Hej alla jordexperter och andra!

Jag håller på och beskär fruktträden och får massor av grenar. Hittills har jag kört iväg dem till tippen (återvinningscentralen heter det visst) men jag tänkte att det kanske vore bra att köpa en kompostkvarn och använda fliset till något nyttigt.

Jag har läst här i forumet att fliset drar ut kväve ur jorden och att man ska lägga på det på hösten. Men det är ju nu man får sin träflis. Vad ska man göra med det egentligen? Det ser ju tråkigt ut att bara lägga det i en stor hög och invänta hösten.

Jag är tacksam för tips om användning av träflis, om bra kvarnar och synpunkter om det överhuvudtaget är vettigt eller om jag ska fortsätta att åka till tippen.

Åsa

kompostera kanske!?

Man skall tillföra syre och kol för att få en bra varmkompost. Ditt trädgårdsavfall fungerar bra till det om det är finhugget.
Hyvelspån och torv blandat är annars det optimala för en varmkompost. Våra har varit uppe i 60 grader (på sommaren) och då bränner t o m en kolrot ner på 2-3 månader.

http://www.liljeholm.se/ Kolla Rolate 550.

Största problemet med kompostering är dålig lukt & lakvatten, ibland odjur.
En varmkompost är TÄT och drar inte till sig odjur. Den måste dock luftas och tillföra kol/syre gemom att spån/torv blandning blandas i.
Ofta står det att man inte behöver tillföra något - men då får man problem.

De komposter jag skött har tömts efter 3 månader och lagts till kallkompostering. Det mesta materialet har brutits ner. Bäst är det att se till att man lägger typ kaffefilter, kaffesump, hushållspapper etc etc i komposten. Man kan kompostera bort sina sopor så att mera än hälften av de totala soporna försvinner. Resten kan man sedan lättare källsortera.

Hej igen

Jag har en varmkompost, Stiga Kitchen, men den är redan full av trädgårdens alla ogräs och fallfrukter. Det blir mängder av grenar vid trädbeskärningen varje vår, och det skulle aldrig gå att få i den lådan.

Om jag ska försöka kompostera träfliset för sig, ska det då blandas med något?

En liknande fråga till: Vad ska jag göra med alla gamla löv som inte gick ner i Stiga-komposten i höstas och nu ligger i en öppen behållare?

Jag visste inte hur en sådan såg ut och fick leta på nätet. Då fann jag följande länk.

http://hemma.net/testlabbet/pdf/10156.pdf

Här har man allehanda synpunkter på komposter efter mer eller mindre vetenskapliga tester. De har även svårt att förstå vad varmkompost innebär.
Det är inte mask som flyttar in i en vamkompost SUCK! utan det är microorganismer. Dessa organismer växer och arbetar i sådan omfattning att till slut sidoeffekten resulterar i värme.

En "gammaldags" Kompost blev BÄST I TEST för att den "luktade jord" och "enda kompost som innehöll mask".

Enligt testet skulle din kompost vara mindre bra på att bryta ner material. Notera att det blir en hel del mängder i ett hushåll. Man skall kanske bara använda varmkompost eller kompostera om man har användning av jorden. Massorna måste även slutkomposteras på vanligt sätt i en hög. Då kan man komplettera högen med att lägga över först fliset och sedan löven så flyttar hela kvarterets maskar dit och hjälper till med att bryta ner resten. Vi hade även en hel del småorm i lövhögarna.

Ja det verkar inte helt lätt det här med kompostering. Så det blir kanske grenar på tippen även i fortsättningen. Jag läste testet, och jag tycker nog att Stiga Kitchen är bättre än vad de skriver. Volymen på avfallet minskar tydligt. Vi valde den modellen för att det verkade bra med matning underifrån, då slipper man röra så mycket. Man vet ju med sig att man är lat.

Hälsningar Åsa

Jag slänger allt "brännbart" i braskaminen på vintern. Man har höjt energiskatterna så pass att en gammal SJ-pall går inte ens säker ...

Hej Åsa!

Jag har tidigare täckodlat med flis från lövträ. Mina erfarenheter säger att det är ett mycket bra material. Jag måste medge att jag är avis på dina mängder.

Du är orolig för en kväveförlust och du menar att det är synd att man få materialet på våren. Min bild av detta är att man när man lägger på lägger man så tjockt att det finns kvar nästa vår och då lägger man bara på mer och på så sätt så får man bara en säsong med en eventuell kväveförlust. Jag skriver eventuell eftersom man faktiskt kan snabba på starten genom att lägga tex färdig eller nästan färdig kompost mellan fliset och jorden. Eller kan du använda väl bränd gödsel eller något annat kväverikt på samma sätt.

Man kan även stänga av kväveflödet genom att gräva ner täckmaterialet på hösten under tex rosor, fast då måste man ju kunna täcka med mer onedbrutet under vintern för att inte riskera en kväveförlust nästa sommar.

Det går bra att lagra flis i en hög, ute eller inne spelar ingen roll. Jag har däremot inte provat att packa det i säckar direkt när det är flisat så jag vet inte om det möglar över en sommar.

Jag blir väldigt arg och ledsen på alla som pratar illa om täckodling, den metoden förvandlade min lerjord till en fantastisk mullrikt jord utan att jag ens grävde. Därför har jag svår att tro på att det inte finns ekonomiska intressen som motarbetar täckodlingen.

Med tanke på att det verkar vara fruktträdsgrenar som ska flisas väcker det en tanke. Har du fruktträdskräfta på grenarna? för isåfall bör flisen kanske åtminstone gå igenom en väl fungerande kompostering där det utvecklas lite högre värme som kan ta död på en del svampsporer.

(Man brukar annars rekommendera att bränna upp kvistar med kräfta)

Tack Ella!
Nu blir jag sugen på att prova! Jag har också lerjord som behöver förbättras, och det lät ju inte svårt att göra som du har gjort.
Alltid roligt med nya projekt i trädgården!

Jag har inte en hel skog, men fyra gamla äppelträd och en del prydnadsbuskar är det som klipps på våren. Kräfta, hur ser det ut? I alla fall har jag inte märkt någon sjukdom på träden mer än fruktmögel.

Åsa

Här hittas bilder på kräfta
http://www.juniper.se/tradvard/krafta.htm
http://www.juniper.se/tradvard/krafta2.htm

Hej Åsa
Jag tycker inte att du ska försöka kompostera fliset i en varmkompost. Det är alldeles för dyra grejer för det. Däremot kan du använda fliset som strömaterial om du komposterar matavfall i en varmkompost eller lägga det i en enklare trädgårdskompost och sen se till att du får dit näringsrikt material också, typ gräsklipp. Annars blir det liggande i åratal. Varmkomposterna är i första hand tänkta för matavfall i måttlig mängd. En stor Rolate klarar kanske 40 l/vecka och Stiga Kitchen 10 - 15 l/ vecka.

Hälsningar Gunnar

Då kan jag bara säga; Lycka till Åsa E. För mig funkade det jättebra och även om det tog några år innan jorden blev så fantastiskt fin så märks det skillnad redan efter ett år.

Jag vill inte vara respektlös med tanke på sjukdomar och sånt det är säkert viktigt men jag ska rekomendera Ruth Stouts bok. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad den heter. Den är oerhört entusmiasmerande!

Några länkar här ifrån odla

http://www.odla.nu/metoder/index.shtml
http://www.odla.nu/artiklar/tackodling.shtml
http://www.odla.nu/metoder/tackodli.shtml

Jag hänger på denna tråden.
När jag skulle köpa en varmkompost hittade jag just den länken som du hade. Inte nog med att den var billigare än den jag hade tänkt (c:a 50%). Dessutom sålde min kommun den, den var också "godkänd" vilket medförde reducering med 50% även på mina sophanteringskostnader!!

Jag får också stora mängder grenar på våren/försommaren. Har finklippt och lagt i backar. Underbart material att dra igång brasan med under vintern!! Dock kostar det ganska mycket handkraft så i år har jag tänkt försöka få råd med en kvarn. Skall söka "den bästa" på nätet. Tycker att täckodling är toppen, trots sniglar etc.

Apropå flis. Jag undrar om någon har erfarenhet av täckodling med halm, gräsklipp eller liknande? Har för mig att jag hört nå´t om att det kan dra till sig sniglar men i övrigt vara en arbetsbesparande (läs rensa ogräs) och effektiv odlingsmetod!

Hej!

Jag har täckodlat även med hö och med gräsklipp! Jag har inte haft problem med sniglar.
Använder man halm, så kan det finnas giftrester men det spelar nog ingen roll så länge man inte vill odla biodynamiskt. Det kan ju kännas trevligare med giftfritt i grönsakslandet förståss. Det finns även de som påstår att hö innehåller mycket ogräsfrön och det gör det säkert men man täcker ju så tjockt att det inte kan gro i alla fall.


En sak som man nog ska tänka på när man täckodlar, är att inte år, efter år,... köra med samma täckmateria! Utan att någon gång ibland ta något annat.

Lycka till

Hej Ella!
Äntligen någon som har täckodlat! Jag har funderat på att prova detta i stugan. Där är tunt jordlager och torrt över huvud taget. Hur är det, håller "täcket" fukten kvar i jorden?

Hej
Har täckodlat med gräsklipp i minst 10 år med toppenresultat Men varför variera med annat något år? Det förstår jag inte Eva-Louise

Hej Myskmadra!

Jo det är sant jorden är alltid fuktig då. En viktig detalj när man börjar är att inte lägga på materialet när det är snustorrt utan då bör det vara genomregnat.

Nu har jag ju alltid haft mer eller mindre styv lerjord, så jag har ju inte ondlat under samma betingelser som du men jag såg att den jorden som är täckt (nästan) aldrig behöver vattnas. Det tar mycket längre tid innan det torkar.

En vanlig myt är att täckmaterialet slukar de första viktiga dropparna regn, men så säger inte min erfarenhet utan snarare motsatsen.

Hej Eva-Louise

Anlednignen till att man ska variera. Ärligt talat så vet jag inte var jag läste det men jag tror att man om man alltid under många år använder samma växtmaterial så kan man få brist av något näringsämne.

Ungefär som att vi människor ska ha varierad kost, annars finns risken att vi får brist pånågot spårämne som vi knappte vet vad det heter.

Man kan också likna det vid en kompost den får det näring som det man fodrar den med och slutprodukten innehåller samma ämnen som täckmaterialet innehöll.

Det är synd att jag inte kommer ihåg var jag läste det. Du vet det var 92 elle 93 jag började täckodla. Det enda materialet som inte har fungerat så bra är det de säljer som täckbark. När jag testade det så såg man hur allt växte mycket mindre.

Det är ju trevlig att du får så bra resultat under så många år med gräsklippet. Kanske är det det optimala materialet, kanske har jag fel angående variationen.