I artikeln Johanna förlorade mobbningstvisten kunde man läsa om 19-åriga Johanna som uppenbarligen upplevt sig mobbad och blivit skadad i skolan, och stämt Eskilstuna kommun för att inte ha gjort tillräckligt för att sätta stopp för den mobbning hon fick utstå i skolan under åtta år.

Tingsrätten ansåg dock att det inte rörde det sig om mobbning, trots att Johanna har skador i rygg, nacke och armar efter slag och sparkar och idag måst sjukpensioneras.

Så hon dömdes istället att betala rättegångskostnaderna på 251.000 kronor. En summa som åtminstone för mig ter sig närmast astronomisk!

Ska det överhuvudtaget behöva kosta pengar att försöka kräva det man anser som rättvisa?

Ska rättväsendet bara vara till för företag och personer med avsevärda ekonomiska resurser?

Det förekommer också ofta fall där personer drabbats av olyckor och sjukdomar och försöker få ut ersättning av försäkringsbolag, vilka istället anlitar svindyra advokater, professorer m.m.... och vinner målet, varefter den olycklige, olycksdrabbade personen döms att betala rättegångskostnader i storlek som ovannämnda.

Förutom att det naturligtvis närmast måste innebära ekonomisk ruin för en enskild, olycksdrabbad människa att förutom nesan att inte få rätt, dessutom dömas att betala ut oerhörda belopp, måste ju systemet ha den effekten att knappast ingen annan i fortsättningen törs försöka kräva sin rätt.

Är Sverige ett rättssamhälle? Vad tycker ni?

Frågan var väl inte om huruvida hon var mobbad eller inte utan vilket ansvar som kunde läggas på kommunen.

Vi får bara hoppas att domen som förkunnats är riktig.

Sedan visste man säkert om riskerna med att få stå där med kostnaderna om inte man vann målet.

Fördjävligt? Javisst! Men det måste gälla lika för alla.

Det hon borde kunna göra är väl att få sin advokat som tydligen inte kunnat sitt mål tillräckligt för att få en fällande dom att betala avgiften.

Skulle det vara gratis att stämma (dvs att du och jag skall betala) skulle kostnaderna skjuta i höjden är min gissning.

Jo - Sverige är ett rättsamhälle och man gör nog så gott man kan... det är verkligheten som är sned.

Så enbart de som har råd att ta risken att ev tvingas betala belopp på flera hundratusentals kronor, ska ha möjligheten att försöka kräva rättvisa?

Posse, självklart har du rätt i det du säger! Blev själv väldigt upprörd över denna läsning. Det borde kunna gå att anmäla en offentlig instans som kommunen är utan denna uppenbara "risk". Sker mobbing eller annan form av diskriminering på jobbet går det ju i alla fall att vända sig till facket - oftast i alla fall - men då det gäller skolan är man ju som elev rättslös. Rättslös på det viset att man själv får stå för notan vid förlust av målet. Självklart får inte detta hända, mobbing i sig förstör ofta livet för den som mobbas, låt inte även denna person drabbas ekonomiskt också! . Kommuner och andra instanser måste ju pressas till att se till att skolans arbetsmiljö fungerar, det ansvaret ligger på dem. Sen hoppas man väl alltid på att engagerade föräldrar finns, vilket tyvärr inte alltid är fallet. Men arbetsmiljöerna som skolan ofta har skulle säkerligen aldrig accepteras på arbetsplatser, så visst måste skolan stå till svars!/Ann-Louise

Ur ledaren Inte moraliskt rimligt:

Ur artikeln "Jag tänker kämpa för att få rättvisa":



Med tanke på att eleverna i grundskolan vistas där pga skolplikten, de är alltså i princip tvångskommenderade att gå där i 9 år - längre än de flesta fängelsestraff som utdöms i landet - och inte har någon möjlighet att få rättelse verkar det råda en kusligt rättslös situation för eleverna i grundskolan som råkar ut för mobbning.
Och går det ihop med FN:s Mänskliga Rättigheter?

Jag är inte särskilt kunnig i "det juridiska" men skulle inte en lösning kunna vara att "mobbing" placeras i kategorin som omfattas av allmänt åtal. Då borde inte den utsatta riskera enorma skulder i alla fall.

Personligen börjar jag mer och mer tvivla på att vi bor i en rättssamhälle. Som Posse nämnt är det svårt som enskild att hävda sin rätt mot exempelvis penningstarka försäkringsbolag.
Jag har alltid trott (naivt, javisst ) att försäkringsbolag har varit till för att vi solidariskt ska kunna dela på kostnader för olyckor.
Numera verkar det som om bolagen är till för sin egen skull. De håvar gärna in höjda försäkringspremier samtidigt som de försämrar villkoren. Bara så att de ledande personerna ska kunna lyfta fantasibelopp...

/Mimmi

Efter att själv varit mobbad i hela skoltiden blir jag så ledsen för alla dessas skull. Tänk på den lilla fina killen som skulle skära sig vid öronen för han var mobbad för att de stod ut!

I nian hade jag den allra bästa klassföreståndaren som äntligen vågade gå mot mina "älsklingar" och ta dem i norpan.
Tyvärr fick jag vissa föräldrar mot mig, men det skiter vi i nu.
En tjej ska inte vara tuff och säga mot, inte i ett litet brukssamhälle.
Det var extra kul att låsa in en bakom branddörrarna när man inte nådde upp till utlösarna. Det låter inte så farligt, men tänk att detta skedde var rast på högstadiet så man nästan missade lektionerna.

Hela mellanstadiet sa lärarna att det berodde på att pojkarna var KÄRA imig.
I helvete heller, det var lättare att knäcka mig än någon annan efter som man hade kommit i puberteten vid nio års ålder, och skämdes över bröst och mens.
inte är det bättre på mindre orter, nej ofta sopas problemen under mattan.

Det är skolans ansvar att alla barn har en bra skolgång utan mobbing.
jag och mina tre syskon gick på samma skola, vi blev mobbade alla fyra, och allt var vårt eget fel

Jag är inte insatt i det här fallet, men jag tycker det verkar skumt att anmäla hela kommunen i ett sånt här fall. Anmäl de som mobbade, och de som stod och såg på utan att ingripa, (dvs lärare, rektorer, föräldrar) men jag tror inte man kan stämma kommunen för en sån här sak.

Tyvärr.

Men visst är det tragiskt, det är det.

Lilla mamma - vad lessen jag blev över ditt inlägg! Så hemskt! Hur kan man som vuxen ignorera sånt här? Jag har själv mobbats i grundskolan - en tid man minns med dubbel fasa! Tyvärr är vi inte ensamma om detta, men hur löser man sånt här? Ni som har barn idag - hur tänker ni kring detta?
mvh
Ann-Louise

Hur tänker vi som har barn i dag?

Jag tror inte mina barn varit utsatta för mobbning.

Jag råkade själv illa ut - övervikt, glasögon, dyslexi (fast det hette lässvårigheter på den tiden) så jag har varit uppmärksam på de dolda tecknen. Har du ont i magen? Beror det på..... så vitt jag har förstått har de inte drabbats, men barn är suveräna på attt dölja det mesta så framtiden kanske avslöjar ett o annat. Mina barn är 10, 15 och 19 år.

Den svårare fråga är ju - har dom mobbat någon annan?

Hur skall jag veta det? Visst försöker jag ställa ledande frågor. Barn berättar ju i bland att den eller den är "knäpp", "töntig", "nördig" eller vilket det aktuella modeordet är. Så då frågar jag vad dom gör åt det, om dom retas om det barnet inte får vara med och leka osv.
Men inte inbillar jag mig att mina barn skulle erkänna att dom mobbar ....

Hade någon förälder eller lärare tagit kontakt med mig och sagt att mitt barn tog del av detta, aktivt eller passivt hade det tagit hus i helsika, lita på det.

Så innan någon slår larm finns inte mycket att göra.

Sen tycker jag att det är komunen man skall ställa till svars också, det är arbetsgivarens ansvar att folk inte far illa på jobbet.

Vet du att du har rätt så är det ju inga problem.

Vill du bara "chansa" får du nog ta risken.

Ska rättvisan fungera som ett rent hasardspel?
Att den som inte kan eller törs "chansa" aldrig får möjligheten till rättslig prövning?

Orättvisan i rättssystemet är för mig så enorm att det bara "skriker" - bolag, organisationer, kommuner, m.fl. kan driva mål hur långt som helst till kostnader som för dem är en ren bagatell, men som för motparten kan innebära total ekonomisk ruin.

Vår dotter ska börja i skolan till hösten och vi har varit inbjudna till flera skolor för att få information.

Den skolan vi valde hade relationer med som en särskild punkt. Rektorn började med att säga att visst har de mobbing ("det finns på alla skolor - de som nekar till det ljuger") men de hade väl utarbetade planer för att hantera det samt jobbade mycket med att skapa ett vänligt klimat på skolan (faddrar, all personal ansvariga för alla barn, "empati-genomgångar"....). Vi har även kontaktat föräldrar till barn som redan går i skolan för att verifiera att det inte bara är snack utan fungerar i praktiken.

Vi har även en "backup"-plan tillsammans med vår dotters kamraters föräldrar:
Om något av våra barn råkar ut för mobbing så ska föräldrarna till kompisarna agera. Primärt genom att se till att våra barn inte är "tysta" mobbare utan vågar stödja den som blir utsatt. Sekundärt genom att kunna tala till klassen som en utomstående då detta förhoppningsvis inte leder till ökad mobbing av den utsatta.

Jag har själv varit med om att mobba en skolkamrat pga ett fysiskt handikapp. Vi var inte speciellt utstuderade utan på den tiden klassifierades det som "att retas" men jag vet hur lätt det var att hänga på de andra.

Det här är något jag än i dag skäms mycket över.
Jag har haft "turen" att träffa den utsatta tjejen som vuxen och har kunnat prata igenom detta med henne samt sagt "förlåt". Jag vet att detta inte kan få något ogjort men jag lovade henne att aldrig stå passiv eller hålla med mobbare och jag gör mitt bästa för att hålla det löftet.

/Mimmi

Jag har en dotter som blev utsatt för mobbing i höstas. Detta har fått otroliga följder. Hon har slutat förra skolan, börjat en ny men fått så svår panikångest av att vistas i skolan att hon inte klarar av att gå dit.

Det verkar som om det finns många program som tar hand om mobbarna, men den mobbade står ganska hjälplös.

Mobbingen slutade men har satt fruktansvärda sår i min dotter. Det kommer att ta lång tid innan vi har en normal vardag igen.

Celia

Celia,

Ge din dotter en bamse-kram från mig!

Det är så tråkigt varje gång att höra att de utsatta tvingas byta skola. Utgångsläget bör (enligt mig) vara att om någon behöver flyttas så ska det vara mobbaren. Även om han/hon själv inte mår bra (vilket jag ofta bara tror är en ursäkt för att de inte kan uppföra sig som folk) så är det mobbaren som ska ändra sitt beteende - inte den utsatta.
Kanske detta "hot" kan leda till att vissa tänker sig för innan de ger sig på sina skolkamrater.

/Mimmi

Tack MimE, hon ska få din bamse-kram!

Jag håller med om att mobbaren borde flyttas, inte den mobbade. Men eftersom den gamla klassen hade en så usel lärare (han har inte hört av sig till oss en enda gång), så såg vi ingen framtid för henne där...

Jag brukar försöka tänka på vad en av psykologerna vi har varit i kontakt med sa: Att det kan vara det bästa vår dotter har gjort i sitt liv.
Dvs, sagt stop nu får det vara nog, och tagit nya steg mot en bättre tillvaro.

Celia

Självklart borde skador av mobbing ersättas på samma sätt som arbetsskador. Självklart borde rektor (jmfr. arbetsledning på arbetsplatser)
kunna ställas till ansvar.
Birgit Ek

Jag tycker tvärt om, det är det enda rätta. Det är kommunen som är huvudman för skolan och har möjlighet att styra så att det ageras mot mobbningen - inklusive att det finns resurser för det. De som finns längre ner, t ex rektor, har alltid möjligheten att skylla på bristande resurser.

Jag har barn i skolåldern nu, 4 stycken och jag skulle inte vilja byta med dom en dag.... klimatet i skolan idag är helt otroligt.... det kastas glåpord till höger och vänster och att bli kallad "hora" och "tönt" är sånt man bara skall finna sig i...
..nu har jag försökt lära mina barn att det INTE är OK att bli kallad sånt och att säga elaka saker till andra heller för den delen.... För det mesta så orkar dom säga ifrån när det händer men jag märker att dom blir avtrubbade liksom..för det händer hela tiden..
..sen är def. inte mina barn några änglar heller...men dom erkänner iaf (för det mesta) om jag konfronterar dom med vad dom sagt och gjort och kan förstå att dom gjort fel och be om ursäkt...
Men det är inte lätt att försöka ge sig in i ormbon och försöka reda ut saker, det har bl.a lett till att en av mina gamla vänner inte pratar med mig längre för att jag talade om för henne att hennes son "hängde på" mobbarna på bussen.... hon vände det till att mina barn var "ute efter" hennes son och bara letade fel att skvallra om......
....anledningen till att jag sa nåt överhuvudtaget var att han var "ängel", kamratstödjare i skolan och skall som sådan föregå med gott exempel och jag ville inte sabba för honom genom att skvallra till skolan.... jag hoppades att han skulle bättra sig om nån sa till honom men.... pust, föräldrar som inte inser att deras barn kan hitta på dumheter som alla andra ungar gör mig så trött..... och frustrerad....

Min svåger brukar säga att alla barn är elaka av naturen, men jag vägrar att hålla med för jag tror att om barn förstår hur illa dom gör en annan människa så tror jag faktiskt att dom ångrar sig...för jag tror att människan av naturen innerst inne är GOD

Om samma regler gällde i skolan som i samhället i övrigt så skulle mobbingen vara mindre men inte försvinna.

När man läser om dessa hemska mobbingfall där elever blivit så misshandlade att de behövt ambulans och läkarvård så är det helt sanslöst att det fått fortgå.

Att det fortgår beror ju på att skolledningen behandlar sin skola som om det vore vatikanstaten, Den är helt oberoende av det övriga landet. Alltså här gäller enväldige påvens bud och lagstiftning och rättskipning..

Misshandel är misshandel var den än förekommer. Ute på gatan eller i skolan och skulle behandlas därefter dvs med polisanmälan. Då kommer genast någon och säger att man inte skall polisanmäla barn. Det kan man väl, men det får en annan påföljd. Det blir socialutredning i stället.

Blir det konsekvenser så ser de vuxna till att det inte blir slagmål och det är ingen omöjlighet. Japanska barn slåss tex inte. Det är så trångbott i Japan att fysiska konfliker är tabu. Barnen lär sig tidigt att det inte är acceptabelt att slåss. Därför gör de det inte heller.

Ingen skall få mig att tro att japanska barn är intelligentare och mera lättlärda än svenska barn. Det är bara inlärningen det beror på. Eller de vuxnas motivation till att lära barnen.

Det är säker en del dubbelmoral också. Lider nämligen av den själv. Har predikat för mina barn att man inte skall ta till våld. De var också mobbade i skolan vissa perioder. Jag kan lova att jag fick stoppa knytnäven väldigt långt ner i fickan för jag hade en otrolig lust att klippa till dom som slagit mina ungar.

Vi höll på både länge och väl med att försöka förmå skolan att lösa problemen. Det gjorde de inte utan vi fick flytta på ungarna.

Jag ångrar en sak väldigt mcyket idag. Att jag inte gjorde en polisanmälan mot mobbarna.

hej posse

Bara ett litet inlägg.....jag håller fullständigt med dig.......vill bara tillfoga en sak som är skrämmande i vårt rättsamhälle. Alla har rätt till fri rättshjälp om dom inte har ekonomiska resurser..........men detta gäller inte mål mot stat och kommun som i detta fallet. Det är beklagansvärt att först behöva stå ut med vad flickan har gjort och sen inte kunna få upprättelse. Blev själv mobbad som liten och vet vad det innebär..........men har även blivit mobbad på äldre dar av systemet och allt vad det innebär. Tog mig 12 år att få rätt mot myndigheter men det var det värt. Så alla som uppfattar något som är fel.........ge aldrig upp

mvh nisse

Jag vill bestämt minnas att jag hört och läst att möjligheten till rättshjälp dramatiskt försämrats, eller i princip tagits bort, på senare år...

Jag gjorde en Googlesökning och hittade det här...
Rättshjälp

Fastän mobbning av barn kan fortgå snart sagt hela barnets grundskoletid, alltså i princip varje skoldag i en lång rad av år, får jag intrycket att myndigheter m.fl. ser "tusen" gånger allvarligare på diskriminering av vuxna vid ett enda tillfälle när det gäller t.ex. pga kön, hudfärg etc.

Och i fallen med vuxna handlar det väl alltid om dessa helt frivilligt sökt t.ex. ett jobb, en utbildning eller försökt komma in på en restaurang m.m..

De mobbade barnen kan väl sägas diskrimineras var dag, och det under omständigheter dit de enligt lagen är tvungna att infinna sig.

Är inte även barnen människor?

hej posse
kan både hålla med dig och ej
att frivilligt utsätta sig för diskreminering är väl ingen vettig människa som gör och att barn utsätts för mobbning är ju solklart. Det är bara vidrigt att det får fortgå utan att krafttag tas. Vi hamnade väl en bit utanför ämnet men det är aldrig fel att "spåna".
Vad som är viktigt är att ge alla rätt till ett värdigt liv, det må vara barn, vuxna eller gamla, alla har vi en skyldighet att försöka åstadkomma detta.
Men myndigheter är vad dom är och så länge vi medborgare bara tittar utan att reagera blir det heller inga förändringar.

Kontentan är ju i slutänden som ett svar på din fråga att visst är barnen människor, det är ju våran framtid som klyschan säger. Men vi får för den skull inte glömma alla andra, eller.

Ha en underbar dag och ta hand om varandra
mvh nisse

Det låter ju helt sjukt....
Ingen rättshjälp alls där man som enskild förmodligen skulle behöva det som allra, allra mest.....?

Sverige är ensamma om att ha ett system där juridiska tvister mot staten betalas av den enskilde antingen om man har rätt eller fel.
Stämmer man staten och vinner så får man ändå betala rättegångskostnaderna.
Heja Sverige! Resultatet av 50 års halvkommuniststyre.
Stämmer man en kommun är ribban väldigt högt lagd, man kan aldrig får stolpe in eller så mot stat & kommun. Det krävs överväldigande bevisning och mycket grov oaktsamhet för att man skall ha en chans. Därför anser jag det på gränsen till dumdristiskt att ens försöka utan att ha ekonomi att klara av det.
Då är vi tillbaka till det där igen, Jag menar Heja Sverige, världens bästa land. Bara de med bra ekonomi klarar av att få rätt när stat & kommun gör fel. Vård, skola, omsorg är prioriterade områden, det sa han den där Göran Persson så sent som igår. Trots detta kommer det rapporter om misshandel, våldtäkter, mobbing mm från skolsystemet dagligen.
Är detta ett samhälle vi vill ha? Inte jag i alla fall.
Grannen har fått inbrott i villan, Polisen bad dem kontakta sitt försäkringsbolag och skriva ned vad som försvunnit på deras blanketter.
Så tråkigt!
Rektorerna borde bytas ut på de skolor som har de största missförhållendana, det är deras ansvar men ingen bryr sig.

[QUOTE]Sverige är ensamma om att ha ett system där juridiska tvister mot staten betalas av den enskilde antingen om man har rätt eller fel.
[QUOTE]
Man kan fråga sig om vi i lever i ett rättssamhälle där alla skall behandlas lika oavsett ekonomiska förutsättningar. I detta fall med den mobbade 19-åriga kvinnan som stämt Eskilstuna Kommun för att de inte gjort tillräckligt för att stoppa mobbningen i skolan under sin skoltid och som nu skall betala rättegångskostnaderna på 251 000 kronor. Varifrån skall den unga kvinnan få denna enorma summa att betala med ? Skall hennes framtida ekonomi bli helt förstörd av att lagar och förordningar är utformade så att den enskilde aldrig har möjlighet att få en rättvis bedömning i domstolen, trots att hennes juridiska ombud tidigare sagt att han var beredd att hjälpa till att överklaga domen, så anser nu denne advokat att kvinnan inte har råd att överklaga domen och att det är mycket stor risk att kvinnan förlorar i nästa instans. Ingen annan elev har vunnit mot en kommun, enligt advokaten. Således är den enskilde människan rättslös mot kommun och stat.

Helt korrekt uppfattat!

Många hatar EU bara för att man skall hata EU, kallar det för sovjetunion mm (för att de inte förstår), bara nackdelar & helvete.
Reglerna som EU vill att Sverige skall anta är mycket humanare & liberalare för den lilla enskilda människan.
Sverige vill behålla sina statliga monopol, misshandla pensionssparare och pensionärer.
Lika förbannat har de som styr det här landet störst stöd bland dessa gamla som inte har någon som helst framtidsvision. Har de gamla gett upp och bara tänker lägga sig ned och dö?
Det som de gamla stoppar idag antas ändå om några år, man kan bara försena en samordning med andra länder som vill anta gemensamma regler.

Inte för att jag förstår hur du plötsligt halkade in på EU, och vilka regler du antyder, men för mig känns det helt självklart att hata det EU-anslutningen har medfört i Sverige.... eller rättare sagt i det som var Sverige.

Det beror kanske på att du inte läser texten.

Tyvärr framstår det som om rättsorättvisorna är betydligt värre än vad rubriken till den här tråden visar.
Nedan text ur artikeln Johanna överklagar utan advokathjälp:

Har jobbat i skolan och socialt på olika sätt och mött en del mobbning.
Precis som oldwolfie säger så är det också viktigt att kunna se att ens egna barn kan vara mobbare och ofta är det en flytande gräns, man mobbar i en period för att bli mobbad i en annan.Eller inte så drastiskt, man är med i gemenskapen i en period för att vara utanför i en annan.
Jag tycker det är viktigt att man lyfter blicken lite. Att man pratar om hur man överhuvudtaget tilltalar och beter sig mot varandra. Att kalla någon nörd, pucko eller cp som det hette när jag själv gick i skolan (nu är det ju ännu värre, begrepp som hora odyl går jag inte ens gå in på) är lite släkt med att mobba.
Men tyvärr är det dåligt med vuxna i skolan och dåligt med deras tid för att kunna se och möta varje barn utifrån deras behov. Man måste ha tid och ork att reagera. Och det är inte så lätt med en klass på 30. Det är mycket det det handlar om tror jag.

Siri