Min pappa. För att han var rak, ärlig (innan demensen satte klorna i honom), aldrig såg ner på människor med handikapp - vad detta handikapp än bestod av och att han var en problemlösare och uppfinnare. Och att han ALDRIG klagade över sin värk, fastän den var mycket svår sista 20-nånting åren!
Min mamma. För att hon alltid ömmar om dom svaga, människor som djur och alltid kämpat mot sitt handikapp.
Mina föräldrar. För att dom trots deras krämpor och fattigdomen klarade av att hålla oss barn hela, rena och mätta!
Min ena syster. För att hon är en fantastisk storasyster!
Min man. För att han är den han är - och för att han står ut med mig...mer än vad jag klarar ibland
Nelson Mandela.
Mahatma Gandhi.
Buddha.
Jesus.
Moses.
Sankta HelenaVarvara för att hon är en fantastisk smyckesdesigner som delar med sig av sina kunskaper.
Det finns många många fler som inspirerar mig...