Hej!

Idag har jag beställt gödselstavar till mina äppelträd men även som julklapp till nära & kära och deras träd.

Finns det någon med erfarenhet av resultat vid användning av dessa stavar?

Gödselstav

Oups.. la visst detta inlägg i fel tråd.. Kanske någon administratör kan flytta den?

Staven innehåller ju 15% kväve vilket är klart olämpligt efter midsommar. Då stavens livslängd är 2-3 år så kommer kväve ut under höstarna.

Dessutom så upptar träden mest näring mellan dropplinjen och ca 50 cm utanför densamma. Hur många stavar skall det behövas för ett mellanstort äppelträd ? Ger klar risk för övergödsling.

Det som jag gör för att minska 'gödselstöld' från gräset är att göra spetthål runt kronan vid dropplinjen och fylla dessa med olika gödselsorter. På detta sätt kan jag själv styra när, hur mycket gödsel och vilket gödsel som tillförs.

Klart svettigare än staven.

Fö så står det 'bullshit' om att träden behöver mest näring vid beskäring, fruktträden skall helst beskäras under JAS och då skall de ha gödsel utan kväve, sk höstgödsel eller PK gödsel.

Hittade inte heller något info om hur mycket varje stav väger. Borde vara väsentligt info.

Så är det ja, växter skall inte kvävegödslas året om. Sund skeptisk hållning till alla dessa "makalösa manicker" som man försöker lura oss att köpa är inte fel.

Vanliga, kända traditionella gödselmetoder fungerar utmärkt.

Hej
Om man vill köpa gödsel, man måste fråga sig först, vad vill ha från den här gödseln, om man vill ha mera blad, man ska urvalet gödsel som innehåller mera kväv.medan om man vill ha mera frukt, man ska välja gödsel urvalet typ av gödsel som innehåller mera fosfor och om man vill stärka sina växter och rötter, man ska väljer gödsel som innehåller kalium..
Obs
1 Man behöver inte gödslar på hösten eller vinter eftersom växter vila på den här tiden, men näring går till grunt vatten och skadar miljö.
2 Om växter behöver gödsel, man ska välja lämplig gödsel.
H.Bassam

För det första är det båda rätt och fel vad som beträffar kväve, "typerna" av kväve är olika vissa har enbart en direktverkan andra har en längre/långsamare frigöringstid och vissa använder växterna bla till oplagsnäring inför kommande växtsäsong.

Det är inte efter beskärningen att näringstillförsel har bäst effekt men innan, ett träd som har god kondition klarar av att bilda barriärzoner snabbare samt att övervallningen går snabbare.

Vart ett träd har det största näringsupptag beror på många faktorer såsom jordmån, konkurrens, vitalitet, hinder mm.

Jag brukar rekomendera att använda komposterat organisk material för näringstillförsel av flera anledningar, men främst för att konstgödsel misgynnar mikroklimatet i jorden som är minst lika viktig som näringen i sig i våra trädgårdar och parkar idag håller vi ofta "snyggt" för ögat kanske men det naturliga näringstillskott tar vi samtidigt bort, vad vi brukar göra i sådana miljöer är att toppdressa med ett bra kompostmaterial under vintern, det har även plusseffekten att markstrukturen blir bättre

Där vi har använt gödselstavar är bla vid stadsträd i extrem urban miljö där gröngödsling eller toppdressing inte är möjlig, och visst har det givit positivt resultat i den miljön, så egentligen skulle jag vilja säja så här, har du ett träd med nedsatt vitalitet så använd gödselstav som en engångsgrej för ett näringstillskott, men följ upp med toppdressing/gröngödsling för långtidsverkande effekt.

Jag förhåller mig skeptisk, särskilt till träd i grön trädgårdsmiljö, gräsmattor mm. Också min erfarenhet är att mikroorganismernas liv, särskilt antagligen deras syresättning av jorden, är viktigare för trädens välbefinnande än att tillföra näring på kemisk väg och partiellt.

Jag har under senare år ägnat mig allt mer åt gödsling och gröngödsling, luftning av mark och bevattning av träd med låg vitalitet, med dålig tillväxt, som under flera år haft bladangrepp, som visar dålig färg på bladen, mm. Både unga och riktigt gamla träd.

Nästan alltid blir jag överraskad av hur god effekt det har att t ex på senhösten (fram till att snön faller) lägga ut kogödsel, kogödsel och halm, hästgödsel och halm, brunnen eller färsk. Främst där man kan förvänta sig att träden tar upp näring (i området från krongrenarnas spets och ut). På våren när snön smält har kogödslet "försvunnit" ned också i en kortklippt gräsmatta, och endast några strån halm finns kvar, som försvinner när första späda gräset växer upp. Lyfter man en höst- eller varm vinterdag på en gödselkoka KOKAR det av liv därunder, inte minst sätter det sprätt på daggmaskar.

Sedan väntar man. En första effekt på försommaren brukar vara att de träd som haft alltför ljus bladfärg visar mörkare grönt, precis som det ska vara. Och sedan kommer närapå alltid tillväxten igång klart bättre. De träd som brukade ge en hel del döda grenar varje år behåller dem. Träd som släppt merparten av sin frukt behåller mer.

I en park lade jag förra hösten ut 6 ton färsk ko- och halmkompost för 40 träd (100-åringar). Mer för vissa, mindre för andra. Positiva effekter på alla träd utom ett. Överraskande god effekt på två päronträd som under 15 år haft tydlig tillbakagång (döda grenar, grenfall, päronrost, nolltillväxt, dålig bladfärg, släppt all frukt innan mognad). Kring dessa hade jag utöver att lägga komposten ovanpå gräset (som ofta räcker gott och väl) gjort 5 "spadvändningar" per m2 av grässvålen. Dvs stack spaden snett in under svålen, vände och lade tillbaka upp och ned. Om det var nödvändigt vet jag inte men där var marken mycket kompakt.

Inte någonstans var gräsmattan störd så att man på sommaren undvek att sitta på den. Däremot fick man klippa en gång mer (den effekten blir ofta ännu starkare om man gräsmattegödslar kemiskt.)

På handelsträdgårdar, t ex Zetas i Stockholm, har de konstbevattning delar av året med gott resultat. Doseringen är ytterst liten men träden bevattnas jämt och hela bladsäsongen. Det är en mindre vetenskap och kräver mycket kunskap att använda sig och lyckas med konstgödning. (Dessutom har Zetas inte livstidsperspektiv på sina utställningsträd. Som ni som besökt vet så ryker träd lite då och då för att ersättas av nya spännande, som genom bevattningen växer upp snabbt. Många träd står i växtbäddar som används för buskar mm som grävs upp och om ideligen så jordarna luftas och tillförs organiskt material i mängder. Inte jämförbart med hur vi har det i våra trädgårdar.)

Jag skrev och frågade företaget om de hade exempel på effekter av användning, om det fanns studier eller forskning och vad man baserade doseringen på. Ska bli intressant att se vad de svarar!

Lathund för en icke-kemist för att hjälpa träden med näring och annat de behöver skulle jag vilja säga är:
- Låt löv, småkvistar mm ligga under träden på hösten (enda undantag om ni har och måste minska skorv). Gå över med gräsklipparen en torr dag på våren och ta bara bort det som verkligen kommer störa när gräset växer upp. Gratis jordförbättring, placerad där den ska vara utan lyft!
- Vattna. Låt spridaren stå under natten ibland. Också vuxna fruktträd. Prova med ett äppelträd och se hur mycket större frukten blir!
- Lägg ut kogödsel eller stallgödsel. Strö tidigt på våren/vårvintern, eller efter bladfall på hösten. (Undvik stallgödsel blandad med spån, halm är hundra gånger bättre.)
- Ta bort gräs med rötterna under hela kronorna på unga träd, vattna regelbundet en gång i veckan. Sätt något ettårigt under kronorna som täcker jorden, skuggar och som kan myllas ned. (Gröngödslingsväxter, krasse, ärtväxter eller annat ettårigt som ni gillar.)

Hej.
Stavarna fungerar troligen jättebra, själv har jag provat med vanligt långsamvekande konstgödsel i några "borrade" hål i gräsmattan och blev nöjd med resultatet.

Köra hem en hög koskit i bilen är inget allternativ men kan troligen vara bra också.

Hej
Vi kan använda kemisk gödsel vid akut situationen. Man kan spruta dem på bladen (efter dem blandar dem med vatten), för att undvika problem med jorden.
H.Bassam

Tack för alla intressanta svar.

Jag har två äppelträd
- ett gammalt Transparant (som är angripet av kräfta och där den mesta frukten ruttnar på grenen.. vi får kanske 20 tal äpplen som vi hinner äta..)..men det är vackert i formen och får hänga med många år till..
- ett Katja som nu är 4-5 år gammalt och ger enormt mycket frukt i relation till att det är så litet. Här hänger frukten kvar, mognar och kan plockas i takt med vad vi äter.

Båda dessa träd är befriade från gräs runt stammar ca 1 meter ut och jag har typ "ettåringar" och nävor planterade på dessa ytor.
Eftersom jag bott här i dryga 25 år så vet jag historiskt hur träden mått och vad de levererat.. så det ska bli kul att se om det blir någon skillnad kommande år.

Inga av träden har tidigare fått något gödsel av mig. Fåglarna är de enda som avlämnat något som kan liknas med gödsel..

Jag har haft en dialog med företaget för att utröna deras underlag för t ex rekommenderad dos och vilka övriga studier och forskning de baserar sin produkt på. Kommer att fortsätta ha kontakt med dem, kanske t o m träffas under våren.

Kanske skriver jag om det lite senare, artikelform eller rapport, vi får se.

Tack Cilla! Jag håller ögonen öppna för att se om/vad du finner för kunskaper.

Jag följer gärna dina erfarenheter också!