Vår lilla goa pisse Tilda har sett ut att trivas jättebra sen vi flyttade.Dock blev hon attackerad av en grannkatt förrförra helgen gubben såg det och sprang dit vår katt låg ner och skrek men när gubben kom stack grannkatten iväg.sen låg Tilda mellan husses ben heela kvällen´.Hon fick inga fysiska eller psykiska men och har varit ute på äventyr och mått bra som vanligt.Vi tänkte att de gjort upp och eftersom Tilda "la sej" var rangordningen ordnad och allt var klart Men nu måste de ha rykt ihop igen på verandan låg päls
+kiss&bajs Stackars pisse! Men hon verkar ju som vanligt framåt och inget skadat men hur ska man göra kan ju inte ha det såhär.Ska man försöka skrämma grannkatten eller spruta vatten? fast de blir nog svårt.G-k är ju naturligtvis van att vara ensam på markerna och vi vill ju inte den nåt illa.Har ni nåt råd

Det är nog bara att låta katterna ordna upp det där själva. Ni kan inte göra så mycket eftersom katterna kommer ses när inte ni är med.
När jag flyttade hit så hände liknande med min katt, han kom springandes upp på trappen med grannkatten jagandes efter sig. Jag såg dem komma, så jag fyrade av vårat hemliga vapen: När katterna kom upp på trappen släppte jag ut mina fyra hundar!
Grannkatten vände i luften och satte aldrig sin tass här igen, min katt tittade på sina beskyddare och purrade "Tack, kompisar!"

Tack för svar Anna-Karin Ja nu har vi inte en enda hund! men man får väl hoppas att det lugnar ner sej man vill ju att de små liven ska må bra på alla vis men hon är nog lite tuff iallafall annars hade hon nog hellre stannat inne men hon vill helst ut vid 4tiden på morronen!

Det är nog viktigt att katterna tillåts etablera sitt inbördes maktförhållande i sin egen takt. Det är inte alla katter som kommer nya till ett ställe som lyckas etablera ett eget revir ifall motståndaren är stor och stark, men med tiden kommer vinnaren att anse sig "äga" både tomten och den nya katten - och då avtar bråken automatiskt.

I mitt område bor alldeles för många katter för att reviren ska räcka till. Det är ett evinnerligt gnällande och blängande på varandra Men slagsmål med blodvite brukar bara ske första tiden då en ny katt kommit in i bilden. Sedan lär de sig vem det är som ska hålla sig undan och vem som kan få stoltsera över sina ägor. Ibland glömmer de sig eller har en dålig dag och då ryker de ihop, men inte alls på samma sätt som i början tycker jag.

Det allra bästa är förstås att skaffa en kattunge i ett katt-tätt område (inte för att det går för din del Klint). Det finns ingen gulligare syn än när stora katter ställer sig och tittar överseende på den lille som reser ragg och försöker göra sig stor. Det är som om katter vet att han är liten, dum och hjälplös och jag har aldrig sett dem ge sig på en plutt.

Ja du har nog rätt,vi bor ju inte särskilt tätt,det känns som det löser sej och som du säjer det är ju inga blodiga sammandrabbningar men man är väl en liten hönsmamma gött bara att ventilera