Som jag förstått det är det ett väldigt ormrikt år i år.
Vårat villaområde har haft massor av besök av snokar. Ja, ja...vet att snokar anses vara ofarliga... Då jag har ormfobi så tycker jag ändå att detta är väldigt obehagligt och söker nu svar på några frågor.

Då en granne fått ormbesök i vardagsrummet via altanen så undrar jag hur högt kan en orm ta sig upp. Dvs vår altan ligger ca 20 cm ovan gräsmattan. Kan ormen klättra upp till den?

Hur mycket förflyttar sig en orm. Nästan samtliga hus, 18 st, har på sensommaren haft ormesök. Är det massor av ormar eller kan det vara samma ormar som förflyttar sig mellan husen? Om man flyttar ormarna, flyttar de sig tillbaka till samma plats igen? Kommer de tillbaka år efter år?

Hur många kullar med barn får de varje år och hur snabbt förökar de sig.
Är rädd att vi kommer att bli invaderade av ormar.

Finns det hjälp att få om ormarna skulle bli förmånga? I området bor det enbart barnfamiljer med mycket små barn.

Tacksam för svar

Snok och huggorm klättrar dåligt och ogärna, men 20 centimeter är inga problem. Däremot undviker de människor, så en altan är inte en plats de söker sig till.
Huggormar är ganska hemortstrogna och jag har sett vad som verkat vara samma individ sola på samma plats under ett par års tid, snokar är mycket rörligare - jag vet inte över hur stora ytor, men jag skulle inte räkna med att se samma orm på samma plats två gånger. Det är inte omöjligt att ni sett samma snok. Både huggorm och snok är mycket skygga och oftast ser folk dem bara på vårkanten (särskilt huggormshanar kan helt glömma sin skygghet när de följer spåret av en huggormshona), eller på höstkanten när de letar övervintringsplats.

De kommer inte tillbaka om de flyttas, men frågan är om det är lönt: där det finns lämplig miljö (vattendrag med fisk eller grodor åt snoken, skogsbryn med sork och möss åt huggormen) finns orm, och flyttar man dem ersätts de snart med nya.

De får en kull med i normalfallet 10 - 20 ungar per år. Det är ingen risk för invasion, de är begränsade både av tillgång på föda och av predation (t.ex. huskatter, ormvråk, och grävlingar äter orm). Ormar ligger långt ned på näringskedjan.

För huggorm brukar man kunna få hjälp att flytta dem om man fråga lokala herpetologiföreningar, men snok är ju helt ofarlig och jag vet inte om den ens får flyttas.

Ta inte illa upp nu, men ormar är vanliga och tämligen ofarliga djur, och eventuellt vore en bättre lösning att du botar din ormfobi. Ormfobi är snabb och enkel att bota med kognitiv beteendeterapi.

Med orm runt om hemmet slipper du sork, råttor och andra små pälsdjur som kan vara oönskliga. Önskar jag hade mer orm där jag växte upp, men av alla byggnationer som förekom i området och folks katter är de nu mer eller mindre helt borta.

Antalet rovdjur är alltid beroende på mängden bytesdjur, så har ni så mycket orm måste ni ha väldigt gott om möss och sork?

Men det kommer regleras naturligt med tiden.

Ta inte illa upp nu, men ormar är vanliga och tämligen ofarliga djur, och eventuellt vore en bättre lösning att du botar din ormfobi. Ormfobi är snabb och enkel att bota med kognitiv beteendeterapi.
[/quote]

Tar absolut inte illa upp :-)! Hör ständigt dessa ord, men fobi är ju inte rationell. Funderar själv på just KBT. Tack för ditt svar!!!

Inte gott om, men jag har sett 1 råtta o en mus sedan vi flyttade in 2007. Har hört att grannar har haft lite påhälsningar.

Det är lite tröttsamt att höra varje gång någon inte gillar något från bögar till fästingar att det skulle vara en fobi. En äkta fobi är något man inte kan styra, en bild skadar inte men en person med ormfobi kan inte ens se en bild på en orm. Spara sånt till där det är aktuellt. Man behöver inte ha fobi bara för att man inte vill ha ormar i sin närhet, särsklit om det är småbarn inblandade. Min svägerska har inget emot ormar men nu i två år har det bott en huggorm i ett buskage nån meter från där de badar. Hon vill givetvis inte ha någon orm där men den är tusan så svår att fånga. Men någon fobi är det inte frågan om.