det är bekvämt. Mitt hopp står till att unga människor med kraft startar någon typ av strejk mot eländet. När jag växte upp fanns inget av det här och det fungerade ändå.

Tror nog att det måste finnas drivkrafter från alla håll. En idé som jag tror skulle leda långt är att man istället för att miljömärka varor märker dom som är miljö/hälsofarliga... Vem skulle köpa mörkblå jeans med märkningen "miljöfarlig" eller något annat märkt "cancerogen"? Fast å andra sidan röker ju folk trots att det står en massa varningar på paketen... Människosläktet är lite lustigt!

Det jag menar är att det inte är någon framkomlig väg. Med sådan märkning skulle det redan vara förbjudet. Jag känner stor respekt för alla människor som oförtröttligt kämpar för en förbättring både lokalt i EU och i andra organisationer, men de ber ofta om konsumenternas hjälp. Det är så mycket dubbla intressen i det här miljöförstöring ger jobb, bekvämlighet och lyxkonsumtion. Exempelvis övergödning i jordbruket ger billigare mat och bönderna jobb, utfiskning ger fiskarna försörjning och bilåkning ger giftig luft men arbete på fabrikerna o s v. En stark konsumentorganisation skulle kunna göra ett bra arbete med stöd från vanliga människor. Att lösa problemet helt går ju inte men det skulle kunna gå att göra mycket. Villaägarna är ett bra exempel på en organisation som visar resultat p g a konsumentstöd. När det gäller humanitära intressen är det svårare där det inte gäller pengar i plånboken men det finns sådana också. Både amnesty och greenpeace finns på mitt autogiro. jag är glad att mina barn aldrig fick mat med tillsatser och halvfabrikat när de växte upp men jag är orolig för mina barnbarn. Jag har alltid odlat och ser att allt fler blir intresserade vilket är hoppfullt. Tack för ordet !

För egen del skulle jag nog undvika odlingskärl i plast överhuvudtaget. Även om plasten inte innehåller miljögifter så går det åt en hel del energi och transporter för att tillverka och sälja dem.

En lösning vore att tigga åt sig använda engångspallar i trä som används som emballage. Man kan fråga på alla ställen som får leveranser av lastbilar. De blir säkert glada över att bli av med lite pall.

Virket kan man bygga lådor av och sen kan man behandla dem med kokt linolja.

Vackert, giftfritt, miljömuppigt!

Tänkte bara flika in att detta förmodligen är den intressantaste tråden jag läst här på Odla på väldigt länge.

Och jag håller med om att det är läskigt att man egentligen inte vet speciellt mycket om vilka ämnen som kan fällas ut och hur det kan påverka oss...

Kul att du tycker det! Själv är jag väldigt glad över all respons och känner att jag inte är ensam om att vara lite miljömuppig

Tanken med plastkärl är ju för min del att det är bekvämt att bära in och ut ur tex växthuset, men trälådor och linolja är nog mer jag egentligen... Får bli helgsnickeri till vintern!




Bra ord dessutom! Försöker ge mina barn liknande uppväxt, men dagens "livsstil" lägger krokben ibland...

Det finns lagkrav på förpackningar avsedda för livsmedel när det gäller ämnen som kan migrera över i livsmedlet. Hittade en artikel där det stod att kraven skärptes 2009.

Här står en del men tyckte inte texten var helt solklar när det gäller krav, ansvar och eventuell påföljd. Inte heller vilken myndighet som har kontrollen. Har dock inte luslläst sidan.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat...djupning/#lagst

När det gäller odlingskärl så skulle det vara intressant att få veta om det finns några lagkrav eller rekommendationer. Finns det inte så borde sådana utarbetas tycker jag.

Mer information till allmänheten om kontaminering av kemiska ämnen och tungmetaller vore också önskvärt.

Jag använder plastkrukor och livsmedelsgodkända plastbackar. Men mest för förkultivering.
Plastbackarna brukar jag odla chilepeppar och lite annat i.
Allt återanvänds varje år.

Man kan ju odla i korgar och fodra dem med ngt miljövänligt (om det inte är ngn skit i dem också förstås). De är ju lätta att bära också. Jag tycker också att den här tråden är givande på det sättet att vi talar om något viktigt och resonemanget går framåt.

Mer ekoprat om odlingskärl, både av papper och plast:
http://forum.odla.nu/index.php?showtopic=109387

Det mesta innehåller gift. Vi kan tyvärr inte undgå att få i oss olika gifter, hur mycket vi än försöker undvika det.
Gifterna finns i jorden. De har lakats, läckt och bränts ur olika material - bla ur plaster, de kommer dit genom regn och grundvatten, genom handelsgödsel, organisk gödsel, kompost och luft.
"Tyst vår" av Rachel Carson är och har för mig varit en bibel och ett verktyg för uppvaknande och insikt sedan jag som yngre tonåring läste den på 70talet.

Plasttillverkning är lönande. Företagen hålls, liksom alla andra branscher med stor produktion och stor vinning, bakom ryggen av olika organisationer och intresseföreningar, privatpersoner och folk med (ekonomiska) intressen i branschen. Jag har en granne som äger och driver ett plastföretag. Hans och hans familjs statussymboler går inte att undvika. Företaget är lönande, kan man säga.
Plaster finns i allt, så gott som. Datorn du sitter vid, musen du klickar och skrollar med, räkningen som kommer i kuvert med fönster av plast, köttfärsens tråg och plastfolie som du lagar köttfärssås av till middag, ändsluten på bordsstativet till mitt skrivbord där jag nu sitter med datorn framför mig, i handtaget till kastrullen som ska se till att mina rödbetor blir kokta, i handtaget till mitt trädgårdsset med planteringsverktyg, i stora spadens handtag, i inredningen till kökslådorna som jag nu bytt ut mot pulverlackad metall, ... , ... i all evighet.

Om eventuell aktiv forskning bedrivs är det inte något man talar högt om. Forskningsresultat finns inte att hitta på nätet om man inte har access till rätt forum.

Hur man än vrider och vänder på det hela står man med ändan fram.
Det gäller även livsmedel, helt vanliga livsmedel som de flesta tror är helt okej och till och med nyttiga. Så är det inte. På grund av tillsatser, innehåll och tillverkningssätt är det väldigt mycket som är direkt skadligt för oss människor.
Alla härdade fetter, förutom vanligt smör, höjer cancerrisken. Det är just härdningsprocessen som är boven i dramat.
Att upphetta och steka i annat än smör och/eller kokosolja, påverkar kroppen skadligt.

Väljer man att själv producera alla sina livsmedel, kompostera resterna, bara använda "ren" energi och naturliga produkter, kommer man ändå inte undan att gifterna i jorden vandrar in i vegetabilier och animaler. Och kompostering behöver ske i en täckt anläggning där man tar tillvara metangasen.

Vi "vanliga dödliga" har ju inte kunskap om hur alla olika produkter, ämnen och tillsatser påverkar oss och vår hälsa.
Men vad vi vet och kan misstänka är att så gott som allt innehåller gifter som tillsatts produkten eller som tagits upp i näringskedjan under produktion och växt.
Den livsfarliga varianten av ehecbakterien, är ju ett utmärkt exempel på gift som naturen själv har muterat och "bakat" in i fröet och som vi omöjligt kan veta att den finns där.

Så när man vid frågor om olika plaster läcker - och vad de läcker - får olika svar från olika håll, beror det naturligtvis på att många berörda faktiskt inte vet, andra vill inte dela med sig av sin kunskap eller sina misstankar.

Tiden innan den globala uppvärmningen - som nu anses utgöra det största hotet mot människans överlevnad - genererade spaltmil i pressen, var miljörörelsen till större delen inriktad på gifter, läckage, övergödning, döda bottnar, utfiske, utrotningshotade arter osv. Den globala uppvärmningen och allt som är relaterat till detta faktum, hör naturligtvis ihop med övriga miljöfrågor. Allt påverkar i ett sammanhållet perspektiv vår hälsa och det är väl detta som berör varje individ som man måste förstå för att kunna engagera sig över huvud taget?
Vi har en livsstil som Jorden inte kan bära.
Att köra bil med förbränningsmotor borde vara förbjudet, liksom alla förbränningsmotorer.
Engångsförpackningar skulle bannlysas. Alla giftiga ämnen och alla ämnen som i en cocktail blir giftiga skulle förbjudas.
Bara "ren" energi skulle vara tillåten och då skulle den vara begränsad. Alla vattensängar och elbastu skulle då åka ut. Kläderna skulle torkas ute eller hängande inne i stället för i tumlare eller torkskåp.
Det blir i mycket en återgång till den livsstil vi levde för 60-70 år sedan. Skillnaden är att vi nu har kunskap om hur vi mest effektivt utvinner ren energi. Energiforskningen är högaktuell. Och vi vet också otroligt mycket mer om hur olika skadliga och giftiga ämnen påverkar natur och kretslopp och i slutänden människan.
Man kan ju vika ut sig i olika diskussioner och ställningstaganden i all evighet och ur alla olika synvinklar.
Jag vill i alla fall att mina barn, barnbarn, barnbarnsbarn, . . . osv ska förbli fertila och kunna leva med god hälsa på jorden.

Det är ju omöjligt för en ensam individ att lösa problemet med alla ämnen som vi mot bättre vetande utsätter oss för och inte kan undvika, men ju fler vi är som tänker, till desto större är chansen att våra barn och kommande generationer kan leva på jorden.

Länk till filmen "Underkastelsen" av Stefan Jarl: http://www.underkastelsen.se/

Tusen tack för länken till filmen "underkastelsen"!

Edit: såg nu att det var en trailer F'lt

Såg på filmen Underkastelsen när den fanns på svtplay. Rekommenderar alla att se den!

Det finns en rad olika sorters plast och de innehåller helt olika ämnen. Vad de innehåller beror också på när de är tillverkade och om man använt återvunnen plast som råvara.

Reglerna för vad plaster får innehålla är också olika i olika länder så det beror också på var plasten är tillverkad.

Kan du ge några konkreta exempel på plast som läcker ämnen? Vilken plast och vilka ämnen?

Att de läcker ämnen är väl uppenbart. Åtminstonde nya plaster. Tycker nästan man kräks av doften när man kommer in på clas ohlson och liknande butiker.
Doft är förstås partiklar som "läcks" från plasten.
Jag oroar mig dock inte särskilt mycket, även fast det vore bättre med material som blev humus istället för sopansamlingar i vattendragen.
Christa har rätt i att man kanske bör fundera på vad det är för plaster. Det är inte särskilt konstruktivt att vara rädd för allt, när det kanske bara är en bråkdel som är giftigt för oss människor.

Jag köpte en massagehandske på Clas. De stinker verkligen och jag tror inte det är så smart att ha den i sovrummet, där jag inandas luften under en tredjedel av mitt liv.

Alla material läcker, eftersom de bryts ner. En del nedbrytning går långsamt och annan fortare. Glas och hårt bränd keramik, endast leran, bryts ner otroligt långsamt. Men många metaller oxiderar, rostar och järn försvinner i en fuktig miljö relativt snabbt. Även rostfritt försvinner som rost så småningom.
Plast både läcker och bryts ner om än inte i första taget. Många av mina plastkärl som jag använt till odling och som blivit kvar ute över vintern, försvinner efter kylan i småbitar som i sin tur snabbt blir ett plastpulver. Andra plastkärl och tråg, alla från början livsmedelsförpackningar, verkar klara hur mycket kyla och sol som helst. De terrakottafärgade plastkrukorna avsedda för växter, har tappat så gott som all sin färg när de har stått i solen.

Plaster tillverkas i huvudsak av råolja och kondenserad naturgas. Med olika tillsatser i olika mängder får man fram önskad värmebeständighet, elasticitet, täthet, hårdhet, mjukhet osv. Alltså olika sorters plast för olika ändamål.

Hårdplaster kan återvinnas genom att de smälts ner och gjuts om. Mjukplast bränns eftersom de inte går att omforma.
PET blir bla till fleece vid återvinning. Tröjan du har på dig eller pläden du sveper om dig är ofta tillverkad av gamla plastförpackningar.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen; jag är ingen plastingenjör, men för den som är intresserad finns en del att läsa på nätet. Om än inte forskningsrapporter är lätta att få tillgång till, så kan man i alla fall få en uppfattning om vilka råvaror som används och vad dessa ställer till med när de kommer ut och läcker/bryts ner på oönskade platser.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Plast och http://sv.wikipedia.org/wiki/Plast%C3%A5tervinning
Citat från sidan om plast, som handlar om förpackningar för livsmedelshantering: "Den totala mängd ämnen som plastmaterialet avger får inte överskrida 60 mg/kg livsmedel. Gränsvärdet är 10 mg/dm² materialyta för behållare som rymmer mindre än 500 ml eller mer än 10 liter, och behållare där det inte går att uppskatta hur stor yta som kommer i kontakt med livsmedlen."

Gränsvärden är ju bra, men många små gränsvärden blir ett ofantligt gränsvärde till slut. Och många av dessa ämnen lagras under hela livet i våra kroppar.

Tycker man att det är okej att använda plast till i stort sett allt, kanske man inte är så glad åt tillverkningsprocessen och den nedsmutsning som den orsakar: http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteColl...ade_omraden.pdf

Artikel om "foppatofflor" och andra andra undersökta plastskor. Inom EU finns idag regler för produktsäkerhet och en förteckning med ämnen som kallas "kandidatlistan". Den innehåller kemiska ämnen som inte är förbjudna idag, men som kan komma att tillståndsprövas.: http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-...er-i-plastskor/
Bra länkar i högermarginalen för den som vill engagera sig och veta mer.

Vi kan inte gå omkring och säga att det och det är giftigt och därför sluta äta eller leva. Vi måste välja enligt vår övertygelse. Och försöka påverka andra så att efterfrågan styrs i rätt riktning.
Hel den globala ekonomiska marknaden, vare sig det gäller plaster, spannmål, papper, livsmedel, halvfabrikat, processad mat, osv, styrs av kundernas efterfrågan. De enda som kan ändra på sånt vi tycker är fel eller galet är vi kunder. Finns det för liten eller ingen efterfrågan läggs produktionen ner. Det är vi kunder och brukare som har makten att förändra och för att uppnå resultat är det bästa att förmedla kunskap och tankar om hur man vill ha det till de som inte ännu vet vad som är giftigt, ohälsosamt, skadligt, sjukdomsframkallande.
Jag är för det mesta kritisk till mycket av det jag kommer i närkontakt med. Men för det kan jag inte sluta leva. Jag kan dock välja det jag anser vara bäst för mig och mina barn.

Bäst svar på frågan om precisering får du säkert om du kontaktar ett lärosäte där man utbildar plastingenjörer, Christa. De lärare som undervisar är så gott som alltid i framkant med att hålla sig uppdaterade. http://www.kth.se/om/kontakt

Kort om plast och råvaror, bioplaster och en källhänvisning som kanske kan ge något svar på din fråga: http://rolflovgren.se/RL-MDH/Kurser/KPP039...10/KH_Plast.pdf
http://www.mimersbrunn.se/Plast_1442.htm

Allt det här är intressant men jag har inte tid att läsa så mycket fakta just nu när min sambo har semester och det finns mycket att göra. Kanske kan vi diskutera det här mer fram i höst och då ha en tråd som inte enbart handlar om odlingskärl.

Jag har sökt fakta tidigare men det var innan Internet fanns och då var det svårare. Fick dock uppgiften att polyeten (PE) i t e x plastpåsar och burkar inte innehåller mjukgörare eftersom det inte behövs som i t ex pvc.

Polyeten utan stabilisatorer bryts ner av solljus vilket du själv har noterat. Sedan finns det ju polypropen (PP) och jag vet inte om den är stabilare.

Saker som luktar bränd plast är jag också misstänksam mot och undrar vad det egentligen är som luktar. Har också en vattendunk som är tillverkad för att ha dricksvatten men där vattnet får en förfärlig plastsmak.

Om själva polymeren polyeten är skadlig att få i sig vet jag inte men det är främst tillsatta ämnen som har varit på tapeten när det gäller hälsan.

När du påstår att all plast avger mer skadliga ämnen än papper så antar jag att du har fått det någonstans ifrån och inte bara gissar. Jag förstår att du inte är expert men påstår man något i ett forum så behöver man ju vara säker på sin sak och bör kunna precisera vad man syftar på.

En plasthink avsedd för livsmedel avger med största sannolikhet minimalt med ämnen i jämförelse med t ex tidningpapper.

Jag har valt att redigera bort en del av din text för att bara ta med det som är relevant för vad jag vill förmedla.

Bara det faktum att någonting tar smak eller lukt av ett annat material är en indikation på att något kan vara mindre bra att använda eller förtära.

Min ambition och miljöengagemang rör sig inte i korta perspektiv, som det handlar om när det gäller vad som för stunden, för mig personligen, är bäst att tex odla plantor i.
Som tänkande individ med ansvar för andra än mig själv och mina barn, med ansvar att ta så mycket som helst hänsyn till vad som är bra för den jord jag lever på, inser jag varje dag hur fruktansvärt sotr min egen skuld är till den skenande klimatförändringen, de stora utsläppen av alla möjliga och omöjliga restprodukter, ämnen och gifter.
Jag har tills helt nyligen levt utan bil i tio år. Jag bor på landet och handlar en gång i veckan till mig och mina ungdomar. Under de senaste tre år har kroppen tagit oerhört mycket stryk av att dra, bära och släpa 25-35 kg förnödenheter och förbrukningsvaror varje vecka mellan affär, gångväg, tåg och gångväg hem. Grannarna har sett mitt ekipage och hjälpt mig med avlastning från tåget.
Jag inser hur mycket bilen förstör vår miljö. Därför dras jag med skuldkänslor för att jag faktiskt skaffat den bil jag så väl behöver. Kollektivtrafiken går med mycket gles trafik och det har varit omöjligt att kunna ta sig hem från en teaterföreställning, en fest eller en kväll som går mot elva på kvällen.
Lika väl inser jag att tillverkningen av plast med inräknad energiåtgång, råvarubehov, tillsatsämnen och osäkerheten kring hur mycket som hamnar i naturen, jorden, luften och till slut i vära kroppar vida överstiger vad som åtgår vid papperstillverkning.

Råolja och naturgas är ändliga resurser, om man tar i beaktande att det tar väldigt lång tid för olja och gas att naturligt bildas i naturen. Ämnena som plasten består av migrerar, kontaminerar, bryts ner, hamnar i jorden, förgiftar och vandrar genom näringskedja och direktkontakt för att till slut tas upp i människan. Viss plast går att smälta, omforma och återanvända tills den blir för gammal och vek och inte duger till annat än skrotning.

Ett träd växer upp på några år och det finns alltid skog avsedd för papperstillverkning att avverka. Massatillverkningen stinker visserligen ofta, men tillverkning, användning och återvinning är betydligt mycket mer effektiv och snäll mot människa och miljö än plasttillverkning och plastens hela livscykel.
Jag torkar rumpan med återvunnet papper, liksom många miljömedvetna människor.

Jag jämför inte Aftonbladet med Expressen för att ta reda på vilken som är smartast, mest miljövänlig eller trevligast på redaktionen.

Då är medie- eller forumval - dvs papperstidning, TV, radio, dator eller telefon tex - ett mycket mer intressant val. Vilket belastar minst? Vilket sparar Jorden och i slutändan människans hälsa längst?
Kommande generationer ska inte behöva möta vårt slarv, vår egoism och vårt kortsiktiga vinningstänkande i form av en planet så förgiftad att den inte går att leva på.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersmassa
http://sv.wikipedia.org/wiki/Plast#Tillverkning

Mitt perspektiv grundar sig på att jag tänker runt omkring, synergieffekter, långtidsperspektiv, helikopterseende och gemensam vinning för allt djur- och växtliv.

Larm om giftiga plaster, endast två månader gammalt: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/giftlack...ast_6150015.svd

Christa: Ring Delilah Lithner på göteborgs universitet. Hon kan säkert ge dig de svar du söker. http://www.expressen.se/nyheter/1.2429694/...ker-lacker-gift
Kan inte hon ge dig de svar du söker finns här också många namn till professorer, docenter och en Fil Dr, vilka alla är experter på sitt område. Ring dem!
http://www.science.gu.se/ViewPage.action?c...teNodeId=534923

Kan denna ledare i DN få er som - trots massor av information och länkar - fortfarande tvivlar, att se att hela plastlinjen är en stor miljöbov? Vilket i förlängningen innebär en fråga om människans överlevnad. http://www.dn.se/ledare/den-onda-plasten