Hej!
Jag läste i dagstidningen ifjol att det nu finns ett prejudikat från hov- eller länsrätten (minns ej) att "katter får bajsa i grannens rabatt". Det vill säga: Kattägare har ej ansvar för skada eller besvär som katten ställer till med när den är utomhus.
Jag har katter flera katter och några grannar som inte gillar dem. Mot deras tomtsida har jag satt massor av kattmynta som "bromsar" upp katterna lite. De älskar den växten! Äkta kattmynta kan beställas från Impecta i fröform, den är lättodlad och perenn. Sedan är det precis som många här säger att vatten, vatten och vatten är det effektivaste. Inte småskvättar, utan hela hinkar och försök att träffa kattkräket! Katten tar inte skada av detta men tycker tillslut att det inte är värt att vistas just där vattnet kommer. Det fungerar så ge inte upp!
Slutligen vill jag påminna alla trädgårdsägare om att den inte är vanligt med sork- och mullvadsinvasioner i kattäta områden!!

har också läst den dommen.
men jag kan tyvärr inte hålla med .
mina katter är mitt ansvar, även för kattens skull.
vet mäniskor som i ren ilska kastat SYRA!!! på katter i deras trädgård.
har tre egna katter, och dom håller jag innedom nöjer sig med min balkong och mina krukor att gräva i.

Hejsan
Jag har tur (bor visserligen på landet). Alla har katter och tycker om dem . Fast jag vill inte mata hela världens katter så när jag ser en katt som inte är min för nära huset lägger jag mig i bakhåll och kastar mig fram vilt skrikande . Om det funkar eller om det är mina katters revirhävdande som styr är ju lite svårt att säga.
Jag har märkt på Gandalf att det är vår nu (trots att han är kastrerad), suck.
Anna

Jag har skogen så nära,mina katter älskar att håller till där,Fritz har skaffat sig en Kattkompis,de lekar tillsammans i skogsbrynet.Jag vill inte att de går till grannarna men det händer ändå ibland ingen har klagat ännu.
Renate kattmamma

En fråga bara (generell, inte med syftning på inläggen ovan!), som jag ibland funderar över när jag hör resonemanget om att kattägaren är ansvarig för att katten inte t ex ska använda grannarnas rabatter som toalett: även om man berättar om problemet för grannen, hur tusan ska han/hon kunna förhindra att katten gör så? Man kan ju inte vara ständig kattvakt och om grannen vill ha sin katt som utekatt så lär det ju troligen förbli så (i det allra allra flesta fall). Det låter ju rätt och riktigt att det är ägarens ansvar, men hur i hela friden skulle detta kunna tillämpas och är det rimligt att tro på en sådan lösning på problemet?

Nu har mina tre katter en stor utegård, så jag tar mitt ansvar på den här fronten, men förstår inte hur i hela friden t ex min granne skulle lyckas få sina utekatter att sluta göra sitt i våra rabatter, det blir väl så att det faller på rabattägarna själva att skydda sina rabatter, så länge det finns lösa katter, antar jag. Eller hur skulle det annars gå till?

Det borde väl gå att sätta upp vanligt elstängsel - fastän i katthöjd - runt rabatten. Får de sig en rejäl "kyss" går de nog inte dit frivilligt igen.

[QUOTE] Jag läste i dagstidningen ifjol att det nu finns ett prejudikat från hov- eller länsrätten (minns ej) att "katter får bajsa i grannens rabatt". Det vill säga: Kattägare har ej ansvar för skada eller besvär som katten ställer till med när den är utomhus.
[QUOTE]
Troligen kommer detta prejudikat att ändras för nu väntar böter landets kattägare om de inte håller djuren inomhus eller i koppel. Det kan bli konsekvensen av ett beslut i Nyköping. Fortsättningsvis kan landets kattägare tvingas hålla djuret under ständig uppsikt, inomhus eller i koppel!
Efter en flera år lång strid i Nyköping, där en villaägare med allergiproblem har fått nog av katter på sin tomt, har efter dragningar i högsta rättsinstanserna lett fram till att kommunen förbjudit fem kattägare att ha sina katter utomhus utan uppsyn över dem. Anledningen till att fallet väntas få konsekvenser runt om i landets övriga kommuner är att miljödomstolen i samma ärende slagit fast att det är kattägarna som har ansvaret över sina katter.
Det finns tydligen ingen hejd på stupida beslut i rättsinstanserna när man föreslår/bestämmer att landets kattägare skall "rasta" sina katter i koppel, vilket är att ta ifrån katten friheten att röra sig fritt ute.

Är detta tänkt att gälla överallt, även på ensligt belägna bondgårdar?

Olle (rabattägare, fågelskådare och kattälskare)

Ursäkta mej, men vad ska de göra åt alla "vilda" katter då?
Alla katter har inte ett hem att hålla sig till, häromkring finns gott om året-runt-utekatter.
Vem har ansvar för dem?
Katters naturliga plats är i skogen. Inte i ett koppel.

Visserligen är det väl klart att man ska försöka göra något åt saken i de konkreta fall där katter ställer till det, men det behöver väl inte innebära att man ska koppla alla katter i landet.

Det händer ju ibland t.ex. att grannar störs av skällande hundar, galande tuppar etc, men det resulterar ju inte att alla hundrar förbjudes skälla, alla tuppar förbjudes gala osv.....

Vi har två katter och samtliga närboende grannar har minst en katt men jag förstår ändå de som inte vill ha kattbajs i sandlådor och rabatter. Skulle denna diskussion ta plats på ett annat forum så det vara långt ifrån självklart att det kattens rätt att ströva fritt. Olika kattmänniskor tycker det är självklart att katten ska vara märkt, kastrerad, innekatt och/eller med personligt intervall tas ut på promenad i koppel.

En jämförelse med hundar må halta lite lätt men i Sverige förväntar vi oss att hundar hålls under kontroll vilket absolut inte är fallet ens i vårt europeiska närområde. Det är ingen automatisk mänsklig eller "kattslig" rättighet att katten ska få göra ifrån sig eller ens vistas var den vill mer än det är för en hund.

Det faktum att jag vill ha katter ska inte drabba mina grannar och olika myndigheters beslut kan verka löjeväckande men jag har ingen rättighet att förpesta tillvaron för grannarna med en vrålande vedkap, hög musik på stereon, skällande hundar, lösspringande hundar, galande tuppar, oförsiktig vedeldning, lösspringade katter etc, etc.

Jag älskar mina katter men det har jag ingen rättighet att begära av mina grannar!

Att läget är typ "inverterat" vad gäller huruvida man förväntar att hund resp katt ska hållas kopplad, beror väl kanske bl.a på att hundar i viss mån kan konkurrera med jägarna...
Och så kanske inköpspriset bidrar....

Tack för denna upplysning Skatmor, jag hoppas verkligen att någon tar sitt förnuft tillfånga och hindrar att detta blir en prejuducerande dom. Jag blir så ledsen när jag hör sådant här. Jag är astmatiker, pälsdjurs, pollen och dammallergiker och visst skulle jag, liksom alltför många med samma problem, kunna sätta mig ner och bestämma mig för att jag "dör" om jag utsätter mig för detta... och jag skulle liksom de få rätt! Jag har emellertid valt ett alternativt synsätt och lever med mina husdjur, hund, katter, kaniner, växter -både ute och inomhus och damm och annat som finns i ett hem. Jag medicinerar, periodvis nästan inte alls och ibland massor, men jag lever ett fullvärdigt liv som inte bygger på att det finns en massa hinder. Jag skulle önska att alla astmatiker och allergiker tänkte på att: Om du tror att kan, så kan du och om du tror att du inte kan, så får du rätt... Visst finns det människor som det är förenat med livsfara för att utsätta sig för vissa ämnen och jag vill inte bagatellisera deras besvär. Men de som har problem på den nivån torde vara lätträknade...

Du är att gratulera som kan ha hund, katt och kanin trots att du är pålsdjursallergiker. Tyvärr.... måste jag säga att inte alla är så "lätt allergiska" som du. Kanske är du bara lite överkänslig.
Som mamma till barn som fått anafylaktisk chock med andningsstillestånd av att ha fått i sig lite youghurt, barn som fått andningsstillestånd av att ha fått i sig en liten bit choklad, barn som får livshotande svullnad i andningsvägarna av att ha ätit ägghalva som varit i kontakt med kaviar,
barn som fått stora blåsor på huden där en droppe mjölk hamnat, barn(och jag själv) som blivit livshotande sjuk av penicillin, barn som fått igensvullna ögon av att ha klappat katt, hund el. häst osv, osv.

Exemplen ovan gäller våra fyra barn som nu alla är vuxna och mycket tack vare att de som små så mycket som möjligt hölls borta från "farligt" numera tål det mesta.... dock inte allt.
Men att tro att man genom "tro" tål t.ex. katter... det är att ta till i överkant ... tycker jag.

Att många är besvärade och förbannade på alla lösspringande katter kan jag förstå och jag tycker att det ligger i ägarens intresse att se till sina missar så de inte stör andra.
Mig stör inte grannarnas katter... de är sååå välkomna att hälsa på hos oss på balkong och altan. Idag t.ex hade jag nöjet att "samtala" med en riktigt pratglad misse

Ett inlägg som från Felix matte var väl väntat... Nej, jag är inte överkänslig, eller lätt allergisk, jag har fått både adrenalin och kortison för att jag får lungödem när astman blir för svår. Som jag nämnde känner jag väl till att det finns ett fåtal individer för vilka exponering av allerogenaämnen är förenat med livsfara. Men det är inte farligt med nässelutslag, kliande hals, rinnande näsa eller ögonsvullnad i de flesta fall och som du mamma till barn med sådana besvär säkert noterat så finns det hjälp att få... och det är inte nödvändigt att förbjuda sig att klappa en katt, äta ett äpple eller vad det nu vara månde som man reagerar på.
Jag "tror" inte att jag tål katter, det gör jag inte, men med allergitabletter och kortisonspray kan jag hålla allergin på en dräglig nivå som gör att inte behöver förbjuda mig nöjet att leva med dessa djur! 95% av alla allergiker är lätt "hysteriska" över sina besvär och jag menar bara att det inte är riktigt nödvändigt, utom för de som riskerar dö av sin allergi givetvis.
Att någon skulle vara så allergisk att grannens katter som går på tomten utlöser en allergi låter absurt.

Det låter absurt men intressant, du har möjligtvis inte mer information om det? En länk eller så?

Här får du tips om hur du håller oönskade katter borta från din täppa.

Nu finns det sedan år 2002 en dom i miljödomstolen som säger att man som kattägare ej kan ställas till svars för om deras katt uträttar sina behov i grannars trädgårdar och rabatter. Miljööverdomstolen tog inte upp frågan till prövning vilket medför att prejudikat har uppstått.

För övrigt finns det lagstiftning som reglerar tillsyn över katter (och hundar):

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19430459.HTM

I princip innebär lagen ingenting för kattägare eftersom hänsyn skall tas till deras natur.