Provade förra hösten att JAS-beskära. Tycker det är lite svårt, speciellt att se hur det blir - betydligt lättare utan löv! Dessutom känns det lite fel att beskära när träden är fulla med frukt... Har ett sommaräpple och ett plommon som snart är tömda på sin frukt, så de går väl an, men övriga med sen höst-/vinterfrukt...

Någon som har erfarenhet och ev. synpunkter på tidpunkt för beskärning - höst eller vår (förutom de generella råden vad gäller sten- resp. kärnfrukt)?

Leif

Hej

vårvinter och hösten , det är bättre om växter har inte blad.

H.Bassam

Det praktiska: Man vänjer sig. Det är varmare och skönare klimat på sensommaren, man kan ta längre tid på sig och halkriskerna är mindre. Träden är böjliga och man kan därför röra sig bättre utan att skada dem. Framför allt skadar man färre fruktanlag (sporrar, ringsporrar) än på vårvintern, då bara en stigning upp i trädet gör att flera av dem ryker eftersom de då är stela och spröda.

De flesta gör bättre bedömningar om proportioner vid sensommarbeskärning. Man får en bättre uppfattning om hur mycket bladmassa man skär bort. Man ser att frukten kan utvecklas bra också när det är lite tätare. Man ser var trädet behöver hjälp med lättning, där frukten tynger ned mycket och det därför bli rtätt. På vårvintern har många en "kallare" relation till sina träd, som om de vore endast grenar med viss riktning. Många inriktar sig på att skapa hålrum mellan grenarna, och det blir sämre bedömning.

Dessutom blir ju resultatet helt annorlunda när man skär på en tid då träden inte sporras att skjuta nytt.
Vill man gallra ett träd är det sensommaren som gäller. När man skär på vårvintern blir inte resultatet gallring, om man inte skär pyttelite, t ex som en plastkasse med grenar efter beskärning av ett fullvuxet äppelträd.

När man än skär sitt äppelträd blir det färre frukter. Det är det som är en av beskärningens syften - att trädet vill satsa på många, mindre frukter och vi människor vill ha lite större och därmed färre. På våren tar vi bort både fruktanlag (blomknopp) och därmed frukt, beskärning på sensommaren endast frukterna.

Många höstmognande frukter kan dessutom användas också vid beskärning av träden nu. Några sorter kan eftermogna. Några kan användas i mos och matlagning. Och alla passar i komposten!

Förutom Cillas utförliga svar tycker jag att det är lättare att se om en gren mår bra när den har löv, om den har friska löv eller skadade, skrumpna eller så.

Och för att inte tala om att oftast mår ju de etablerade träden bäst av en JAS-beskärning vid torr väderlek, mindre risk för kräfta och färre vattenskott sägs det.

Unga träd har jag däremot hört är bättre att klippa vår-vinter. Men är det så stort att det ger frukter är JAS att föredra.

(Det sägs även att det där med att klippa under vår-vinter är för att förr var det då som trädgårdsmästarna hade tid med beskärningen och att det är därför som man gör det, inte för att det är det bästa för trädet och dess frukter.)

Och... jag har märkt färre vattenskott. Tidig vår/vinter har jag svårt att finna behaglig tidpunkt för detta. Om det inträffar, finner jag annat än fruktträd att beskära (har måånga träd). Dessutom har jag för vana att mala ner grenarna i kompostkvarn - lite jobbigt i -grader. Men även om mitt mål är att utföra jas-beskärning, så innebär det ofta att inte allt blev klart. Visst ser det lite fult ut med ett snedbeskuret äppelträd under vinter, men det fixas under feb-mars så växtsäsongen blir ändå ok.Precis som någon sa ovan, så är gamla råd angående beskärning anpassade efter-trädgårdsmästares årsalmanacka från en svunnen tid. Men det var när man hade många, många sysslor i trädgården. För mig, med en ovanligt stor villaträdgård, passar JAS bättre.

Jag kan bara instämma. När jag blev med trädgård så gjorde vi som far alltid gjort, beskar på vårvintern. Så många kalla helger vi har jobbat och frusit med dessa träd.

Tack för alla synpunkter. Mer tid nu - nja... mindre med vattenskott - helt klart! Så jag gör väl ett nytt försök nu i höst. Det heter ju JAS, men hur långt in på hösten kan man köra? Det har väl med temperaturen att göra antar jag.

/Leif

JAS=Juli, Augusti, September så du har en månad kvar, i alla fall om du inte bor längst norr ut. Hörde även av en arborist JASO = med tillägget av oktober om hösten är varm (och torr) i södra delarna av landet.

Ja, det har med temperatur att göra, för att den bidrar till att påverka när träden släpper energiproduktionen och sina blad.

Vi hade ett par mycket varma septembrar för några år sedan, och då var vi några som skar i första veckan av oktober också. Men ju mer jag beskär och ser resultat, desto närmare augusti vill jag vara. Även om det är varmt i slutet av september så är det kort tid kvar som trädet har processerna igång, och därmed kort tid för att försvara öppningar. Dessutom är det fuktigare ju längre in på hösten man kommer och det spelar också roll för svampspridningen.

Juli, augusti, september är bra tid för de flesta zoner i Sverige.

Nu blev jag lite nyfiken, kan man se hur träder försvarar snittytorna så snabbt? hur i så fall.

Jag trodde mer att det var ytan som torkade och därmed skyddade lite mot svamp mm. och att övervallningen började lite lite smått men att det tog något år (beroende på snittytans storlek) innan det vallat över hela snittytan.

Vilka processer är det som skyddar ytan?

Nyfikna Mia i trädgården

Anledningen till att JAS(O) är den metod som,numera, rekomenderas för träd (och egentligen alla vedartade växter) är att under dessa månader är alla flöden i växten i full gång.
När ett brott uppstår någonstans på växten (genom beskärning, gnag eller annat) så finns det aktiva vägar på vilka både infektionshämmande och tillväxtestimulerande ämnen kan transporteras till det skadade stället. Vad processen kallas har jag i skrivande stund inte hittat - har det någonstans i någon anteckning - men kontentan är att porerna som leder in i växten stängs till (så att inga främmande kan ta sig in och ställa till något) och övervallningen startas direkt.
Under kallare årstider, när plantan är i vila, fungerar dessa inte och svamp och virus kan härja fritt ända fram till lövsprickningen.

Att det, främst i fruktodlingsbranschen, var vinter och tidig vår som gällde var just på grund av att det inte fanns mycket annat att göra då och, på grund av att det inte fanns några löv att brottas med, var lättare att komma åt.

Det kallas kallusbildning. Det syns inte men sker som försvar för öppningar och kan ske bäst när trädet har gröna blad. Jag har tyväårr mycket begränsad kunskap om detta, bra att bli påmind om att inläsning behövs!

Därefter skapas en barriärzon, en sårved som lägger sig som försvar inne i trädet för rötsvamp mm, och den är svårgenomtränglig. I övrigt försvarar sig trädet mot intrång också genom märgstrålarna, årsringarna och cellerna i vertikalled - men det är svagare försvar.

Utöver det försöker trädet övervalla, tillsluta, öppningar, genom kambiet, tillväxtskiktet strax innanför barken. Snabbast sker det om öppningarna är vid grenkragar, men det sker också vid skador på andra ställen. Ju större tillväxt det är i trädet, desto fortare går tillslutningen, år för år. Detta yttre försvar är det som syns medan trädet lever. När vi sedan hugger upp trädet som ved kan vi se hur missfärgad ved t ex stoppat vid sårveden och märgstrålarna.

Kommer på mig att jag alltid saknat bra kunskap om kallus och kallusbildning. Jag har sett det som att en osynlig, skyddande vävnad uppstår på snittytor, och att denna bildas snabbt under bladsäsongen och mycket långsamt eller ej alls under den kalla säsongen. Men samtidigt bildas denna tydligen från kambium, och då uppstår bilden av att det från det mycket tunna kambieskiktet "sprutas" ut vävnad över snittytan. Kan det vara rimligt - vad säger ni som har aktuell kunskap eller utbildning?

Intressant, även om det inte är den avgörande frågan för att man bör beskära äldre träd som ska gallras mm under JAS.

Saxat ut Svensk ordbok:
Kallus
Kallus (lat.callus,hård hud, valk). i)Bot.A) Vävnad, som kan uppkomma vid sårande av växtdelar och som består av en formlös massa växande celler, vilken sluter till såret. K. bildas från kambium, parenkym el. andra levande väv- nader under sårytan, förmodligen under inverkan av hormon (nekrohormoner*). I k. kan anläggas mcristem, varifrån utgå adventiva skott och rötter av normal byggnad. I andra fall anläggs i k. ett korkskikt (sårkork), varigenom såret effektivt slutes. Sammanväxningen mellan ris och underlag vid ympning sker genom k. — B) Av kolhydrat (k a 11 o s) bildad beläggning, som i si I— rör (se Ledningsvävnad) bekläder silplattan och som täpper till hålen i denna, då silröret sätts ur funktion.

Tack Cilla, spännande läsning.

Då kommer en liten följdfråga. Varför skall unga träd beskäras på vår/vintern? Jag har hört att de då stimuleras till att ge fler skott, jämfört m JAS beskärning.Men är man intresserad av det?

Kommer inte de flesta skotten nära beskärningssnittet? Det är väl inte där man vill ha många skott tänker jag, några/lite lagom är bra att få vid snittet för att blida förgrening av grenen, men många ger bara problem med att man behöver gallra i skotten.

Eller hur skall man tänka vid ungträdsbeskärning? Har jag missar fördelar på vår/vintern?

Hej Mia,

Det är skillnad på beskärning som stimulerar och på dito som stressar.

När man beskär lagom mycket på vårvintern stimulerar man träden att växa lite mer. Trädet svarar genom att ge längre skott och fler sidogrenar på bra ställen.

Beskär man för mycket eller på knäppa ställen kan svaret bli att trädet, som du beskriver, skjuter flera skott nära snittet och på andra ställen som inte är önskvärda.

Var träd svarar med att utveckla gren kan jag inte beskriva generellt i text. Men visa en bild på trädet och var på grenen du under vårvintern tänkt att beskära, så kan jag ge en hyfsad gissning om var trädet under säsongen kommer att ge sidogrenar och fortsatt utveckling av den beskärda grenen.

Håller man sig till ung ved (smala grenar, där de är 1, max 3 år gamla) och snitt utanför grenkrage eller grenbarkås så kan trädet rätta till fel som man gör inom rimlig tid.

Tack för info. och erbjudandade om bildtolkning jag har inget aktuellt fall just nu m ungt träd och vårvinterbeskärning, det var bara av nyfikenhet jag kom på frågan - samlar på mig mer kunskap....

Men jag förstår din tanke och beskrivning!

Tack!