En bild på min pomerania i blomsterskogen[attachment=61675:DSCF1435.jpg]visst är hon söt

Jättesöt i djungeln

Kul perspektiv, hon ser pytteliten ut, huvudet i samma storlek som en prästkragsblomma...

Vilken underbar bild på en ursöt liten vovve

Mina kusiner i Danmark har alltid haft såna hundar. Kan inte minnas att de är SÅ söta. Fast det är klart. De var/är så otrevliga i sättet att det söta nog försvinner.

Din däremot är ju urgullig där i blomsterhavet.

Hon är jättesöt:)

Tyvärr drabbas många av de näpna sötnosarna av napoleonkomplex. De är små och blir lätt bortskämda av matte och husse. Pomerians äer visserligen små men ändä lika tuffa som andra mycket större spetsar, de gillar att vakta "sitt hem" och "sin ägare" och "sitt ben" och blir lätt skälliga och i värsta fall nafsiga. De måste lära sig från första början vilka regler som gäller. Positiv förstärkning är ett bra träningssätt för alla hundar som jag verkligen rekommenderar.

Hehehe... Nafsiga är milt uttryckt när det gäller de där pirayorna som de har. Blodvite uppstår direkt man kliver innanför dörren. Under 30 års tid har alla deras hundar varit såna.
Jag har träffat andra och konstaterat att alla pomeranians (stavning?) är inga häftapparater på fyra ben. Att deras är det är egentligen inga svårigheter att förstå varför.

Den lilla på bilden ovan är iaf urgullig. Ser ut som ett litet gosedjur.