http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttny...icle13490856.ab

Låter ju sjukt galet! Tar han livet av sina djur, långsam plågsam död?

Min katt äter vissa grönsaker, men enbart nej, de är ju jägare de måste ha lite kött

Såna ska inte få ha djur. Kan man inte sådan basic att katter är karnivorer ska man ingen katt ha.

Till skillnad från hunddjur som är allätare och därmed i princip kan överleva på vegetarisk kost (vegan vet jag ej) så är katter köttätande djur. Maginnehållet (grönsaker) hos ett bytesdjur slinker väl ner men såvitt jag vet dör de av vegetarisk kost. Hade en vegansk granne en gång i tiden, först när hennes katt låg för döden köpte hon en kyckling till den. Men det var för sent och katten dog samma kväll. Den hade då fått veganman under många månader ca ett halv år om jag inte minns fel. Vissa borde inte ha djur. Inget emot människor som väljer att äta vegansk (har själv ätit vegetarisk under många år) men att inbilla sig att en "ren" köttätare kan överleva på denna kost är mer än vad jag kan förstå

Vi hade här på Odla för några år sen en hängiven vegan, la strada, som trots detta hade hund. Hon var dock djupt bekymrad över detta med att den åt kött så hon funderade på att skaffa en ny som bara skulle ha vegankost. Hon frågade här hur hon skulle göra men blev så mäkta arg över att alla menade att det inte gick att hon lämnade Odla. Det var inte det hon ville höra.

Det finns helt vegetariskt foder för hundar som faktiskt kan vara allergiska av animaliskt foder.

Men herreje! Är man vegan så ska man kolla upp vad för slags mat och näring katter behöver innan man skaffar en! Att inte ge en katt kött är ren och skär djurplågeri!!!

Hmm, det där känner jag igen. Vi hade en på aktivhund som var så stolt över att hennes hund faktiskt var vegan då hela familjen också var veganer. Hur nu hunden frivilligt valde detta förtäljer inte historien. Men hon lämnade forumet rätt fort, det blev inte så jättepopulärt att en hund hade "valt" det. Jag har för mig att andra på det forumet sa att hundar var allätare men dem behövde proteinet i köttet. Vet inte om det stämmer.

Är vad jag förstår liktydigt med att ge falukorv till korna.
Varje art inom fauna och flora har sitt att "äta". Ingen skulle väl komma på att plantera roddar i ett kalkbrott. Eller rosor i en myrkant.

Om jag förstår det rätt, så är katters tarmar för "korta" för att kunna tillgodogöra sig vegetabilisk föda öht. Hundar har längre, men jag tror inte att de mår så bra av ENDAST veggo-käk, de heller ...

Katter MÅSTE få i sig animaliskt. I princip allt, av det vegetariska, skiter de ut, bokstavligt talat, utan att hinna få i sig nån näring av det.

Jag, personligen, tycker att det är djurplågeri.

Jag blir alltid lite skeptisk när jag läser såna artiklar/noticer, för jag vet hur journalister ibland kan vinkla och förvränga saker till att låta som de vill.

Ja kattdjur är, till skillnad från hundar, utpräglade rovdjur och måste få i sig näringsämnen som naturligt bara förekommer i andra djurs kroppar. Får de inte i sig alla de nödvändiga näringsämnen kan de givetvis bli allvarligt sjuka. Nu är det så att man kan syntetisera alla dessa ämnen och det finns företag som tillverkar vegetabiliskt kattfoder som innehåller samtliga för katter nödvändiga näringsämnen. En invändning är att dessa kan vara mer svårupptagliga än motsvariga ämnen naturligt förekommande i animalier.

Så, kan katter leva på vegetabilisk kost? Ja - i fall de får i sig alla de nödvändiga näringsämnen. Är en sån kost lika nyttig för dem? Ärligt talat så vet jag inte. Det råder delade meningar om det: Veggie Cat Food? Why Not All Cats Need Meat

MEN kan det vara så att personen i fråga har gett katten ett komplett vegetabiliskt kattfoder? Eller kan han ha varit så okunnig och ansvarslös att han bara har gett katten vegetabilier? Det säger inte journalisten nånting om. Därför Känner jag att man inte ska vara för snabb med att döma utifrån så knapp information.

Det går att framställa högvärdiga proteiner av grödor, men det duger inte åt rovdjur hur välsmakande foder man än lyckas framställa. De kan må gott ett tag, men så småningom dör de av taurinbrist som bara finns i animaliska proteiner. All andra påstående är bullshit från fodertillverkare som har hittat en ny lönsam marknad.

Veganer som vill ha husdjur må skaffa sig en gräsätare eller en allätare. Hund är tveksamt, jag kan för lite om hundar. En gris går säkert bra.

Det stämmer att katter behöver få i sig taurin, men även taurin går att syntetisera och just taurin är en av de ämnen som finns i den vegetabiliska kattmaten.

Vegecat (ett näringstillskott för katter)'s näringsdeklaration:
Dried kelp (source of arachidonate), Calcium carbonate, Monocalcium phosphate, DL-methionine, Taurine, Choline chloride, Dl-alpha tocopheryl acetate, Zinc oxide, Ferrous sulfate, Vitamin A-acetate, Copper sulfate, Ergocalciferol, Sodium selenite, Vitamin B12 supplement (methylcobalamin)"

Det finns även andra märken.



Det är just pga detta som jag ogillar den här sortens skitjournalistik, för att folk kan få fel bild av veganer (och andra) generellt, även om det givetvis måste finnas knäppskallar bland veganer, presis som bland folk i allmänhet. Jag har varit vegan sen 1994 och vid den tiden då jag bestämde mig för att välja bort animaliska produkter ur min kost bodde jag med 2 katter. Jag fortsatte ge dem animalisk kost just för att jag var/är tveksam till vegetabilisk kost till katter.

Jag känner flera veganer som lever med katt/er och ingen av de jag känner ger sina katter vegetabilisk mat. Vad gäller hundar så är det faktiskt inga problem alls. En bekants golden levde på vegetabilisk hundmat (tillverkad i Sverige av ett företag som även tillverkar animaliskt foder) och både var frisk och blev gammal. Har även träffat minst ett par hundar till som lever på vegmat och mår hur bra som helt. Vegetabilisk mat för hundar började i Storbritannien då uppfödare upptäckte att hundar med t ex hudproblem/allergier blev bättre av vegmaten.

Människor får väl äta vad de vill av övertygelse. Men djur skall i möjligaste mån leva så naturligt som möjligt, och att man försöker låta dem behålla ett så naturligt beteende som bara går..... Så långt sammanfattning av portalreglerna i djurskyddslagen.

Visst tillverkas alla möjliga foder, en del bra, en del dåliga. Några rent hälsofaeliga på grund av dålig sammansättning, saknar viss näring, innehåller miljögifter. Tillverkare av foder är inte alltid intresserade av djuren, bara av pengar.

Kadavermjöl i ko-maten var billig utfyllnad och påstods vara nyttig...... Galna ko sjukan låter bekant...

Det forskades en del på reptilmat av "forskare" (ej seriösa) som ville underlätta för ormägare att inte behöva handskas med foderdjur (råttor etc) köttkorven var född och till veganer (äger ofta ventiler av någon anledning i vissa kretsar) lanserade de en vegetarisk korv....... Ormar svalt ihjäl, dog av sjukdomar, utvecklade missbildningar och led.

Nåja.... Varför ge syntetiskt foder när vi inte känner till långtidseffekter? Och om våra djur ska Äta syntetiskt, varför inte börja med att vi människor äter helsyntetiska produkter och slutar äta naturlig mat...

Eller är det inte enklast att följa det matval naturen skapat till respektive art:

A) herbivorer (kor, kaniner och andra vegetetarianer) frukt, grönt, gräs, hö etc...

B) Omnivorer (människa, hund, gris) kan leva som vegan, annars blandad kost.

C) karnivorer (katt, iller, orm etc) köttätare där både orm och iller är mer extrema köttätare än katter till och med.



Jag har djur för att dessa fascinerar mig, det är njutningen att låta dem leva så naturligt de bara kan... Då har man ju chans att se beteende o njuta av naturens mångfald.

Varför skall man krångla till tillvaron med att utesluta vissa födoämnen pga övertygelse? Att sen tvinga andra djur att följa samma koncept är sjukt.

Jag förstår din poäng och tycker också djur ska leva så naturligt som möjligt. Iaf vad gäller deras beteendemässiga behov. Men jag är faktiskt inte längre så säker på att naturligt alltid är bäst, fast det är en annan fråga. Men tillbaka till maten. Det är inte heller naturligt för katter att äta kor, grisar eller fiskar även om det är betydligt närmare deras naturliga kost än vad vegetabiliskt protein med tillsats av syntetiserat taurin och andra ämnen är. Men i slutändan tror jag att det som är viktigt är att de får i sig allt de behöver.

Vad gäller vissa näringsämnen så är det ingen skillnad mellan naturligt förekommande och syntetiserade molekyler. Det är allstå samma molekyler med samma kombination av atomer. Ivf känner jag ändå en viss skepsis till att ge utpräglade rovdjur vegetabilisk mat. Men är öppen för tanken att det kan funka.

En annan aspekt som jag har funderat på är om katter njuter lika mycket av sina måltider när de får äta vegetabiliskt. Jag tycker njutning är det som gör livet meningsfullt och det är inte schysst att ta ifrån dem det. Jag känner visserligen en katt som älskar majsvälling över all annan mat (jodå han får animalier), men smak är ju en ganska individuell sak och man kan ju aldrig riktigt veta.

Fast vetenskapen går ju framåt och vad gäller människomat så finns det redan vegetabiliska varor som både smakar och känns väldigt köttliknande och det kommer nya hela tiden, så jag kan mycket väl tänka mig att maten kommer att vara annorlunda i framtiden, inte minst med tanke på att vi bara blir fler och fler hela tiden och det kommer helt enkelt inte att vara möjligt att odla växter (både för mänsklig komsumption och till djurfoder) och ännu mindre föda upp djur, som räcker till alla.

Hur som helst så ville jag bara säga att just detta fall inte alls behöver vara så galet som journalisten fått det att låta. Tycker fö att det finns mycket usel, oseriös och rent av desinformativ journalistik, så det kan vara bra att ha det i åtanke när man läser nyheter och noticer.

Så sant! Vilken bra och framförallt rolig jämförelse

Ja varför bry sig om andra eller om nånting öht?



Här har du en poäng. Naturen är som den är och det måste vi acceptera. För mig handlar djurrätt (och människorätt) om hur vi människor lever våra liv och hur våra handlingar påverkar andra (och oss själva) och den planeten som är allas vårt hem. Vad andra arter gör och vad de äter har inte vi nånting med att göra. Dock blir det lite mer komplicerat när det gäller individer av andra arter som bor med oss och som vi har ansvaret att ta hand om. Det blir liksom en svår gråzon där (allt är ju inte svart eller vitt) och jag förstår att åsikterna går isär. Jag har inte alla svaren (nån som har det? ) men funderar en del på dessa frågor försöker göra så gott jag kan.

Man kan bry sig om saker men ändå exempelvis äta kött. Vad du skriver tidigare om att att det finns vegetariska rätter som liknar kött så undrar jag bara varför? Att sukta men inte våga? Är det grönsaker så kan det väl se ut som grönsaker och även smaka som såna.

Jag tycker man ska ge både katter och hundar mat som naturligt passar dom och inte mixtra med deras föda p.g.a. att man själv fått för sig att vara t.ex. vegan. Undantag om djuret är sjukt så att man därför måste utesluta något i kosten men då är det ju för djurets bästa och inte p.g.a ägarens etiska övertygelse.

Det finns säkert katter som klarar sig bra på sån vegokost som Batski refererar till och hundar vet jag av egen erfarenhet gör det alldeles utmärkt. Hunden blev fri från sin hudsjukdom och levde sedan frisk i många år men som sagt det ska vara undantagsfall.

Kan jag bry mig om dig samtidigt som jag handlar på ett sätt som innebär att du plågas ihjäl? Kan jag säga att jag bryr mig - verkligen bryr mig - om klimatet och världen och sen leva på ett sätt som bidrar till världens undergång med katastrofer, svält och krig? Eller ja, man kan kanske bry sig känslomässigt, men när jag skrev bry sig tänkte jag på handlingar som påverkar verkligheten och inte bara hur man känner inför den.



Helt enkelt för att man är van vid vissa smaker. Jag vet att det finns människor som väljer bort animaliska produkter för att de tycker det är äckligt, men majoriteten gör det av andra anledningar, oftast etiska sådana, men ibland även hälsomässiga. Så om det finns mat som känns bekant fast utan de negativa konsekvenserna som animalier innebär, njuter man gärna av det Jag menar inte med detta att grönsaker inte skulle vara gott, men vi är ju vanedjur så det kan vara trevligt med lite tzay ibland

Vegetabilisk mat som liknar kött smak- och konsistensmässigt har sitt urprung i Kina. Det var en kinesisk kejsare (minns tyvärr inte namnet) som blev hängiven buddhist och ville följa den buddhistiska uppmaningen till att inte skada andra kännande varelser. Men han älskade smaken av kött, så han gav order om att man skulle ta fram mat som smakade och kändes som kött men som inte skadade någon. Sen levde den kunskapen vidare i buddhistiska kloster.

Mitt val att välja bort animaliska produkter handlade inte om mig själv (även om jag märkt att jag blir blir förkylld mycket mer sällan enda sen jag blev vegan och dessutom är risken mindre att den astmatiska bronkiten jag hade när jag var liten kommer tillbaka) eller mina smakpreferenser, utan det handlar om de otaliga kännande varelserna som lider och dör helt i onöden, det handlar om de svältande människorna i världen och det handlar inte minst om att rädda livet på Jorden så som vi känner det. Sen i längden börjar det även handla om en själv på sätt och vis.

Jag tycker Prof Gary Francione uttrycker det bra:
"Veganism is not about giving anything up or losing anything; it is about gaining the peace within yourself that comes from embracing nonviolence and refusing to participate in the exploitation of the vulnerable"

Sen att jag är lite hedonistisk av mig och gillar att njuta av bl a. mat och dryck gör att jag gärna provar nya- och/eller spännande smaker. Men jag måste säga att jag inte längre betraktar djurs kroppar, deras kroppsvätskor eller moderkakor som mat. Och ja smaksinnet förändras med tiden (mer än luktsinnet faktiskt) och jag tror jag kanske skulle kräkas i fall jag fick i mig komjölk i dag.

Men nu har vi kommit ifrån ämnet lite

Du citerade mig


..och skrev en mycket konstig kommentar som svar:

Jag har väl inte sagt ett ont ord om veganer, och menar allvar med gris som alternativ husdjur. Grisens fysionomi är mycket lik människans och de kan må mycket bra av att äta samma föda som sina ägare. Intelligenta och trevliga djur.
Jag bodde granne med renläriga veganer under ett antal år som överhuvudtaget inte kunde tänka sig att köpa produkter som härstammar från djurriket med motiveringen att de inte ville stödja näringar som utnyttjar djur. Dom hade t o m koll på EI listan när de köpte sylt och liknade. Det kan jag respektera eftersom de hade den goda smaken att avstå från att skaffa köttätande husdjur. Deras unge var ofta inne hos mig för att leka med mina katter. De har även ställt upp som kattvakter åt mig och gav katterna den mat som jag ansåg att de skulle ha. Inga problem alls, när de inte försökte påtvinga sin ideologi på andra som inte är ett spår intresserade eller på djur som inte är skapta för deras livsmönster.
Det går utmärkt att var vegan och ha katt om inte försöker göra katten till vegan. Jag har förstått att man måste vara väldigt påläst för att kunna leva som vegan. Att journalister skriver om knäppskallarna som ställer till lidande är inte fel. Jag har till och med läst om fall då barn har dött av näringsbrist. Sånt avskräcker åtminstone några från att ta till sig en ideologi som ett modenyck utan att ta reda på vad det egentligen är fråga om. Själv är jag allätare, men skulle inte klara av att äta djur som har blivit mina kompisar. Där går min gräns.

I fråga om djurfodertillverkning är det så kommersiellt som det kan bli. Det handlar om att tjäna pengar, ingenting annat. Min ena katt äter bara torrfoder men det är hans eget val. Den andra äter allt. Hest stulet, allt stulet är gott. Ingen måltid utan att hon drar iväg med något från min tallrik.

Hahaha

Ursäkta om det jag skrev lät som att jag trodde du tyckte illa om veganer eller så! Det var inte meningen! Det var mest så att jag reagerade på att det du hade skrivit gav intrycket av att du trodde att veganer i allmänhet inte kan tänka sig ta hand om djur som måste äta andra djur, men givetvis utgår man ifrån sina personliga erfarenheter.

Ja grisar kan nog vara väldigt trevliga sällskapsdjur. De är smarta, tillgivna och lekfulla, men de kräver lite mer än katter. De har t ex ett behov av att böka och det är inte så lätt att få det tillfredställt inomhus. Men bara man kan tillgodose deras behov så.

Hmm jag skulle inte säga att man behöver vara väldigt påläst för att leva som vegan. Det är mest vid tiden för övergången som man behöver lära sig lite nya saker för att det ska funka, men sen är det bara att köra på. Jag tänker nog inte mycket mer på vad jag äter nu än innan jag började dissa animalier.

Beträffande vissa nyheter/noticer som jag stör mig på så beror det på att journalister ibland får det att låta som att vissa människor är knäppskallar just pga att de är veganer. Varför ska man annars göra en så stor grej av att de är veganer? Om någon/några som är omnivorer inte kan ta hand om sina barn brukar det aldrig stå "barn till köttätare par sjuk pga undernäring" Jag minns ett fall för många år sen då ett par idioter försökte mata sitt spädbarn med avocado. Spädbarn ska få modersmjölk och inget annat oavsett om föräldrarna är veganer eller omnivorer.

Ok Batski, då är missförstånden utredda. Jag gillar inte generaliseringar och tycker illa om alla former av fanatism. Fast det är ju en definitionsfråga vad man menar. Grannarna t ex var inga fanatiker trots att de var extremveganer. De levde som de lärde och det är beundransvärt att de klarade av det. Jag tyckte helt enkelt om dem därför att de var trevliga.

Din syn på journalistik kan jag bara hålla med om till viss del. All skandaljournalistik är förkastlig, men när folk begår brott eller andra dumheter grundad på religiös, politisk eller annan form av fanatisk övertygelse bör sambandet framgå. Några exempel: Fadime som mördades av sin egen pappa. Diabetessjuka sonen vars religiösa föräldrar lät gud avgöra om sonen kunde få leva utan insulin eller om Gud ville ta sonen till sig. Gud valde det senare alternativet halleluja, lyckans ost som får vara hos Gud.

Fortsätter på Kluringens senaste inlägg.
Trots att föräldrar har en åsikt så är det läkarnas jäkla skyldighet att sätta in de åtgärder som behövs.
Blodtransfusion och medicinering skall alltid göras. Tills individen är frisk. Det har inget med dödshjälp att göra. Vad föräldrar tycker och tror skall inte ha något med vården att göra.

Ännu ett exempel på snedvriden religiös fanatism. Och dessa tjatmonster som dyker upp ide mest oläpliga situatoner, Jehovas t ex. De får gärna tro vad de vill men det de kallar missionärande kandesluta med. De tillför inget annat än islka hos dem de besöker. Allternativt ett gapskratt.

Låt folk ha sin egen tro, vad den nu är. Men sjukvården har fortfarande sin uppgift oavsett omgivning, föräldrar ochanhörga.
Mitt inlägg rör inte dödshjälp.

Jag har för mig att barn som behöver blodtransfusion eller annan livsnödvändig vård kan omhändertas för tillfällig samhällsvård om föräldrarna sätter sig på tvären. Vuxna kan inte påtvingas vård som de inte vill ha. Medicinering som sker i hemmet är svårare.

Jag blir fortfarande illa berörd när jag tänker på fallet med den lille pojken. Det var mycket rabalder om det i media. Efter handpåläggning på en Maranata gudstjänst kastade föräldrarna pojken sprutor och mediciner. Egentligen borde även prästen ha åtalats för anstiftan till mord, men det var bara föräldrarna som behövde stå till svars som hävdade bestämt att det var Guds vilja att pojken dog. TV visade scener från en maranata gudstjänst. Det var hårresande masspsykos med handpåläggningar människor i hysterisk extas som talade i tungomål. Fattar fortfarande inte att pastorn gick fri. Religiös fanatism av värsta sorten.

Och visst finns fanatiska idioter bland veganer och djurrättsaktivister också. Men man kan vara vegan utan att vara djurrättsaktivist eller djurrättsaktivist utan att vara en fanatisk idiot.


Jag har själv haft en katt som mer eller mindre svalt ihjäl. Han var 17 år gammal när han började äta mindre och mindre. Jag smörade med alla delikatesser som han tyckte om. Röntgen, ultraljud, massor med blodprover men inget fel hittades. Han blev lite piggare efter några droppbehandlingar, men ingenting hjälpte, han blev bara sämre och sämre. Ville varken äta eller dricka. Till slut fick han somna in för gott i mitt knä hos veterinären. Usch, nu blev jag gråtmild av att skriva det här.

Beklagar

Det låter nästan som det som hände min bortgångna katt Daisy. Hon dog när hon var 9 i fettleversyndrom, en obotlig sjukdom. Förutom de symtomen du beskrev började hon även kräkas lite gallapölar. Detta var under sommaren och testresultaten dröjde. De kom inte förrän efter hennes död så jag visste tyvärr inte att hon inte gick att rädda. Hon var inlagd på sjukhuset i nån vecka. Sen en dag ringde de därifrån och sa att hon var döende och att jag får åka in om jag vill träffa henne en sista gång. Så jag åkte dit och när jag kom låg hon helt stilla utan några krafter kvar. Men när jag sa hennes namn lyfte hon på huvudet och tittade på mig. Jag kunde se att det var en stor ansträngning. Hon fick ligga i mitt knä under tiden veterinären pratade med mig om lite praktiska grejer. Jag bestämde mig för att ta hem henne och ringa hem en veterinär (fick numret av veterinären på kliniken) som skulle ge henne sprutan. Jag ville nämligen att hon skulle få dö hemma i sitt eget revir. Så jag ringde upp en kompis som hade bil och bad honom komma och hämta oss. När han ringde och sa att han nästan var framme la jag henne i transportburen. Då reste hon helt plötsligt på sig på rangliga ben, började gå tillbaka mot mig och föll ner död. Jag grät floder. Hon var så svag, jag tror faktiskt hon väntade på mig... Vi var väldigt nära - ja jag kan säga att hon var en av mina bästa vänner - och hennes död var ett av de två svåraste dödsfallen i mitt liv. Det andra var min mormors. Jag saknar dem båda fortfarande.

Shit vad långt detta blev! Ursäkta men jag blir fortfarande ganska känslosam när jag tänker på detta fast det hände för så många år sen. Jag önskar jag hade vetat att hon inte skulle överleva så hon hade kunnat spendera sina sista dagar hemma hos mig istället för att vara helt ensam i en främmande miljö

Men tillbaka till ämnet. Jag håller med dig, fanatism är aldrig bra vilken fråga det än gäller. Hängivenhet är beundransvärt, men när den blir irrationell och går över i fanatism blir den bara skadlig. Fruktansvärt med föräldrarna som lät sitt barn dö pga av religös fanatism!

Visst finns det tvångsvård för vuxna. Bla psykiskt sjuka, och narkomaner.

Jag har haft katt i hela mitt liv och har gått igenom proceduren i livets slutskede ett antal gånger. Det alltid lika svårt, men aldrig lika från gång till gång. Efteråt är man alltid lika osäker om tidpunken har varit den rätta, om man borde ha väntat lite till eller om man har väntat för länge.


Ja ofattbart fruktansvärt. Istället för att söka vård när pojken började bli dålig, gjordes nya handpåläggningar medans de övriga idioterna bad för pojkens själ. Hela bunten borde ha burats in.


Så sant. Rätt eller fel varierar nog från fall till fall.

Känner igen det där



Shite!! Sjukt sjukt sjukt!! Stackars barn Idioter!!!

Ett lämpligt straff skulle vara tvångsarbete där de skulle får order om att flytta på en massa tunga stenblock genom bön. När gud flyttat på stenarna är de fria att gå!...

Jag blir "rosenrasande" när jag läser sådant jäkla trams att man ska tvinga in djur att leva som vi !djur är djur inte människor.Katter är av ohämad natur köttätare och rovdjur så också hunden .Vad tror ni de ger Rovdjur som Varg och Lo mm på Kålmården ?kött kött kött !.Vad är det för Puckon som vill stoppa i katter och hundar grönsaker ?de borde läsa näringslära för rovdjur .Finns massor av hundar och katter som dött av svält för deras ägare ska förmännskliga dom och tvinga på dom näring som de inte kan tillgodogöra sig ren idioti ! de svälter ihjäl långsamt .

Har du några belägg för detta påstående? Isf får du gärna ge källor också. Vad gäller hundar finns det iaf kunskaper av deras näringbehov som pekar på att de kan utan problem leva på vegetabilier, bara de får i sig all näring de behöver (det är näringen och inte näringskällan som kroppen tillgodogör sig). Beträffande katter känner jag mig tveksam. Men jag förstår inte vad det hela skulle ha med förmänskligandet av djuren i fråga att göra...

Tänkte fråga detsamma för det låter mest som något egenpåhitt som saknar grund. Katter och hundar har inte samma behov och jag skulle också vilja veta varifrån Motti fått att massor av hundar och katter svultit ihjäl p.g.a. att de utfodrats med vegetabilisk föda.

Det är väl med hundar och katter samma som med människor, det är viktigt att man får i sig alla näringsämnen man behöver. Det duger alltså inte att bara äta ärtor och morötter. Djur behöver förmodligen andra ämnen än människor så ger man näringsriktig vegmat för människor kan det uppkomma bristsjukdomar ändå hos djuren.

Den färdiga vegetariska kost som finns för hundar är naturligtvis gjord utifrån deras behov av näringsämnen och inte människors. Att laga hemgjord mat till hundar är en hel vetenskap och de flesta köper nog därför färdigt foder oavsett det är vegetariskt eller ej. Sen finns det en och annan knäppskalle som inte borde ha djur.

Katter behöver animaliskt protein
Katter är obligata (strikta) köttätare och väldigt olika hundar i fråga om sina näringsmässiga
behov. Vad betyder det då att vara en ”obligat köttätare”? Det betyder att din katt av naturen är
byggd att få sina näringsbehov fyllda genom konsumtion av stora mängder animaliska
proteiner (kött/organ) och att den har mycket mindre näringsmässigt utbyte av vegetabiliska
proteiner (säd/växter). Det betyder att katter saknar vissa metaboliska funktioner och att de
inte kan tillgodogöra sig vegetabiliska proteiner lika effektivt som animaliska proteiner.
Det är mycket viktigt att komma ihåg att alla proteiner inte är likadana.
Proteiner från animaliska vävnader har en komplett aminosyreprofil. (Aminosyror är
proteinernas byggstenar. Tänk på dem som bitar i ett pussel.) Växtbaserade proteiner
innehåller inte alla de nödvändiga aminosyror en obligat köttätare behöver. Kvaliteten på och
sammansättningen av ett protein (finns alla pusselbitar?) beskrivs med termen biologiskt
värde.
Människor och hundar kan utnyttja pusselbitarna som finns i växtproteiner och tillverka de bitar
som fattas. Katter kan inte göra detta. Det är orsaken till att människor och hundar kan leva på
en vegetarisk diet medan katter inte kan det. (Observera att jag inte rekommenderar
vegetariska dieter för hundar).

Katten behöver bra protein

Att katten behöver få i sig stora mängder av olika aminosyror via sin kost beror mest sannolikt på att katten, evolutionärt sett, alltid har ätit en proteinrik kost. De bytesdjur som utgör kattens naturliga kost innehåller mycket protein, måttliga mängder fett och väldigt lite kolhydrater så det vore resursslöseri för katten att syntetisera en massa aminosyror själv när den får i sig dem via sin mat.

Om man ger ett allätande djur en proteinfattig kost kommer den att spara på aminosyrorna genom att minska på aktiviteten hos aminosyratransferas och andra enzymer som är inblandade i nedbrytning av protein. Detta sker inte hos katten om man ger den proteinfattig mat. Vetenskapliga studier har visat att katten har en väldigt begränsad förmåga att anpassa proteinnedbrytningen efter mängden protein i maten. Katten fortsätter att använda protein som energikälla (även för andra ändamål) även när maten bara innehåller små mängder protein.

Förutom kattens generellt större behov av aminosyror finns det några specifika aminosyror som katten har särskilt stort behov av och det är aminosyrorna arginin, cystein, metionin och taurin.

Bygger upp ben, muskelvävnad och nervsystemet. Proteiner består av kedjor av aminosyror som är sammanlänkade vid sina ändpunkter. En del aminosyror kan inte framställas av kroppen. Dessa kallas essentiella aminosyror och måste ingå i kosten. Brister kan ge allvarliga medicinska tillstånd. Att maten innehåller rätt mängd proteiner är viktigt, men ännu viktigare är kvaliteten. Proteiner av hög kvalitet finns i fisk, ägg och rött kött. Senor och bindväv ger protein av låg kvalitet.

En essentiell aminosyra som förtjänar närmare uppmärksamhet är arginin. En katt som saknar tillräckliga mängder av arginin i sin kost kan inte omvandla ammoniak till urea, och kan få farligt höga och rentav dödliga nivåer av ammoniak i blodet. Denna aminosyra behöver katten bla. för att kunna omvandla ammoniak till urinämne, för att öka utsöndring av endokrina vätskor och för att kunna binda kväve. Brist på arginin leder till att katten drabbas av hyperammonemi (salivering, neurologiska abnormaliteter, kräkningar, stelkramp och koma) och katten kan dö bara några timmar efter att symptomen visat sig. Katter som äter en köttbaserad kost löper dock ingen risk för att drabbas av argininbrist eftersom animalisk vävnad innehåller stora mängder arginin. En annan essentiell aminosyra för katter är taurin. Utan tillräckliga mängder taurin förtvinar ögats näthinna, och det leder till total blindhet om ingenting görs för att förbättra kosten. Andra besvär som härrör från taurinbrist är förstorat hjärta och störningar i fortplantningen.
Och så över till Cystein och metionin. Det finns många olika förklaringar till varför katten har särskilt stort behov av dessa två aminosyror, men det huvudsakliga skälet till det är att de är glukogena aminosyror som bryts ner till pyruvat som oxideras och förser katten med energi. Hos hundar och andra djur fyller metionin och cystein många funktioner, men omvandlas främst till taurin, homocystein och S-adenosyl-metionin och dess metaboliter, vilka är viktiga antioxidanter som bekämpar fria radikaler.

Utöver nämnda funktioner är kattens cysteinbehov stort pga. produktionen av hår och felinin, en svavelinnehållande aminosyra man finner i urinen hos katter. Felininets funktion är i stort sett okänd, men det kan vara viktigt för revirmarkering.

Både metionin och cystein finner man i stora mängder i animalisk vävnad så brister är ovanliga hos katter som äter en köttbaserad kost. Brist kan dock uppstå hos anorektiska katter och katter som äter mat innehållande vegetabiliskt protein. Metionin- eller cysteinbrist visar sig ofta genom dålig tillväxt hos kattungar eller dermatos och dålig päls hos vuxna katter.

Katten måste ha fett

Lipider, eller fetter som vi vanligtvis kallar dem, ger energi och gör maten smakligare. Lipider består av fettsyror och glycerol, vilka bildar kedjor av olika längd. En del är mättade, andra är omättade. Fettsyrorna ger energi, ingår i cellmembranernas sammansättning och är förstadier till neurotransmittorerna.

Dessa två senare funktioner sörjs för av de essentiella fettsyrorna, som katten måste få genom födan. Katter skiljer sig från hundar eftersom de, förutom taurin, också behöver linolsyra och arakidonsyra som bara kan fås från animaliska källor. Katter saknar de enzymer som är nödvändiga för omsättningen av dessa ämnen.

Om kattens kost enbart innehåller essentiella fettsyror från växter får katten bristsjukdomar.

Lite mer utförligt: De essentiella fettsyrorna linolsyra, alfa-linolensyra och arakidonsyra kan djuret inte bilda själv utan de måste finnas i fodret. Linolsyra och arakidonsyra hör till omega-6-fettsyrorna och alfa-linolensyra hör till omega-3-fettsyrorna. Namnet omega-6 och omega-3 anger hur fettsyremolekylen är uppbyggd. Linol- och linolensyra finns i vegetabiliskt fett medan arakidonsyra endast finns i djurfett. Arakidonsyra är en precursor till prostaglandiner, prostacykliner, leukotriener och tromboxaner som är involverade i vasodilation och vasokonstriktion, muskelkontraktion, blodtryck, reglering av kroppstemperatur samt blodets koagulationsförmåga. DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra) är två fettsyror som hör till omega-3-gruppen. De finns framför allt i fisk.

Brist på essentiella fettsyror kan ge reproduktionsstörningar, torr och matt päls, dermatit på grund av att den naturliga fettbalansen på huden rubbas samt försämrad sårläkning. Brist är mycket ovanligt men hos katt kan det även ge leverdegeneration och onormal tillväxt hos kattungar.

Eftersom fett bidrar med mycket energi till fodret måste övriga näringsämnen vara rätt balanserade till energitätheten, så att djuret verkligen får i sig allt vad det behöver. Överskott på fett, alltså mer fett än vad tarmen klarar av att bryta ned, kan ge diarré samt naturligtvis även bidra till övervikt.

Att tillföra ett helfoder någon typ av fett i syfte att förbättra pälskvaliteten, är bara effektivt om djuret verkligen lider av brist på fett och essentiella fettsyror. I annat fall leder det endast till att fodret blir obalanserat.

Katten ska ha A- och D-vitamin

Vitaminer är livsnödvändiga. De klassificeras som fettlösliga (A, D, E och K) eller vattenlösliga (B och C).

Beträffande A-vitaminet skiljer sig kattens behov från hundens. Katter kan inte förvandla betakarotenerna till retinol (A-vitamin). Till skillnad från människan kan inte katten framställa D-vitamin med hjälp av solljus.

Därför måste man tillföra dessa två vitaminer i kattens kost. De kommer från animaliska källor,särskilt lever,och visar att katten är en genuin köttätare. C-vitamin har katter inget behov av i den bemärkelsen att de måste äta det. Katter tillverkar sitt eget C-vitamin från den animaliska födan.

Skillnader i utfodring mellan hund och katt
Proteinmetabolism
Katt har dubbelt så högt proteinbehov som hunden. Protein består till cirka 16 % av kväve. Kväve frigörs av två enzymer i levern – deaminas och transaminas. Om proteinintaget minskar kan hunden minska antalet enzymer som bryter ned aminosyror, vilket gör att en lägre proportion av aminosyrorna bryts ned. Det gör att hunden kan spara kväve och öka återanvändningen av aminosyrorna. Katten kan däremot inte justera sina enzymer vilket ger kväveförlust vid lågt proteinintag.

Taurinbehov
Taurin är en essentiell aminosyra för katt, som endast finns i kött eller fisk. Taurin behövs för honkattens reproduktion och för synen. Hunden kan bilda taurin från aminosyrorna metionin och cystin. En vanlig orsak till att brist kan uppkomma är om katten ges hundmat, där det vegetabiliska innehållet är högre än det animaliska. Otillräckligt intag av taurin kan vara en orsak till att katten utvecklar dilaterad kardiomyopati, samt ökar risken för tillbakabildning av näthinnan.

Argininbehov
Arginin behövs för normal proteinsyntes samt i ureacykeln där arginin gör att ammoniak omvandlas till urea. Katt utvecklar snabbt hyperammonemi vid brist på arginin. Symptom som kräkning, diarré, muskelspasm och hyperestesi ses, och hyperammonemi kan vara livshotande. Växande hundar har också ett behov av arginin i fodret, men vid brist får de inte alls så grava symtom som katter får. Om djuret får i sig tillräckligt med protein får det även sitt behov av arginin tillfredsställt.

Energimetabolism
Glukos som tagits upp av kroppen måste brytas ned av två enzymer i levern innan det kan metaboliseras. Glukokinase som är aktivt då större mängder glukos levereras till levern och hexokinase som jobbar på vid låga mängder glukos. Kattens lever har endast enzymet hexokinase, vilket gör att kattens lever inte kan öka metabolismen av glukos vid höga kolhydratintag.

Förutom från kolhydraterna i fodret får hunden och katten även energi genom glukoneogenesen. I lever och njurar bildas då glukos från propionsyra, mjölksyra, glycerol och vissa aminosyror. Glukoneogenesen hos hunden sätts igång i samband med utfodring, medan katten har en konstant glukoneogenes. Katten använder sig främst av aminosyrorna för att upprätthålla rätt nivå av glukos i blodet.

Fettsyrebehov
Förut trodde man att hunden fick sitt behov av omega-6-fettsyrorna tillfredsställt bara de fick tillräckligt med linolsyra från fodret. Nu har det visat sig att hunden även behöver alfa-linolensyra tillsatt i fodret. Katter klarar inte av att syntetisera tillräckligt med arakidonsyra från linolsyra, därför måste deras foder även tillföra arakidonsyra. Ny forskning visar att även valpar kräver tillsats av arakidonsyra i fodret.

Vitaminbehov
Katten kan inte omvandla aminosyran tryptofan till B-vitaminet niacin. Men det är av litet praktiskt värde eftersom niacin finns i tillräcklig mängd i foder. Kattens behov av niacin är cirka fyra gånger högre än hundens behov.

Katten har ett högre thiaminbehov än hunden eftersom den inte kan tillverka det i tarmen. Thiamin är värmekänsligt och förstörs vid fodertillverkningen, därför måste det tillsättas efteråt. Rå fisk innehåller enzymet thiaminas som bryter ner thiamin, därför är thiaminbrist vanligare hos katt.

Pyridoxinbehovet hos katt är även det större än hos hund. Pyridoxin hjälper till i aminosyremetabolismen tillsammans med transaminaser. Eftersom katten har ett ökat proteinbehov då den inte kan minska aktiviteten hos leverenzymerna, har den även ett högre behov av vitaminet pyridoxin.

Katten behöver få A-vitamin i ren form eftersom den inte kan omvandla betakaroten till A-vitamin.

Fysiologi

Uppställning av fysiologiska skillnader mellan människa och katt av ©2004, Matilda Eriksson, S*Cerridwe
Efter tabellen följer en mer utförlig beskrivning om varje skillnad av mig.Katten har: Människan har:
- kort tarmsystem - relativt långt tarmsystem
- liten magsäck - relativt stor magsäck
- spetsiga och vassa tänder - tänder med flat yta
- fixerade käkar som inte kan röras i sidled - käkar som kan röras i sidled
- fett som främsta energikälla - kolhydrater som främsta energikälla
- inte förmåga att omvandla betakaroten till A-vitamin - förmåga att omvandla betakaroten till A-vitamin


Tarmsystem
Passagetiden genom människans mag- och tarmkanal är 35-55 h jämfört med 12-16 h hos katten, en indikation på att vi är konstruerade för att livnära oss på olika typer av föda. Ett långt tarmsystem är nödvändig för att effektivt utvinna energi och näring ur en kost bestående av råvaror som kräver en omsorgsfull och längre process som spannmål. Ett kort tarmsystem är däremot viktigt hos ett rovdjur som är konstruerad till att fånga och förtära bytesdjur med hög smältbarhet som kött, ben och organ.

Magsäck
Kattens lilla magsäck är till skillnad från många andra djur inte anpassad till att töjas mycket utan till att med jämna och relativt korta mellanrum få föda som den snabbt bearbetar och skickar vidare, precis som kattens jaktbeteende och typ av bytesdjur lämpar sig till.

För att få perspektiv på detta kan man jämföra med en hund som istället har en mage anpassad till att med stora mellanrum fälla ibland enorma byten i flock. En hundmage kan expandera så att den utgör 7-8 % av kroppsvikten, för en människa på 60 kg skulle detta innebära att äta en måltid på 5 kg.

Kattens mage är även mycket syrligare än människans och för den som är orolig över farliga bakterier i kött kan minnas denna väsentliga skillnad. Skulle köttet mot förmodan innehålla mindre bra bakterier är magsyran så stark samt tarmen så kort och snabbt arbetande att de helt enkelt inte får en chans att fästa och växa till ett problem.

Tänder
Denna skillnad är väldigt lätt att bekräfta på egen hand med inget annat hjälpmedel än dina ögon. Har du någon gång tagit dig en titt på en katts tänder så vet du att den faktiskt helt saknar flata tandytor som är nödvändigt för att kunna mala och finfördela vegetabilier, detta är något du och jag är utrustade med liksom alla andra omnivorer och herbivorer.
Katten har två specialgaddar längst fram, så kallade rovtänder, detta är typiskt för rovdjur då de behöver kunna hålla fast, punktera och slita isär kött och krossa ben. De två par spetsiga tänderna längst bak på varje sida har en klippande effekt (saxeffekt) och används för att klippa itu stora stycken till bitar lagom att svälja. Man brukar säga att det enda man behöver göra för att veta vad ett djur äter är att titta i munnen.



Käkar
Ännu en faktor som gör katten olämplig till att tugga grönt är oförmågan att röra käkarna i sidled, därför kan den inte åstadkomma en abrasiv effekt som är kritisk hos växtätare för att de verkningsfullt ska kunna använda sina flata tänder. En katts käke kan endast röra sig upp och ner och är det enda som behövs då den fördelar kött och ben till mindre bitar som de sedan sväljer.
Vi kan dock röra våra käkar åt alla håll, prova själv att dra underkäken åt höger och vänster och föreställ dig tugga fibriga grönsaker utan den möjligheten.

Energikälla
Det här är en väldigt stor skillnad, eftersom katten under tusentals år har fått livnära sig på allt annat än kolhydrater saknar dess kropp förmågan att effektivt använda kolhydrater som energikälla. Motsvarigheten till kolhydrater för dig och mig är för katten animaliskt fett.
Hos växtätare finns även enzymet amylas som används för att spjälka kolhydrater och detta enzym saknas i kattens saliv och finns i väldigt begränsad mängd i tarmen. Katten kan använda stärkelse men enkelt uttryckt så lagras den i slutändan som fett och orsakar på lång sikt fetma.


Slutsummering
Varför är detta så viktigt då? För att förstå varför en katts näringsbehov, fysik och metabolism inte kan jämföras med vår och därmed förstå varför man behöver utfodra katten med en kost olik vår egen är det nödvändigt att man inser och framförallt erkänner dessa skillnader.

Jag har försökt uttrycka mig så kortfattat och enkelt som möjligt, man behöver inte kunna alla anatomiska detaljer för att utfodra sin katt med en artlämplig föda och den här typen av information törstade jag själv efter när jag började intressera mig för ämnet, hoppas den är till nytta.

Källor:
http://www.djurskyddsportalen.se

http://support.swecat.com/index.php?dload=...wnloaditemid=11

http://www.swecat.com/Katt/Naringslara

http://kattensnaringslara.wordpress.com/ka...ivor/fysiologi/

http://kattskyddet.hemsida24.se/näringslära-katt-1914098

http://h24-files.s3.amazonaws.com/25610/46562-C3N0T.pdf

Litteratur

Natural nutrition for dogs and cats
Författare: Kymythy Schultze
Språk: engelska

Natural nutrition for cats: The path to purr-fect health
Författare: Kymythy Schultze
Språk: engelska

Feeding Your Cat: Know The Basics of Feline Nutrition
Författare: Lisa Pierson
Språk: engelska och svenska

Pottengers Cat’s: A study in nutrition
Författare: Francis Marion Pottenger
Språk: engelska

Raw fed cats, an illustrated companion guide
Författare: Linda Zurich
Språk: engelska

Raw fed cats, complete website text PDF
Författare: Linda Zurich
Språk: engelska

BARF för katt
Författare: Matilda Eriksson
Språk: svenska

Näringslära för katt
Författare: Matilda Eriksson
Språk: svenska

Herbs for pets: The natural way to enhance your pets life
Författare: Mary L. Wulff, Greg L. Tilford
Språk: engelska

Your cat: Simple new secrets to a longer, stronger life
Författare: Elizabeth Hodgkins
Språk: engelska