Medan ämnet är aktuellt i bla natur tråden så kan jag rekommendera och uppmana att man lyssnar på den här radiointervjun med botanikern Mora Aronsson vid Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Också sakkunnig åt Naturvårdsverket och EU-kommissionen. Angående invasiva trädgårdsarter som sprider sig ut i våran svenska natur som vresrosor, lupiner, snöbär etc.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?...artikel=4574041


Tryck på trädgårdens värstingar för att höra hela intervjun. Mycket bra och tänkvärt lyssnande.
Listan kan förövrigt göras längre med potentiella arter som ligger i risk zonen.
Har lagt upp den tidigare ngnstans på forumet, men gör det igen.

Naturvårdsverkets har nu tagit fram en preliminär lista på "skadliga arter" som betraktas kunna hota biologisk mångfald, socioekonomiska värden och/eller människors hälsa. Detta inte är någon svartlista. Istället kan ses som en förstudie till arbetet med att ta fram en svartlista. Observeras bör också att vissa arter, som gran och brännässlor lever naturligt i vissa delar av landet, men som idag sprider sig till andra biogeografiska områden där de tidigare inte hittats naturligt.
Direktören för Naturresursavdelningen, naturvårdsverket. Melanie Josefsson

Listan över Sveriges främmande "skadliga" arter:
• Jätteloka
• Sibirisk björnloka
• Pestskråp
• Gråbinka
• Bolltistel
• Gängel
• Gullris
• Höstgullris
• Sandsallat
• Hårgängel
• Blå bolltistel
• Grå bolltistel
• Jättebalsamin
• Tysklönn, Sykomorlönn
• Palsternacka
• Odört
• Kirskål
• Vild persilja
• Hårkörvel
• Tromsöloka
• Mästerrot
• Skunkkalla
• Storbladig murgröna
• Parksallat
• Gråbo
• Boerstånds
• Blekbalsamin
• Strandfräne
• Ryssgubbe
• Fläder
• Sommarfläder
• Druvfläder
• Snöbär
• Rödnarv
• Knipparv
• Såpnejlika
• Våtarv
• Nattglim
• Amerikansk grovsnärja
• Grovsnärja
• Klöversnärja
• Videkornell
• Kolokvint
• Blomsterlupin
• Vattenpest
• Smal vattenpest
• Sjögull
• Syren
• Amerikansk dunört
• Kermesbär
• Dårrepe
• linrepe
• Jättegröe
• Engelskt marskgräs
• Stor ormrot
• Parkslide
• Jätteslide
• Hybridslide
• Vildportlak
• Vårsköna
• Praktlysing
• Trädgårdsstormhatt
• Äkta stormhatt
• Häggmispel
• Vresros
• Rönnspirea
• Glanshägg
• Eldtorn
• Småsnärjmåra
• Pukvete
• Liten fingerborgsblomma
• Gul fingerborgsblomma
• Bolmört
• Spikklubba
• Belladonna
• Dårört
• Änglakornett
• Mexikansk spikklubba
• Brännässla
• Etternässla

Hoppla, det var ingen dålig lista... jag som gör allt jag kan för att få blå bolltistel att trivas i min trädgård. Undra hur många gånger jag köpt, men misslyckats. Hmm...

Jag gillar inte riktigt denna typ av lista. Alla dessa växter är inte problematiska i hela landet. tex vresrosen, som är ett problem längs kusterna om jag fröstått det rätt, är knappast något hot här i Dalarna. Min vresroshäck med snart 20 år på nacken, har inte spridit sig alls utanför sin planteringsplats. Då har den ändå rabattern på båda sidorna om sig. Inga frösådder har dykt upp heller. Den är väldigt populär bland småfåglarna nu på hösten. Så här är den klart odlingsvärd.
Jättebalsaminen har jag haft, jag fick några plantor en gång som blev meterhöga minst och sprätte frön överallt. Nästa år grodde massor av småplantor, men en stor andel frös bort i de sena markfrosterna och resten hann inte bilda moget frö under säsongen. Så den försvann direkt.
En sån här lista måste åtföljas av en beskrivning av vad som kan vara problem så man kan ta ställning till de egna förhållandena.

Det är bra att du påpekar sådant som listan Eva. Dvs du vill ha mer information om varje art. Ska lägga det på minnet och kanske kan skapa ett litet projekt av det hela. TAck
Passa gärna på att kolla parsklide tråden på naturdelen. Där har jag nyligen lagt in en del bilder vad balsaminen kan ställa till med. Hemma hos min far har den tränggt ut ett helt parti med kaveldun i anslutning till vattendrag, så den är faktiskt problematisk.

ps glöm inte att fåglar kan flyga långt. Ju större fågel. desto längre bort. Från fink till stare droppar normalt frön upp till ca 400 meter (inte km som jag skrev först (Redigerat)) från platsen där de åt frön.

Har ni inte har lyssnat på intervjun, så gör gärna det innan ni kommenterar.

Tycker illa om sådana överdrivna listor och, trots att jag låter bli att lyssna på länken, är mycket skeptisk till att de skulle vara till så stor skada. Många av dessa växter är favoritvildväxter, t.ex. Vresrosen och lupinen som jag älskar. Så jag kommer glatt att fortsätta odla dessa i min trädgård.

Storbladig murgröna, jag trodde knappt ens den var härdig i Sverige? Förvånande att den klassas som invasiv. Och syren, är den verkligen invasiv? Ett och annat rotskott skickar den väll, men inte frösår den sig väll så mycket?

äkta stormhatt är väl inhemsk??? har visserligen aldrig sett den nånstans så vad är det invasiva med den

Om du med "äktastormhatt" menar den vilda som förekommer i norra Sverige = Nordisk stormhatt, så kan den förekomma i mängd och nå höjder upp mot två meter. Svår att fröså och nästan omöjligt att flytta som plantor. Samma sak med den lite snällare och mysiga Fjälltoltan. Före kommerglest här i Östjämtland. Hittade ett bestånd i förrgår på 400 m nivån. Men på Fjällmarkshöjden, dryga 500 möh, finns ingen av dem men inte heller myrland eller surlokar. Inte heller tycks stormhatten trivas i silurområdet några km väster om Överböle, men väl Guckosko, Norna och Fjälltolta . Den senare i lite torrare yttermark.

Åter till grundtråden. Kan inte förstå att Aconitum lycoctonum skall vara skall vara spridningsvillig. Svårt nog med att få till förädlade varianter med frösådd och plantor.

Håller med om att listan är intressant. Noterar att den största spridaren i vår trädgård avseende odlat är Campanula cevicaria (Skogsklocka). Frön från Impecta för 6 år sedan. Bienell och sprider sig hejdjöst. I Jämtland är den sällsynt, minns inte om den är fridlyst men den får gärna sprida sig över lägdorna ev med lite hjälp.

Jag håller med dig fullt ut. Reagerade redan när jag hörde programmet på försommaren.

Ska man upprätta en sådan lista, måste man ju ta hänsyn till var i landet växten odlas, och inte bara bestämma att den är invasiv och en fara för inhemska arter.

Odlar i norra Uppland, en bit från kusten, det är zon 4-5 i min trädgård.

Har jättebalsamin varje år och den frösår sig villigt. Ibland fryser en del bort, men jag tar bort alla jag inte vill ha. Det har aldrig dykt upp någon planta utanför tomten. Samma gäller för såpnejlika, bolltistel, gullris och stormhatt. De sprider sig definitivt inte utanför tomten. Inte ens när jag slänger dem på komposten i kanten till skogen.

I programmet talades det om en lista på c:a 10 växter och det verkar rätt rimligt. Men ett totalförbud, skulle förmodligen bara leda till irritation. En annan fråga är ju hur det ska följas upp och vem som ska utrota redan befintliga växter.

En varning tycker jag vore på sin plats där växterna riskerar att bli invasiva.

Det vore också intressant att få veta hur länge en art ska ha funnits för att få kallas inhemsk.

Jag gissar att listan kanske gäller för zon 1, men att antalet arter minskar drastiskt för varje zon norrut man kommer

Jag reagerade också på bolltisteln! Jag sådde själv för kanske 15 år sedan och planterade ut i rabatten. Den lever ännu och är stor och fin men det har blivit en frösådd planta på alla år!

Verkar intressant.... Har laddat ner den som pod och ska lyssna på den till veckan när jag är på jobbet

Tar gärna emot fler tips om trädgårdsprogram man kan ladda ner och lyssna på nybörjare som jag är

Tysklönnen är ju med på listan förståss, och det är ett intressant trädslag. Dess naturliga nordgräns går i södra Danmark, men det är ett träd som är ännu bättre anpassat för vårt Skandinaviska kustklimat än exempelvis vår vanliga lönn. Jag har sett beräkningar över att den faktiskt sprider sig såpass bra själv, att den kunde ha varit här naturligt nu om vi inte hjälpt den på traven. Men nu har den ju liksom förlorat möjligheten att någonsin kunna räknas som inhemsk även om den vandrar in själv.

Och så väldig invasiv är den inte. Visst frösår den sig gärna, men den är inte extrem på något vis. Knappast något hot, men den kan nog inta en plats bland övriga ädla lövträd som tillsammans utgör långt mindre än en procent av Sveriges trädbestånd.

Odla med P1 går att ladda ner.

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=1667

Som vanligt-halva sverige är inte med, är glad om en tysklönn överlever-

Tack ska kolla upp det och ladda ner allt som går

Kanoners, har laddat hem allt från 2011. Finns det tidigare program?

Hej!
Vresrosen fyller en viktig funktion på västkusten. Den hindrar sanddynerna från att dra i och kväva ljungen som ofta växer innanför sanddynerna. Man har en gång medvetet planterat vresros av det skälet.

Jag ser hela listan som ett tappert försök från en grön biolog att behålla jobbet.
MVH
Jan Lindgren

Tvärtom! Vresrosen förstör sandynor som annars behöver vara just rörliga. Den binder dem och ändrar ekosystemet så pass att andra arter inte klarar sig. Dessutom bildar den så pass täta bestånd som överskuggar och undantränger all annan vegetation. Resultaten:en mycket artfattig miljö där all andra växter och även djur som är beroende av inhemska växter försvinner som sandmurarbiet.


Sluta med dina argument om folk som ville behålla jobb etc tack. Detta är ett globalt problem och där vi också nu ingår. Bekämpning av vresrosor kostar staten 1,2–14,5 miljoner kr per år. Hade vi varit förutseende och inte planterad dessa hade pengar som detta istället kunna gå till skolan eller äldrevård. SÅ sluta släppa in massa nytt skit som vi måste lägga pengar på att bekämpa i framtiden.

vi inte kan förutse hur en annan levande art kan bete sig

Förvånad över att Palsternacka står med, det kan väl inte vara något hot med Palsternacka?vet att den frösår sig i landet men att den skulle vara ett hot det tror jag inte.

Hej!
Sanddyner ska inte vara rörliga. Vi har katastrofala erfarenheter av rörliga sanddyner. Låt de intressanta ljunghedarna vara kvar, de skulle försvinna i all sand om vi inte hade vresros. Jag har gått runt på olika ställen på västkusten just för att studera den "otäcka" vresrosen. I exempelvis Falkenberg har man röjt undan bergtallen för att ljungheden ska kunna bre ut sig. Hade inte vresrosen funnits så hade man varit tvungen att behålla bergtallen.
MVH
Jan Lindgren

Och i Helsingborg o malmö klagas det nu över all sand som flyger in på gångstråk o cykelbanor--
Nån måtta får det vara, om inte blir en undersökning inte relevant!De enda rosor som verkligen klarar zon 5-6 -7 är vresrosor o dess hybrider.Zon 5-7 är halva Sverige!
Jag är för utrotning av björnloka mm men nån ordning får det vara !

Jag är absolut för att utrota både brännässolr och kirskål, bedriver själv en aktiv utrotningskamplanj i min trädgård, men jag tvivlar starkt på att jag någonsin kommer lyckas

Måste erkänna att jag är mycket förvånad över att se fläder och syren på listan, och mexikansk spikklubba - är den ens härdig i Sverige???

Vad gäller vresrosor så är det ett tydligt exempel på att listan inte är giltig för hela Sverige!!! På Kullahalvön har man aktivt bekämpat dem eftersom de höll på att ta över hela heden, i stället är det "strandråg" (vad den heter i verkligheten vet jag inte men det är vad jag alltid kallat dem), som binder sanden och förhindrar sanddrev. Fungerar utmärkt och det är fantatiskt vad vackert det är när små låga växcter kan leva där vresrosen innan bredde ut sig. På våren är heden blålila av violer och sedan blir den gul och röd av sedum-arter och trift. Så var det inte förr, då var det bara vresrosor överallt......

Död åt alla brännässlor. Hatar skiten som ungarna bränner sig på och dom är i princip omäjliga att ta kål på. Någon som har ett bra tips även om det är OT?

Ryck upp så mycket du kan. De nya, späda skotten som kommer i stället kokar du soppa på.

Dvs häller kokande vatten på?

Ja den listan var konstig. En massa helt irrelevanta arter. Fast vresrosen är absolut ett problem i sanddynerna, men knappast i övrigt. Om man nu absolut vill odla vresros så går det ju alldeles utmärkt att välja någon av de utmärkta vanligtvis mycket mindre spridningsbenägna hybrider som finns i handeln.




Vad är det för strunt du skriver om ljunghed, vresrosor och bergtall Jan? Ljunghedar, eller rättare sagt ljungklädda sanddyner, är en del av ett levande dynområde och kommer precis som de flesta andra öppna marker att växa igen med skog om de inte sköts aktivt eller det sker en dynamik i sanddynerna. Öppen sand i tillräcklig mängd är är en nödvändighet för att sandljungedarnas naturvärlden ska finnas kvar. Vi måste ha mycket mer öppen sand i våra sanddynsområden om det ska vara möjligt att bevara t ex fältpiplärka, havsmurarbi och strandsandjägare (den sistnämnda har dock antagligen redan försvunnit från södra Sverige) + en hel massa andra sandlevande arter. Dynerna ska givetvis inte börja sprida sig ohämmat men dit är det låååångt kvar även i de områden som restaurerats hårdast och det beror inte bara på vresrosorna.

Tro har ju inte så mycket med vetenskap att göra

http://dnr.wi.gov/invasives/fact/parsnip.htm



Nej tysklönnen kommer säkert inte totalt att bli speciellt vanlig. Men när den tar över hela öar, så utgör den ändå lokalt stora problem. Och likadant är det med de flesta andra växter på listan. Lupinerna slår ju t ex inte bara ut en massa ängsväxter, de tillför ju också en massa extra kväve till marken.

Hej!
Frågan är om inte listan är ett sätt att driva med oss på odla. Ingen som är lite växt- och odlingskunnig skulle lägga ner någon möda på en sådan lista. Att på något sätt förbjuda ett besvärligt ogräs som redan finns är naturligtvis fullständigt meningslöst. Det är inte heller särskilt troligt att någon medvetet sprider svåra ogräs. Dessutom tar man upp någon enstaka växt som man börjar odla kommersiellt samtidigt som man inte tar upp alla kommersiella träd som odlas i stor skala och som verkligen förändrar biotoper.

Bluff eller inkompetens?

MVH
Jan Lindgren

Blå bolltistel? Var har den nånsin orsakat problem?

Och kirskål är en inhemsk svensk växt.

Det är bara ett litet fåtal av de där arterna som orsakar problem. Den där listan är bara ytterligare ett exempel på att införda arter per definition anses vara problem - vilket är ett väldigt konstigt sätt att se saken i ett land där halva floran och en betydande del av faunan är införd under de senaste 2000 åren.