Jag är ganska intresserad av viltvård och då inte enbart på grund av att jag jagar och fiskar. För mig är jakten en liten del av viltvården... inte tvärt om. När jag läser om viltvård så ser jag allt som oftast att det är jägare som bidrar så jäkla mycket till viltvården men nog finns det andra också. Jag skulle vilja lyfta fram dom markägarna som skapar viltvatten, planterar viltåkrar, stödutfodrar under stränga vintrar, fäller aspar, anlägger planteringar som skydd och liknande större åtgärder helt utan intresse för den vinning som finns i och med jakten.

Alla har vi väl satt upp en fågelholk någon gång i livet... det är ju en ypperlig åtgärd såklart... de flesta av oss har ett litet fågelbord om vintern med fröblandningar... många bäckar små.

Men vilka tar det där extra steget med lite mer omfattande åtgärder? Finns det idag några organisationer som samlar människor till vilt och faunavårdande åtgärder som verkar i naturen? Stödutfodrar ornitologer våra fältfåglar om vintern? (utöver fågelborden i våra trädgårdar) Har Naturskyddsföreningen några grupper som arbetar med aktiv faunavård i skogen eller jobbar dom bara vid datorer nu för tiden? Utför Världsnaturfonden några faunavårdande åtgärder eller samlar dom bara in pengar? Staten äger ju riktigt mycket mark i Sverige... gör staten någonting rent aktivt för att främja faunan och viltet på "vår" mark utöver forskning?

Jag saknar Skogsmulle... Hej kollikokk!!!

Obegripligt att man kallar jakt och fiske för viltvård

Vi gör en del av det du räknar upp, vi = jag och min man. Vi har ganska mycket mark och på våra marker är ingen jakt tillåten.

Man kan göra en del inom trädgårdarbetet också för att främja djur- och insektlivet - att avstå från att skada är inte så "bara" det heller men jag upplever ofta att människor har begränsade kunskaper om vad som skadar.

Sedan är det lätt att bli frustrerad när man läser sånt här;

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.38863...skt-miljoarbete

Jag jobbar inom conservation-bevarande/naturvårdare på Nya Zeeland. Min titel är för nuvarande forest health monitoring ranger, där jag jobbar för Department of Conservation. Jag arbetar med återintroducering och restuarering av inhemsk låglands regnskog.

Men är delaktig i flera andra projket, som stödutfodring, ringmärkning, häckningsövervakning av flera utrotningshotade fåglar och pestkonroll.
JAg har skapat ett eget community project som handlar om ekologisk restuarering på halvön där vi bor och förösker få människor att arbeta i sina trädgårdar som en del av den ekologiska restaureringen och använda trädgården till att återintroducera loklat utdöda arter och odla andra hotade. Är också ngt jag är delatig i för tre andra naturvårds organisationer.

Skulle kunna kanske jämföras med Viltvård det jag gör, men
dock vill jag inte kalla det inte viltvård-i samma bemärkning, eftersom viltvård översätts till GAme warden. Det är mer vad jägare sysslar med. I vårat fall är vi conservationists. dvs bevarare., KAnske naturvårdare, vore mer korrekt översättning.

Hos oss har vi tusentals community grupper som arbetar idiellt på olika platser, flera större naturvårds orhganisationer och på toppen av detta Department of Conservation! Sverige har mycket att lära och ligger långt efter Nya zeeland i frågor rörande naturvård!
VArför?, för att de har förlorat så mycket. Nästan en tredjedel av arterna är utdöda och andra hälften ligger i riskzonen. Många av dessa endemiska, dvs de finns bara här och ingen annan stans.
Visst har sverige fler arter gemensamt med andra länder, men de betyder inte att vi kan exploatera hur vi vill.
Om en djurgrupp ligger under 1000 individer så är den akut hotad. och mängder med arbete och pengar läggs ut på att säkerställa populationen. oavsett om det rör sig om en grupp som är endemisk eller inte.


Om jag fick bestämma skulle alla människor så komma till nya Zeeland och få ta en del av arbetet som sker här för att lära sig och öppna sina ögon. Och nu pratar jag ur egen erfarenhet. OCh vad jag har lört mig och gjort här komme rjag överföra till sverige med. För vi är inte så olika....

ps. Nu skrev jag det här i all hast, så ber om ursäkt om det verkar rörigt eller så.

Nu är skogsavverkningens syfte inte viltvård utan att fälla skog men visst skulle mer kunna göras på den fronten. fast jag tror inte kritiken skall komma från Ryssland, de kan sopa upp framför egen dörr först. De har större problem med nedsmutning och för den delen skogsavverkning också. Fast där går det att muta sig förbi alla bestämmelser.

Faunavård då kanske :-)

Du nämner även "pest control" och då antar jag att det är arter som inte är inhemska som du avser att kontrollera bestånden av... eller?

Viltvård syftar till att på något sätt förbättra levnadsbetingelserna för en eller flera viltarter. Det kan handla om åtgärder för att förbättra tillgången till föda, skydd och vatten, men även att minska predation genom jakt på rovdjur och att beskatta viltstammarna på ett hållbart sätt.

Du säger det ja men för mig är inte jakt och fiske viltvård.

Jo den pestkontroll jag pratar om handlar om invasiva arter som människan har för hit, vissa medvetet, andra omedvetet. Råttor infördes både medvetet och omedvetet. MAori tog hit Kiore-stilla havsråtta som mat, medans norsk råtta och skeppsråtta tog sig hit med båt och immigranter. Lika så möss. Kaniner, harar, igelkottar och en mängd europeiska småfåglar, som näktergal, sparv, duva, olika arter av finkar, korp släpptes senare ut av acklimatiserings förbundet, ett förbund som vill få folk att känna sig hemma som i England.
I takt med att kaniner blev fler släpptes mink, iller och vessla ut för att kontrollera dessa och ja. Då blev det droppen efter att habitatetn börjar försvinna. Fåglar som utvecklats utan däggdjur i 80 miljoner år iochmed Nya zeeland som har legat isolerat hade inget försvar eller skydd.

MInk och possum från Australien introducerades för sin päls skull. De släpptes lösa med flit för att etablera sig i sitt nya ekosystem. Från 40 possums finns uppskattingsvis finns det över 60 miljoner possums på nya zeeland, vilka tillsammans tuggar i sig ca 20 000 ton växtlighet per natt. Men inte bara växter utan även fåglar, ägg, ödlor och insekter.
Över 40 fågelarter, 3 grodarter, en fladdermus och minst 3 arter av ödlor, samt en mängd insektsarter har redan dött ut.
Varje år äts ca 26 miljoner ägg och fågelungar upp av pestdjur som råttor , mink och vanliga katter.
Minken tar ca 12 000 North Island brown kiwis varje år. 95 % av alla kiwikycklingar dör innan 6 månader gamla.
Med 78 % står hundar för dödsfallen av fullvuxna kiwis.
Tillägga att även katter är ett stooooort problem. Och hälften av befolkningen på nya zeeland har fortfarande katt!

Nya zeelands skogar är dessutom beroende av fåglar för sin överlevnad. De spelar en viktig del av skogens ekosystem genom att pollinera blommor och genom spridning av frön och kärnor över stora avstånd. I samband med att fåglarna minskar har föryngringen i vissa skogar fallit med över 84 % på bara de senaste två åren. Pestdjuren är inte bara rovdjur, utan konkurrerar även om föda.

Problemet ligger dock bara inte bland ovanstående däggdjurarter. Introducerade fåglar som starar, myna och australiska skator orsaker en hel del problem för de inhemska arterna.- Starar är aggressiva fåglar som tränger undan och tar över bon och hålor för många andra fåglar som kakariki och kungsfiskare.
Myror och getingar är stora problem med, men mycket mer svårkontrollerade.

Listan kan utökas lång med flertalet hjortdjur, getter, svin, mytomspunna älgar och andra invasiva arter.
Men pestkontroll handlar även om ogräs. och här tar listan aldrig slut....

Ja, visst ägnar sig t.ex. Naturvårdsverket och WWF åt faunavård, och visst utfodrar ornitologer fåglar.

Jägareförbundet har också en del viltvård, och kan ge råd & stöd åt den som vill göra nåt själv.

Sverige har som tur är inte så jättestora problem med invasiva arter. Vi har visserligen massor av introducerade arter, men de flesta orsakar liten eller ingen skada. Mink, mördarsnigel och jätteloka är de enda problematiska invasiva arter jag kan komma på såhär på rak arm.

En väldigt bra sak man kan göra själv är att anlägga en damm/viltvatten, och inte plantera in fisk eller kräftor. Det gynnar groddjur, insekter, och, om dammen är lite större, sjöfåglar, plus uppskattas även av större vilt.

Svenska Jägareförbundets viltvårdsarbete består inte i viltvård så som jag ser det, utan det handlar om att få avkastning av skogens resurser, och bli belönad i rang och det är viktigt i bygemenskapen eller i jägargruppen, det som är konstigt i viltvårdsarbetet hos jägarna är att fälla det tjur som har mest horn, det borde vara tvärt om.

Det är endast människorna som står för dårskapen på jorden.

Fågelföreningar och ornitologer inte bara utfodrar, utan har räddat en del arter från utrotning. Havsörn, pilgrimsfalk, kungsörn bl.a. kan vi njuta av tack vare dessa.
Och jag vill ge eloge för alla privatpersoner som gör stora insatser i det tysta. Läste just om en gubbe som satt upp över 10 000 fågelholkar!!! Det du.

Jägarnas "viltvård" har enbart egoistiska syften, och dom syns gärna på tidningar och TV när dom matar rådjuren. Det är lite löjligt faktiskt, samtidigt som man vill skjuta utrotningshotade rödlistade djur. (tex. vargen)

Ja, jag ligger efter... jag vet att jag har passerat 4000 fågelholkar men har inte koll på det exakta antalet nu...

Och skall man tro vissa här så ligger du sen och nöjesskjuter på fåglarna.

Egentligen tror jag framtidens naturvård inte ligger i skog och mark utan faktiskt i folks trädgårdar, städer och förorter. Ju mer dessa breder ut sig, desto viktigare är det att återfå balansen i trädgårdarna och på dessa platser utan att blanda in exotiska inslag som kräver mer vattning, näring, skötsel osv.- Iaf när man pratar på flora fronten.

Trädgårdar kan vara enda hoppet till att vissa arter kanske kan överleva när deras habitat skövlas eller betas av. Såväl växter som djur.

MAn behöver inte bara bygga holkar i träd, många andra nya varianter tex liknar tegelsten och går att bygga in i hus tex. Passar utmärkt för starar och svalor. I Storbritannien är det nu lag på att nybyggda hus ska innehålla till viss del tegelstens holkar. Hur skulle det vara om varje högre hustak i städerna hade holkar för falk?

Jag tror som sagt att vi bör arbeta lite mer i städerna och förorterna mer än vad som hittills har gjorts för att främja den biologiska mångfalden.

:-) Jadu... jag bara väntar på det påhoppet... Nää... småfåglar är fredade... jag vill ha så många som möjligt omkring mig... jag läste någonstans om att ett enda flugsnapparpar kan ta upp mot femtusen myggor per dygn och jag avskyr myggor, flugor och andra irriterande kryp som flyger... så en och annan bostad till fåglarna blir det allt... och även till fladdermössen då... jag gillar inte nattfjärilar som kommer in i sovrummet om nätterna och fladdermössen gör ett gott jobb kring ytterbelysningen om nätterna.

Nu har jag ju inte bott just här så länge men tio holkar har kommit upp sen i början på mars och hälften av dessa är bebodda av svartvit flugsnappare och jag har inte sett en enda mygga här i år... Jag misstänker ju att svalorna tar en och annan mygga här också... svalorna är lite korkade dock... dom flyger efter flugorna in genom dörren så jag får släppa ut dom genom fönstret i vardagsrummet ibland... ibland hittar dom ju ut själva... jag hade ju lite funderingar över vart all fågelskit på golvet kom ifrån i början innan jag hittade första svalan i fönstret :-)

Jag tror inte att trädgårdarna påverkar speciellt mycket... jag tror dock att vi behöver återställa många av de viltvatten som man en gång i tiden torrlade genom urdikning för att få bättre åkermark och bättre miljö i skogen för gran och tall... spara ett par meter kring alla åkerlappar där man varken sprutar eller sår någonting... ogräs tillför mycket för viltet. Så in åkerblommor på ängar och fält som står i träda... slå fälten efter att blommorna har blommat ut och låt det slagna ligga kvar tills fröerna har släppt.

Jag tror man måste börja fauna och viltvård med det lilla... tidigt blommande växter ger humlor, bin och getingar en bra start på året... med fler åkerblommor i naturen blir det fler insekter till fältfåglarnas ungar... med fler fältfåglar får räv och grävling mer att äta i naturen och dom behöver inte söka sig till människornas komposter och liknande för att finna föda.

Men visst finns det mycket att göra i villaträdgårdar i samhällen... Förr i tiden hade väl alla husägare en liten lövhög någonstans utanför tomten där igelkottarna boade om vintern... i dagens perfekta trädgårdar ska allt komposteras och då blir det ju ont om övervintringsplatser för vissa djur.

De påverkar mycket mer än vad vi tror, även med trädgårdar. JAg pratade visserligen lite mer globalt, men det händer mer hemma än vad vi vet. Hur många förorter ligger dessutom inte tex på gammal odlad mark utanför städer? Monotoma radhus områden, vila leder till en biologisk enfald. Folk hugger ner skog och träd höger och vänster för att få mer gräsmatta och mer sol på sin tomt.
Alla borde ha minst en liten dam på varje tomt, tycker jag. Vatten är ett av naturens viktigaste källor och borde finnas i varje trädgård. Ett fristående fågelbad är bättre än inget.
Många har trädgård, men inte åkermark.
Men har man tillgång till åkermark ochallt därtill så är all typ av förbättring och ett steg mot det naturliga bättre.
Alla kan inte göra allt, men någon kan göra något.
Även balkongfolket!

Självklart blir det bättre för många djur med lummigare trädgårdar... men i det stora hela så är trädgårdsytan ganska liten. Om man skulle flytta alla blommor som står på en hektar ängsmark så skulle det gå åt många trädgårdar... dom flesta vill ju även ha lite gräsmatta att röra sig på :-)

Jag har en liten kulle... eller... det är en upphöjd plats som är 30 cm högre än den övriga gräsmattan... i kullen finns det ett hål vilket gör det värdelöst att klippa kullen så nu har jag bestämt mig för att skapa ett fågelbad i hålet och ordna några stenar för att sen plantera lite kryddgrönt runt fågelbadet... gräset som växer på kullen får vara kvar så det bildar en liten fjärilsoas... får väl ordna med nån bild när gropen är fylld med vatten... många bäckar små...

Viltvård och biotopvård är detsamma för mig. Utan hårklyverier. Saltsten i surdraget. Halvkapar någon asp på 2 m höjd för vintermat åt klövvilt och harar. Dessutom klipper jag lite salix så att de buskar till sig. En vän rådde mig också att vänta dubbla tiden innan röjning (dvs ca 20 år) i tallplantering. Mycket jobbigare att komma åt tallen med en massa björksly och annat elände. Enligt någon gammal sed så skall man i rötmånadstiden när månen är i nedan rensa sly. Då skjuter de inte rotskott. Fan trot!

Trotsade skogsstyrelsens "lägga sig i kille" med att plantera tallplant i de högre och torrare delarna och gran nere i de lägre delarna. Återplantering behövs och i samband med plantering efter nästa avverkning, så skall vi komplettera med lärk i stället. Dessutom blanda gran och lärk 50/50 på den nya föryngringsytan.
Priset per satt planta ligger runt 2 kronor oavsett gran, tall eller lärk. Men lärken växer lite snabbare. Dessutom snackas det om att den inte rötar så lätt som granvirke. Det är ju barnbarnens lekstuga med tiden. Gran och tall är avverkningsbar efter ca 80 år (OK barnbarnsbarn då). Lärken efter ca 60 år. Dessutom mer recistent mot diverse av naturens vegetarianer.

Ibland rullar ett traktorägg (ensilagebal) ner i skogen. He luut henan. Uppsprättad är den ett utmärkt viltfoder för stödutfordring. Eftersom djuren vant sig vid det.
Viltvård är alltså biotopvård enligt mitt sätt att se det och att i viss mån styra skadeprocessen. Men det är också ett sätt att sköta sin skog.

Jag bodde under en studiemånad vid MHS hos en god vän i Stockholms skärgård. Sköt lite sjöfågel innan frukost och tog en och annan gädda. En morgon blev det tidsnöd (färja) och tre knipor och fyra tvåkilosgäddor blev rävmat. När jag beklagade mig för min värd när han kom till helgen så sá han bara
– Schuter man hinte hräven så ska man fö han! Så var det med det! Biotopvård?

Hör ni! Viltvård är till för att stötta viltet när de har det svårt. Predatorer eller ätbart vilt. Är det bättre att skita i stödutfordring för att behålla livskraftiga stammar? Det är dock inhemska djur vi stödutfordrar. Jakt vid åtel har aldrig tilltalat mig. Även om det är den mest humana/animala jakten. Lugna fina val av vad som kan skjutas. Ingen stress hos djuret.

Vilt- biotopvård borde alla ägna sig åt. Däri ingår reducering av sork och annat elände.

Finns det verkligen en sådan lag? Jag tycker det låter osannolikt. Dessutom är det ju bara en bråkdel av alla hus som byggs med tegelfasad. Hur ser reglerna ut för övriga fasadmaterial?


Men att plantera lövträd är alltså helt otänkbart? För den biologiska mångfalden är lövskogar mycket bättre. Det finns en mångdubbelt rikare undervegetation i lövskog, och med det följer insekter och övriga djur. Lärk är dessutom inte ens inhemsk, så för viltvård är det inte något bra träd att plantera.

Frågan är vidareförd till London. Väntar nu bara på svar.

Ek borde odlas mer. Lite mer tålamod bara.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/naivt...ent_6092047.svd

Kunde inte skrivit det bättre själv!

Nej, och inte tillför du tråden och dess ämne någonting vettigt heller.

Sparvis har i stort sett bara visat upp 3 färdigheter på detta forum:

1. Att skriva hatiska inlägg om jakt och jägare.

2. Att söka igenom Nätet för att hitta artiklar där som stöder hans uppfattning och att länka dit.

3. Att skriva nedlåtande personangrepp på medlemmar som inte delar hans uppfattning.

Vi har inte sett några som helst tecken på att det bakom nicket finns några baskunskaper i frågan utan allt verkar hämtat från nätet. Vi vet inte heller vem som står bakom nicket för inga som helst personliga uppgifter har förekommit. Inlägg i några andra frågor än jakt och jägare kan räknas på ena handens fingrar. I sanning märkligt beteende på ett forum för trädgårdsodlare.