Hur beskär man ett äppelträd som aldrig blivit beskuret. Trädet är ca 10 år gammalt. Det känns svårt att få till en paraplyform. Hur mycket vågar man beskära? Ska man beskära allt på en gång eller ha en plan över flera år?

Varför ska du ha en paraplyform? En bild på trädet skulle underlätta att ge svar.

Du skall dela upp jobbet på minst 3 år och all beskäring skall göras under Juli - September, en torr och varm dag. Med en väl desifecierad(?) sekatör.

Vill också ifrågasätta paraplyformen, som massa träd verkar ha i Stockholms villaförorter. Det är ingen naturlig form för ett träd och det resulterar att på hösten blir paraplyt en igelkott, men hundratals långa vattenskott.

En bra beskäringsbok (skriven för svenska förhållanden) känns som en vettig investering.

Nu har jag fått bilder och jag hoppas att jag utifrån dem kan få lite hjälp. Jag antar att jag inte ska beskära trädet förrän skörden är över, stämmer det?
Trädet står i Vindeln utanför Umeå. Växtzon 6. Påverkar växtzonen hur det ska beskäras och när?

Du har ett vackert och välväxt träd, som kanske bara behöver gallras lite så alla grenar får luft och ljus. Tro på Jan och gör hellre för lite än för mycket ingrepp!

Paraplyformen kallas också Stockholmsbeskärning. Är man riktigt nitisk (som en av våra grannar) bildar träden liksom en gräsmatta av tusentals stympade vattenskott på ca 3 meters höjd. Några äpplen blir det inte, eftersom man kapar fruktveden och det dessutom är mörkt inne i grenmassan. Trädplågeri ser det mest ut som.

En bra Beskärningsbok är skriven av Klaus Vollbrecht och Gustav Alm. Brukar finnas på bibliotek, men absolut värd att äga också. Lycka till!

Nja det lutar ju rätt mycket åt vänster på bilden så om det är så vackert vet jag inte om jag håller med om. Men som sagt dela upp beskärningen på minst tre år så det inte blir för mycket varje år. Juli, augusti och september gäller som sagt så du kanske får offra ett och annat äpple. Det är alltså dags nu.

Skaffa först en bra beskärningsbok som du fått tips om!

Hej


Det är bäst formen som ( CUP ) varför den här formen låta luften och sol går bra genom träd så den är bra för Sverige .


Obs

Om du intressera jag kan skriva till dig hur du kan göra den här formen .




H: Bassam

Hej
Jag tycker det vore intressant att höra vad CUP form är!

Mia i trädgården

Jag också Kan du visa en bild på CUP-formen Bassam?

Jag antar att CUP är skålformen som under ett långt tag blev populär, lika moderiktig som paraplyformen är i villaområden idag. Av någon anledning skulle alla äppelträds toppar tas bort och ljus släppas in som i ett hål i kronan. Många av dessa gamla träd finns naturligtvis itne kvar, det är en biologiskt sett oklok åtgärd att ta bort toppar från träd och bygga på en struktur som ligger långt ifrån det som träden är genetiskt byggda för.

Det aktuella trädet var roligt att se bild på! Exempel på hur bra äppelträd kan klara sig också utan beskärning under de år det behöver det mest...

Men också om trädet kan leva länge obeskuret finns anledning att fundera över hur man vill ha det. All beskärning görs ju utifrån syften.
- Vill du kunna gå under trädet också när de lägsta grenarna bliir 5-6 meter långa och starkt förgrenade? Ofta vill man kunna gå under sina träd, och det kan vara bra att veta att de lägst sittande grenarna för alltid kommer att sitta på den nivån. Vill du kunna gå under trädet, tag under JAS (juli, augusti, september) bort ett par grenar per år så att kronan höjs.

- Som skrevs innan har trädet vuxit assymetriskt. Orsaken är att det känner av att ljusförhållandena är sämre åt det håll där björkar mm står. Träd som lutar starkt när de blir tyngre blir inte lika hållbara som symmetriska träd. Fundera därför på att varje år minska tillväxten åt det håll där det idag är tyngst, och att glesa ur i trädraden invid för att släppa igenom ljus där, soom gör att äppelträdet växer mer symmetriskt i framtiden.

- Ev kan du också räta till böjningen i trädet genom att sträcka ned ned högt uppifrån med brett band. Tag bort sträckningsanordningar innan vintern kommer och ansätt igen nästa år. Alternativet till detta är att satsa på en ny topp, dvs att någon av de sidogrenar soom idag växer i linje med stammen får bilda ny topp. En sådan nytoppsbeskärning kan man göra i t ex 3 steg, lite för varje år, och man gör det i JAS för att undvika att trädet skjuter mängder av nya skott. Tar du allt på en gång eller kapar grovt på annat sätt får du problem ändå, oavsett när du beskär. Att skära lite och regelbundet är tipset.

- beskärningstider: September kan vara lite sent i din zon. Vårvintern är bra beskärningstid om du vill stimulera tillväxten, men det ser inte ut att behövas här.

- Investera i en bra sekatör och en bra stege som gör att du kan stå fristående runt om trädet. Eller låt trädet utvecklas som det vill!

Du är en pärla Cilla!

Tack Stintan, jag uppskattar dina inlägg också!

Jag har alltid klippt i äppellträd på senvintern, är det fel?

OK, så paraply och skålform är ute. Vad är inne? Är det triangelform m spetsen uppåt?

När jag ser på mitt äppelträd som är 8 år gammalt ser jag att stammen togs av på plantskolan ca 1,5-1,7 m över markytan. Var deras tanke kanske att det skulle formas som skålformat träd?

Mia i trädgården

Ja triangelform är ju fint att titta på, men jag har alltid klippt efter tanken att det skall gå att nå äpplerna utan skylift, och att man skall i kunna singla en cylinderhatt igenom grenarna.

Tack, då kör jag på det. Har börjat forma trädet så, men eftersom det inte skötts i flera år får jag ta det på några år.

Mia i trädgården

Man ju förr men mest av praktiska skäl innan en stressig trädgårdssäsong började. Man hade helt enkelt tid då. Att man numera förespråkar JAS
för beskärning av buskar och träd beror på att växterna vallar igen sina beskärningssår fortare under den här tiden och snittytorna torkar fortare vilket gör att risken minskar för svampangrepp. Att trädet inte utvecklar lika mycket vattenskott vid JAS-beskärning är också en bra anledning att använda den här metoden.

Äppelträd brukar annars inte må dåligt av vinterbeskärning.

Tack, det är jag intresserad av!

Tack för alla svar! Nu ska jag ut och markera grenar med rött garn först för att göra mig en plan. Börjar nog med att finljustera lite i år.

Lyssna på Cilla hon kan det här bäst!

Det är stor skillnad, och har alltid varit det oavsett modetrender i trädgårdsodlingen, på uppbyggnadsbeskärning av unga äppelträd och underhåll av de äldre.

Att ditt träd toppbeskars i plantskolan när det var två år beror bland annat på att man vill få fram sidogrenar snabbare, så att det ser ut som ett träd när man köper det trots att det bara är 3 eller 4 år.

Klassikern sedan, dvs under uppbyggnaden de första 5-10 åren, är att få upp kronan i en höjd som gör att man kan gå under den också när krongrenarna blir långa och tunga av frukt. Utöver detta att välja de grenar som kommer att bli de som i hela trädets framtid sedan bär hela tyngden.

Man kan göra detta på olika sätt, men jag tycker själv att det enklaste är att med första beskärningen efter att trädet stått ett år på backen är att skära bort en eller ett par av de lägst sittande grenarna och sedan skära in topp och sidogrenar så att de får en 45 gradig vinkel ungefär. Nästa års beskärning likadant, upp med kronan genom att ta bort de lägst sittande, och 45 grader mellan topp och sidogrenar, och borttagning av några som inte har framtid så som de växer.

Efter detta har man ofta kronan på en höjdnivå som kan hålla i 100 år, dvs så att man kan gå under trädet. Då kan man så sakteliga låta sidogrenar och toppvinkel bli vidare, och fortsätta att välja det som ska bli den struktur som ska hålla för hela vikten.

Min erfarenhet är att det enklaste är att behålla toppen rak, och att låta trädet skapa sidogrenar från denna som man väljer ibland. Ofta handlar vissa års beskärning endast om att ta bort felriktade grenar. Utöver detta kan man också påverka förhållandena mellan längd och grovlek genom att korta in grenar.

Efter ca tre år visar sig sortskillnaderna på äpple och dessutom blir träden individer med unika skillnader. Lobo vill t ex sätta horisontella grenar snabbt, som blir fruktbärande tidigt och därmed närapå upphör att växa. Då skär man in dem på uppåtriktad knopp, eller tar bort helt till förmån för grenar med lite mindre vinkel. OM man syftar till att trädet så snabbt som möjligt ska växa upp, bli hållbart och bära mängder av frukt vill säga.
Åkerö vill växa uppåt länge innan det accepterar mer lutande grenar. Gör man för mycket våld på deetta från början skapaps en kronstruktur som gör att krongrenarna så småningom blir för tunga och trädet spricker.

Utöver detta är det också individuella skillnader. Vissa träd med svag tillväxt eller slankiga grenar behöver i början av trädets liv kortas mer i förhållande till sin lämgd, än träd soom har goda näringsförutsättningar och blir kraftigare från början. Osv.

Skylift för att plocka från våra vanliga äppelträd satta på A2 erller fröstam behövs inte, men man måste lära sig att använda stege och i vissa fall äppelplockare (om man vill plocka all frukt vill säga). Många 80-åringar som plockade för att de behövde frukten kan lära en att stega på en stege. Klättring i äppelträd är det sällan tal om. Visserligen kan man komma upp på 5-6 meter, men det är knappast klättring.

Man kan beskära äppelträd så att de växer som horisontella fristående spaljéer. Det håller en tid, sedan spricker de av att ha tyngderna felplacerade i en sådan onaturlig struktur. Om man inte fortsätter att beskära osom om det vore en spaljé förstås, dvs 2 ggr per år och planerat.

Vårvinterbeskärning är bra för unga träd, om man vill stimulera dem att växa och snabbare bli större. Sommarbeskärning är bra om man har syftet att t ex gallra ett träd, då består gallringseffekten bättre. Bland annat.

Cilla, du är fantastisk. Jag lär mig otroligt mycket av dig!

Himla så mycket du kan, och bra på att beskriva det. Jag har nästan lust att ta någon semesterdag och bara gå bredvid dig i jobbet för att lära mig lite mer avancerade kunskapen.

Har jag sådan tur att du har någon kurs inplanerad på västkusten, kring Göteborg? Hojt gärna till i så fall så jag inte missar den!

Mitt träd är ett Filippa, så hon är lite svår att beskära tycker jag med sina klena långa fruktspjut. Och knixiga grenar har hon också!

Jag har försökt pincera för att stimulera frukt på lite kortare sporrar, och har lyckats på vissa ställen. Går det att korta in spjuten på något sätt så att de orkar bära frukten bättre? Som det är nu är det ett tungt äpple i ett tunt långt spjut, och inte går det att gallra när det bara är ett äpple! Du skriver på din hemsida att man kan korta in dessa, men att "då är man inne på överkurs i beskärning" och så beskriver du inte hur. Detta är näst intill en sorts tortyr för en detaljmänniska som jag som gärna vill lära mig detaljer och bakgrunden....

Har du lust att beskriva hur en Filippa skall behandlas och fjäskas för?

Mia i trädgården.

Redigerrade lite, här var det ovanligt många korrekturfel också för att vara mig!/Cilla

Hej Mia,

Du är mycket välkommen att gå bredvid någon dag, jag har intensiv period i september. Då håller jag också kurser, detta år endast i Stockholmsområdet. Norra Ängby 27 augusti, äppeldagar på Ulriksdal, och så en heldagskurs på Skansen som är i början av september (se www.tradvardskolan.se) bland annat.

Härlig beskrivning av din Filippa! Hon är en rufsig dam... Sorttypiskt är ju just det du beskriver - bär frukt på långa fruktspjut och fruktskott (skillnaden är bara längden). Brukar i äldre litteratur beskrivas som ett träd som kräver vindstilla lägen för att inte frukten ska dingla och skadas, och det stämmer men de är inte prinsessor på ärten. De klarar vanliga villaträdgårdsvindar.

Jag tror visst att man kan korta in spjuten något och sporra fruktsättning på t ex övergångsknoppar (längst ut i spjutet), och särskilt vid fruktkuddar kan man säkert ha god chans (som inte är helt ovanliga på sorten heller, det är de små knölarna som bildas ibland efter fruktsättning, varifrån nya spjut och skott kan komma - de är liksom energiknippen). Själv har jag inte testat, och jag skulle inte rekommendera att göra det över hela trädet eftersom man kan riskera helt utebliven fruktsättning om det misslyckas.

Och så kan man ju naturlitgvis fundera över varför man ska göra det. Ett skäl skulle kunna vara om man har den som spaljé eller om det är en tjugoåring som man vill ha mer frukt på än det ger. Men att korta in de naturliga spjuten för att man hellre vill ha ett lite knotigt träd med större "ordning" i, det tror jag har dåliga utsikter. Att spjut och grenar hänger och dinglar vid fruktsättnningen är ju egentligen inget problem - för frukten eller för trädet. Det tål att böjas!

Det tog mig lång tid att gilla den här sorten. Jag tycker om äppelträd som träd och min fruktsmak påverkas starkt av hur träden växer och hur de löser tyngd- och hållfasthetsproblem, hur de blommar, hur bladen ser ut mm. (Det låter som en intellektuell process men det är det inte, men blir om det måste beskrivas.)

Låga burr som Filippa väcker inte min entusiasm spontant. Men, man kan alltid lära och lära om. Sorten är fantastisk. Blomningen är bland de absolut vackraste bland äpplena, starkare för regn än de flesta också, det är ofta superlätt att klättra och plocka frukterna, barken är skönt len och stålfärgad mycket länge, det finns en ungdomlighet i Filippor också som är 100 år, och - inte minst - det är den sort som klarar kräftan bäst av alla sorter för zon 2-4 som jag känner till. Som ett litet plus är frukten frisk, och kan lagras ända in på våren. En lite blygsam frukt som inte skryter utanpå med sitt innehåll, aningen avlång med lätt rodnad om kinderna. Smakar utsökt ju längre det lagras.

Jag har aldrig försökt pincera eller korta in grenar på henne, i vilket fall inte på träd i vuxen ålder. Har hand om ca 10 äldre Filippor och har ett ungt själv som jag satte i det mest omöjliga projekt - som fristående, solfjäderformat spaljé!

Typiskt för sorten är också att de som obeskurna snabbare än andra bildar mindre frukter, dvs bara på ca 10 år märker man ofta skillnad också på ett äldre träd.

Jag har gjort flera misslyckade försök att gallra i Filippor. Som tur är tar jag inte i så det skvätter sågspån, så misstagen kan rättas till av trädet själv och syns inte efter ett par, tre år. Men hu så mina försök sett ut. exempel:

100 år gammalt Filippa som inte beskurits på nio år och där senaste beskärningen var på tok för hård och gjordes på vårvintern. Otaliga uppåtstickande vattenskott, ganska grova efter 9 år, med härlig fruktved på som är så många att frukterna börjar likna plommon i storlek.

Gallring mellan vattenskotten (blev bra), men också försök till inkortning vid utåtriktad sidogren, som brukar funka på de flesta andra sorter. Alltså, av med toppen på några, som hade bra grenvinkel utåt kronan på sidogren som jag sparade. Den gör jag inte om på Filippa. Såg helt onaturligt ut under ett par år och var svårt för trädet att få hållfasthet i när ytterligare tyngd kom på slängiga grenar från den utåtriktade. Min slutsats blev att med Filippa välja mycket uppåtriktade grenar när jag gallrar. Från dessa svänger fruktspjuten galant, och det håller.

Gallringen gör jag också med Filippa inte i första hand för ljus och luft. Sorten klarar också fukt i kronan och frukterna kommer långt ut i ljus av sig själva på alla äppelträd, särskilt på denna sort som spjutar ut dem bra. Däremot behöver sorten få hjälp att satsa energi på färre frukter, om man vill ha dem lite större. Därför gallrar jag en hel del bland fruktspjut också, bort med en del av dem helt och hållet alltså. Kvar blir vackert, naturliga bärande grenar med lite mindre dingel på.

Och sedan har jag ett eget Filippa, ett omöjlighetsprojekt som jag har kommit att tycka om. Ett Filippa som fristående, solfjäderformad spaljé (som jag dessutom inte hinner beskära så ofta som jag vill). Nu är trädet fem-sex år i backen. Vuxit himla snällt, spjutar iväg på ett sätt som man absolut inte vill med en spaljé men grundstrukturen med solfjädern syns fortfarande och eftersom jag är charmad av sorten får den stå kvar till den faller (hinner inte alltid stötta som behövs). Här skulle jag vilja experimentera med sporrning och pincering, så du får gärna berätta för mig hur du lyckas!

Tusen tack! nu börjar vi komma in på härligt smaskiga detaljer! Jag får läsa detta igen i lite lugn och ro och smälta alla info.

Men du har rätt, Filippan väljer ju att ha spjut och skott och klarar det och är vacker med det. så hon får behålla de i stort, så trixar jag för skojs skull med att locka fram sporrar.

Visst är hon vacker när hon blommar, ser nästan ut som svävande snöbollar!


Jag återkommer, var så säker på det!

Mia i trädgården

Hej
Nu har jag läst din text några gånger - så faktaspäckat att det inte går att slöläsa utan jag får verkligen koncentrera mig

En liten följdfråga; Jag kan inte citera texter än i forumet så jag kopierar och klistrar in istället.


Citat:
... Min slutsats blev att med Filippa välja mycket uppåtriktade grenar när jag gallrar. Från dessa svänger fruktspjuten galant, och det håller.....

Menar du att du väljer att låta de uppåtriktade grenarna vara kvar?

Jag inspektertar min Filippa om någon dag och försöker beskriva för dig vad pinceringen har givit för resultat. Se om jag kan komma fram till några samband!

Tack för erbjudandet att gå bredvid dig! Vore väldigt roligt och givande. Nu bor jag långt fr Stockholm och är inte där så ofta, men om jag får ärende dit kontaktar jag dig gärna om det skulle passa då.

Tills dess läser jag gärna bra litteratur i området trädvård, beskärning, ympning m.m. Har du skrivit några fler texter än det som finns på din hemsida Trädvårdsskolan? Eller kan du tipsa om andra författare? Som du har nog fattat vid det här laget så är jag inte rädd för råfakta, detaljer och lite överkurs!