Bild på ekkratt:
http://4.bp.blogspot.com/-fiu79dZlkqU/TpbI...shusen_1DSC.jpg

Läser detta på:
http://www.skogssverige.se/skog/svenskatrad/druvek.cfm
Dominerande ekart på västkusten. Bildar ofta lågvuxen snårskog, s.k. krattek.

Kollar samtidigt i Norsdiska floran MoStEr och läser att bergek blir mellan 10-20m.

Blir kratten inte högra än såhär eller måste man klippa ned bestånden för det måste väl vara bergek på bilden?

Krattet växer närmast kusten, där den ständiga vinden gör träden förkrympta. Precis samma fenomen ser man i fjällen. Om det sedan är bergek eller vanlig ek på bilden vet jag inte, båda sorter blir förkrympta när de växer i utsatta lägen, liksom övriga trädslag. Kratt av asp är mycket vanlig på västra Orust, till exempel

Aha! Tackar - vad man får lära sig! Lyckades faktiskt hitta en bild från bildtillfället (Knäbäckshusen/Skåne-Österlen) vid mager sandig mark och kan se ett blad som är urnupet vid basen så det borde vara vanlig ek då.

Kan det växa både bergek och vanlig ek huller om buller i ett sådana här bestånd?

Att jorden är mager hjälper förståss till, men i första hand är det vinden som skapar krattet. Torka hjälper också till, men så torrt är det ingenstans i Sverige.

Jag vet inte hur blandat det brukar vara, men det kan absolut vara båda sorter huller om buller.

Ok mkt intressant att ta del av din kunskap!

bergek är nog dominerande i krattekskog dock förekommer hybrider bergek x skogsek

Ok tack för info!

Hur ofta ser ni järnek?

Väldigt sällan där jag bor, de är ju frostkänsliga. Och de man ser är förstås odlade. Men det upptäcktes faktiskt ett vilt exemplar ute vid kusten i bohuslän på 1800-talet, troligtvis hade den grott från frö som flutit iland från Norge eller Danmark. Busken blev ju känd och folk kom från när och fjärran för att se på underverket. Och var och en tog ett löv med hem som minne, så busken dog snart Annars finns de väll vilt på vissa platser i Skåne.

Vad jag vet finns det inga naturliga förekomster av järnek i Skåne. Förvildade från odling finns dock. På tal om järnek i Bohuslän så läste jag precis i den nyutkomna Bohusläns flora att det finns två exemplar i Stenkyrka på Tjörn som kanske är naturliga, d v s inte spridda från odling utan antagligen från vilda bestånd i Danmark. De står rätt nära varandra och det ena upptäcktes 1940 och det andra så sent som 2007. Tror att det är de enda förekomster av järnek som möjligen kan betraktas som vilda i Sverige.

Häftigt! Det bör alltså vara Sveriges sällsyntaste inhemska träd, ännu mera sällsynt än Bohuslinden som skall finnas i tre naturliga exemplar. Naverlönnen fanns bara på en enda plats i Skåne, men jag tror den försvann därifrån, och bör alltså vara helt utrotad

Hur ofta ser ni spireor som växer vilt?

Varje gång jag är i min lilla skog. Fast vilda är de väl inte från början utan förvildade trädgårdsväxter och dom jag ser växer där villaägarna slänger sitt trädgårdsavfall.

Skall tydligen bara finnas 2 vilda plym/rönnspirea men de tillhör inte samma släkte. De som du ser är nog inte "vilda".
Svårt att dra gränsrna där förstås. Hur långt från urbaniserad mark skall en växt växa för att vara förvildad tro?

Mahonia - är det något som ni ser ofta?

Varken plymspirea eller rönnspirea är väll vilda i Sverige? Dessutom är ingen av dem egentligen någon spirea. Men hur som helst ser jag ofta förvildade spirea runt gamla torp, de verkar sällan sprida sig med frö men desto mer med rotskott. Torpen kan vara bort sedan femtio år, men spireorna och kanske någon syren och snöbärsbuske står kvar

Mahonia har jag aldrig sett förvildad, men den är inte ovanlig i trädgårdar

Tack för infon!

Ny fråga har ni sett någon ginstart med taggar/tornar?

Det har jag aldrig sett men vet att det finns några som har taggar, Nålginst och Tyskginst tror jag.

Förresten vad är det för spireaart du ser vid gamla torp?



Toppen!

Här sker det viss spridning med frön från spirea häckar, främst Spiraea japonica sprider sig och syns även förvildad.

Tackar! Skall läsa mer om dessa buskar på Linnaeus.

Kollade i Den nordiska floran nu och det finns en till med törnen, Ärttörne Ulex europaeus

Vet inte vad den heter, men den har rosa blommor. Det finns flera nästan likadana sorter, och jag kan inte hålla isär dem. Vanliga är de i alla fall.

Tack för svar - förmodligen Häckspirea?!

Kan mycket väl hända.

Kanske Torpspirea som är en hybrid mellan vitspirea och häckspirea?

Hybrider vågar jag inte mig på. Först måste jag kunna skilja på de bildar hybrider

Nä, hybrider ska man nog akta sig för

Hur ofta ser ni knäckepil? Ser att i bohuslän är den vanlig men extremt ovanlig i västergötland. Undrar vad de kommer sig. Den skall växa vid stränder men kan det vara havsstränder då? Det finns ju mer av det i bohuslän?

Det är nog en tillfällighet om den är ovanlig i Västergötland, jag vet inte vad som skulle vara problemet för den där. Den verkar inte vara speciellt förtjust i salt och ständig vind, för jag tycker aldrig man ser den vid havsstränderna. Utmed åar och bäckar däremot är den relativt vanlig, i Bohuslän då som sagt. Ofta som ett glest och ganska fult träd, med knäckta grenar och liknande. Ett av få träd som jag anser blir snyggare av hamling.

Åter - tack Huggorm för denna intressanta information.

Ngn som vet var det växer vildkaprifol kring Göteborg och norrut i Bohuslän?

I vilken biologi trivs kornell? (C. alba)

Är detta alm?
http://1.bp.blogspot.com/-DlGGQDpxMkc/Tpap...4cken_Aspfj.jpg

Jag skulle gissa på hassel, men alm och hassel har väldigt lika blad.

Tack för svar. Det var detta som avgjorde när jag skrev igår:

Om Hassel:
"bladbasen är symmetrisk och hjärtlik till skillnad från alm (Ulmus glabra)"

Jag hittar rätt ofta spirea här i stockholmstrakten, men oftast rör det sig helt klart om planterade buskar. Jag tror de har dålig spridningsförmåga, men mycket god förmåga att stå kvar (ända tills granskogen slutit sig helt). Hittar man spirea och tittar sig omkring hittar man oftast andra kvarstående gamla kulturväxter (äpple, syren, kroll-lilja). Ofta hittar man också inte en spirea, utan en rad.

Mahonia ser jag rätt ofta. Den är hyfsat vanlig, dels för att den klarar att växa t.o.m. i blåbärsgranskog om den inte är för tät, dels har den god fröspridning och groning.

En annan vanlig förvildad/kvarstående och mer problematisk art här i stockholm är snöbollsbuske snöbär. Den bildar bestånd, och eftersom den är giftig och har giftiga bär så blir det ganska tråkig natur.

Den som bor i stockholm och är intresserad av kvarstående gamla kulturväxter bör ta ett studiebesök till Torphagen (strax norr om Naturhistoriska Riksmuseet i Frescati), gärna beväpnad med denna inventering för att hitta allt. Det är ett gammalt högrestånds-villaområde från 1800-talet/tidigt 1900-tal, som blivit beteshage, och har ett stort antal ganska spännande kvarstående växter.

EDIT: Bästa tiden att besöka Torphagen är på vår/försommar, då blommar de flesta exotiska arterna. Kombinera gärna ihop med att besöka gamla Experimentfältet (idag Stockholms Universitetscampus) och titta på t.ex. jätteasp och en gigantisk svarttall, och Skogshögskolans Arboretum (idag Vetenskapsstaden Frescati) med bl.a. svart valnöt. Plus förstås Naturhistoriska Riksmuseet och Bergianska Trädgården. Alltsammans inom en radie på cirka en kilometer.

Jag har hittat vildkaprifol på Saltö (naturreservat) uppe vid Strömstad. Den klättrar över en stor skogsmyrestack alldeles vid sidan av vägen, cirka 200 meter in från bron över till Tjärnö.

[quote name='Azur' date='25-11-2011, 12:32' post='1487383']
Jag hittar rätt ofta spirea här i stockholmstrakten, men oftast rör det sig helt klart om planterade buskar. Jag tror de har dålig spridningsförmåga, men mycket god förmåga att stå kvar (ända tills granskogen slutit sig helt). Hittar man spirea och tittar sig omkring hittar man oftast andra kvarstående gamla kulturväxter (äpple, syren, kroll-lilja). Ofta hittar man också inte en spirea, utan en rad.

Mahonia ser jag rätt ofta. Den är hyfsat vanlig, dels för att den klarar att växa t.o.m. i blåbärsgranskog om den inte är för tät, dels har den god fröspridning och groning.

En annan vanlig förvildad/kvarstående och mer problematisk art här i stockholm är snöbollsbuske. Den bildar bestånd, och eftersom den är giftig och har giftiga bär så blir det ganska tråkig natur.


Du menar skogsolvon nu eller? Viburnum opulus? Bären är väl inte direkt giftiga men de smakar inget vidare heller

Förlåt, Snöbär är det jag menar, inte snöbollsbuske!

Tack för denna info! Finns flera anledningar att åka till Strömstad/koster då!

Skulle behöva lite fakta ex hur stora blir bladen på:
-Populus balsamifera

Angående vildkaprifol är den faktiskt relativt vanlig även i de norra delarna av Bohuslän. Särskilt närmast kusten, men den finns även på sina håll inåt land. Det var en växt som jag blev mycket glad över att hitta vild i skogen i närheten, även om den inte spridit sig till min mark ännu. Skall man till Kosteröarna för att se på vildkaprifol bör man passa på att även kika på ett av Sveriges ovanligaste inhemska träd, för ett av endast tre vilda exemplar av bohuslind växer där.

När det gäller populus balsamifera så är det en fråga som är lite knepig att besvara. Balsampopplar är ju inte ovanliga som planterade, men de verkar ha svårt för att föröka sig själva och alla är nog sticklingsförökade från början. Troligtvis finns det mycket få olika arvsanlag, det är nog bara några enstaka träd som hämtats hit från amerika och sedan fått agera sticklingsdonator. Kanske till och med någon namnsort, så det är svårt att säga hur representativa de är för arten. Dessutom finns det flera olika balsampoplar samt hybrider, och det är mycket svårt att skilja dem åt.

Men för att ge ett enkelt svar säger jag att löven ofta blir 8-10cm långa

Och så kornellen ja, den växer i lundmiljö, ofta på näringsrik mark bland andra buskar som olvon och fläder. Sällsynt i mina trakter, men jag har stött på den.

Har du ngn lokal där du vet att den finns exakt så vill jag gärna kom och se denna!

Det var cornus alba du efterlyste, och det står en sådan i skogen intill älven där den rinner igenom parken i Munkedal. Kör ner på Gatesandsvägen och parkera vid minigolfen. Gå sedan den korta stigen ner till älven, just där den rinner under den stora bron. Det är troligtvis ett förrymt trädgårdsexemplar av namnsorten "korallkornell", de röda grenarna tyder på det. Men det gör den svår att missa i alla fall, särskilt nu på vinterhalvåret. C. alba är ju inte inhemsk, och det är just denna sort som man oftast ser.

Vill du hellre se en inhemsk cornus sanguinea, skogskornell, så finns det vid Äljes naturreservat öster om Uddevalla. Bland annat står det en buske nästan där älven rinner in i första gruvhålet, se kartan i länken nedan. Inget stort och imponerande exemplar dock, och jag är inte hundra på identifieringen, korneller är svåra. Skogskornellen verkar vara vanlig i första hand på Öland, Gotland och Skåne. Jag undrar om det inte är den basiska jorden som eftersträvas, och det skulle förklara varför den finns just vid Älje.

http://www.uddevalla.se/kulturfritidnatur/...9480005552.html

Tackar!!! Ska försöka åka och kolla på dessa!

Det var vildkaprifol jag tänkte på i första hand.

Jaha, ojdå. Den finns som sagt ganska allmänt närmast kusten, men för att ta ett exempel så finns den längs den nedlagda industrijärnvägen mellan Munkedal och hamnen. Man kan sätta GPS:en på Östra Åtorpsvägen och parkera vid den lilla småbåtshamnen i älven. Sedan kan man promenera på spåren ända ut till kajen, det är en liten lagom promenad på knappt 4km tur och retur genom vackra omgivningar.

Trevligt tips - tackar!

Kaprifol är mycket lättförökad med sticklingar...

Hur vanlig är varianter av naturaliserad häggmispel på västkusten/västergötland?