Som sagt, hur uttalar man bokharabinda? Var läggs betoningen?

Jag har alltid sagt bOkharabinda, dvs med betoning på o:et och som ett litet bindestreck mellan bok- och -harabinda.
På tv säger Pernilla bokhArabinda, dvs på första a:et och som ett litet bindestreck mellan bokhara- och -binda.

Eller det kanske "ska" uttalas på något helt annat sätt?

Jag har absolut inget belägg för hur jag uttalar det...

Bokhara är en provins i Uzbekistan, bindor är det svenska namnet på växter ur släktet Fallopia. Det är alltså en binda från Bokhara, en Bokharabinda.

Hur uttalar man Bokhara då? För det kan man ju också säga på två olika sätt.

Bokhaara eller Bokharra. Jag säger Bokharrabinda och Bokharra

Enligt ljudfil på NE skall betoningen ligga på sista a:et i stadens namn, men det blir svårt med ett sammansatt ord som Bokharabinda Jag har alltid uttalat ded tryck på näst sista stavelsen. Jag handlade med mattor en gång i tiden och alla sade som jag lärt mig, alltså näst sista.

Aa, jag undrar också!
Lyssnade på Google och där sas "bOkharA" och sen "bOkhara-bindA".

Låter det OK?

Snabbsök på nätet antyder att det på åtminstone nåt av lokalspråken uttalas ungefär buck'hara, (h'et är inte stumt och bägge a'na är korta). Hur det egentligen ska uttalas på zvensk vete sjutton.

Felet kanske ligger i att någon skiljer "kh" åt i uttalet. Enligt fonetik och stavningsregler, så betyder den kombinationen ett mjukt k, nästan som ett svenskt sj-ljud - jämför problematiken med uttalet på" Khadaffi".
Förr stavades namnet Buchara.

Jag har alltid uttalat det som bookharabinda book som i bok på engelska och binda med betoningen på i:et

bokharabinda har jag alltid sagt

Ha! Jag är alltså inte ensam!!!

Den skånska varianten, den kör jag också