Jag skall ta ymp-kvistar av äppelträd. I böckerna står det att december är en bra månad, innan det blir för kallt i jan/feb då det kan bli frysskador på kvistarna.

Men gäller det fortfarande när hösten och vintern hittills har varit väldigt mild? Vi har knappt haft minusgrader än.

Behöver trädet en kall period innan det helt avmognat / gått i vila? Eller har det mer med ljuset så jag kan ta nu i december även om det inte varit kallt?

Någon med erfarenhet?

Man behöver bara undvika av frostskador, det har varit tillräckligt kallt för att träden skall ha avmognat. Blir det inte kallt så kan man i princip ta ymkvistar när som helst (fram tills de börjar slå ut).

Hej
Under hösten sparar växter näringen till nästa år i sina kroppar. Så sticklingarna är fulla på näringen under hösten och våren. således det är bra att ta ympkvistar på den här tiden.
H.Bassam

Enda nacldelen med att ta ympar nu är att det blir lång lagringstid. Kylskåpskallt, fuktigt men inte så det blir mögel, är receptet.

Vissa virar in ympriset i tidningspapper, vätar, virar in i platspåsar, lägger in i kylskåpet. Ett par gånger i månaden får man nog se till dem och byta papper.
Andra virar in och gräver ned på norrsidan av huset. Jorden håller fukten, tidningspappret förhindrar nedbrytning i alla fall en vinter.

Långa ris är lättare att få levande än korta stumpar.

Många som ympat länge väntar också länge med att plocka ris. De satsar på en varm februaridag och får så en kortare lagringstid.

Man kan också göra bådadera!

Tack för tipsen.... några följdfrågor:

Cilla: varför är en varm februaridag bättre än en kall februaridag?

Långa ris lättare att få levande än korta... Tänker du "behålla levande i väntan på att ympa" eller "få att ta sig när man ympat" eller något annat?


Allmän fråga
Jag skall bryggympa och såg i en bok att till just bryggympning bör man ha tvåårsskott medan till vanlig ympning är ettårsskott bäst. Någon som vet bakgrunden till detta? Är det så enkelt att tvåårsskotten har större diameter och kan lättare förse med näring vid just bryggympning när det är en hel del bladmassa på andra sidan ympen?

Hur långa bör man låta ympen vara när man ympar?

Om du skall ympa så är Anton Nilssons bok "Ympning av Frukträd" (med reservation om jag kommer ihåg titeln rätt) ovärderig. Boken finns ibland på nätantikvariat, men svår att få tag på.

Ett tips där att alltid ha en knopp mitt emot ympens kontaktyta, vilket skall vara bra för sammanläkningen.

Tack för boktipset, jag har läst den. Verkligen bra. Det var där jag läste om tvåårsskott för bryggympning, att det var bra men tyvärr skrev han inte anledningen. Därför blev jag nyfiken

Skall se om jag får tag i den för att köpa, har hittills bara lånat den på biblioteket men det vore kul med ett eget ex.

Hej Mia,
Ympriset torkar lättare om man plockar det när det är många minusgrader.
Korta ympar som man lagrar torkar oftare än långa.

Anton Nilssons bok som rekommenderades här är bra. Där står om längd på ympar mm.
Bryggympning är inte det lättaste. Har du chans att gå med någon som ympat mycket förut är det bra soom förövning.

Tack Cilla
Bra att höra anledningen bakom olika rekommendationer, det gör det lättare att förstå och göra lätt i närliggande frågor.

Jag bryggympade trädet med i våras och de tog sig. Tyvärr märkte jag i höstas att ymparna inte mådde så bra, för det kraftiga kräftangreppet hade "smittats" till ymparna eftersom de var fästa ganska nära kräftangreppet. Till våren tänkte jag ta långa ymp så jag kan fästa dem en bra bit från kräftangreppet och se om de klarar sig bättre. Nu är det väl (tror det är så, rätta mig gärna om jag har fel) att hela trädet är smittat men angreppet syns på vissa ställen, så får se om detta kommer att funka.

Jag gör detta mest för skojs skull och för att lära mig. Trädet har inte så lång framtid p.g.a. angreppet, ena grenen i alla fall, så därför passar jag på att lära mig på det. Det får vara min försökskanin.

Hej

Detta alltid finns hopp men vi behöver älska växter som vi har . Men vi behöver också tålamod och tror på vetenskap .
Obs
Vi behandlar växter som om de är inte organismer , När våra barn blir sjuk, Vi springer till läkarna och köper dyraste medicinerna. Men vi gör tvärtom med våra växter.


H.Bassam

HIMLA BRA MIA!!! Wow, dokumentera. Fota också.
Skriv ned vad för ympar du tar (sort), när du ympar, när de infekteras mm. Fota, fota också!

Sant att kräftan är systemisk, i hela växten. Men det är alltid bra att experimentera. OM du kan ta Filippaympar, alltså från den sorten, gör det och ympa varannan nära, varannan lite längre ifrån.
Filippa är den minst kräftbenägna jag känner till.

Vore intressant höra resultatet, på kort och lite längre sikt.

Tack, jag blev verkligen glad av dina positiva ord. Piggade upp hela kvällen!

I höstas spanade jag in några riktigt långa skott på min Filippa, som jag sparade just med tanke på att använda som brygga på min Alice, men jag tänkte inte på att det är särskilt smart att använda just Filippa med tanke på kräftan. Bra att du sa det!!!

Visst skall jag dokumentera och återkomma m info om hur det går. Smart med ditt tips på nära resp långt ifrån, så kan vi se om det ger någon skillnad och det blir heller inte så trångt att få på många ymp.

Jag längtar redan efter komman trädgårdssäsongen!

God jul och gott nytt år och tack för alla superkloka svar!

Hej! (Min resa är uppskjuten en dag det är därför jag ännu är on-line.)

Vad bra att du har just Filippa! Jag vet att många i Pomologiska sällskapet för några år sedan ville experimentera med Filippa som "mellanled" t ex till kräftkänsliga sorter som Åkerö (dvs grundstam - kort Filippabit - Åkerö som får bilda krona). Vet inte om några gjorde det. Jag gjorde det inte, mest för att storleksskillnaden är betydande och jag tror att trädet skulle stå med "smal hals". Att använda som bryggor är något helt annat.

I vilket fall som helst så är det helt klart värt att prova dina bryggympar. Man lär sig mycket under vägen. Skickligt att lyckas med de ympar du gjorde! Bryggymp är klassat som den svåraste typen, så här bör du göra liten medalj till dig själv...

Ta gärna något skott Filippa till nu. Och några i februari om du får en period med varmare än -5. Så att du har att välja på i vår. De som är minsta skrynkliga/rynkiga i barken väljer du bort, liksom om de möglat.

Hur man kan hjälpa träd med kräfta vet du säkert: Öka tillväxten, upphör med beskärning eller utför endast minimalt torra dagar i JAS. Luckra vid rötterna, vänd grässvålen under hela trädets krona eller endast i marken under grenarnas spets och ut, där det är praktiskt möjligt. Vattna regelbundet, 50 liter i veckan för ett mindre träd.

När man ökar tillväxten genom att syresätta vid rötterna och med stödbevattning kan man få övervallning att ske snabbare än kräftsvampens tillväxt. (Fuskar man med konstgödsel kan effekten bli den motsatta trots att tillväxten ökar. Jag har sett många exempel på det när man kvävegödslat gräsmattan - kräftan gillar det och angriper på fler ställen i trädet.)

Vid vissa tillfällen, som säkert har komplexa orsaker, kan man få kräftan att stanna av, bli passiv. Jag har talat med många och skickat bilder till forskare om detta, och de kan konstatera att kräftan är passiv i såren men lika lite som jag säga varför svampen missgynats.

Låt oss hoppas på detta för ditt träd!

GOD JUL och hoppas att få se bilder under nästa år!

Hej
Nu har jag varit på en" ympkvist-runda" och samlat. Jag tog några fina Filippa hos grannen. De är i och för sig vattenskott men när det gäller att bryggympa borde de funka, när de skall bara transportera näring och inte behöva bilda nya fina grenar, eller vad tror du Cilla. Skotten är ca 2 år gamla och ser friska och "saftiga" ut. Det konstiga är att de har gott om knoppar relativt nära varandra, ser ut som fina små grenar. Jag har inte tittat så noga på vattenskott tidigare men eftersom jag läst att de inte är så bra att ha som ympkvistar (till vanlig ympning när de skall bilda egen gren) så antog jag att vattenskott brukar ha glest med knoppar och därför inte så bra att ha till ympning.... eller tänker jag fel? Jag kan försöka lägga upp en bild, får bara hinna och klura ut hur först!

Jag tog även några små, små nya skott från ett gammalt träd med jättegoda äpplen. Finns det något sätt att stimulera nya skott utan för stora ingrepp? Trädet jag vill stimulera att ge något fler skott är inte mitt utan står på en lekplats, så jag vågar inte gör så mycket med det. Jag kan höra med kommunens trädgårdsmästare och höra om jag får "XXXX" men då vill jag ha ett bra förslag till honom på vad jag skall göra, så jag låter helt kunnig och så ;-). Kan försiktig föryngringsbeskärning på en gren fungera?

Spännande det du berättar om att få kräftan vilande. Under 2 års tid har jag gjort som du beskrivit, men ta bort gräs, lufta, gröngödningsväxter m.m. och visst funkar det på min Filippa. Det är lugnt på kräftfronten! Jättekul! På min Alice är den relativ lugn där också, har bara den stora kräftskadan på grenen som jag skall "laga" med bryggympningen. Gjorde samma sak med mitt körsbär som hade gummiflöde och samma där, lugnt och fint utan så mycket mer aktivitet på gummiflöde. Kul när slitet ger resultat!

En fråga bara, att stödbevattna: Min två äppelträd, varav det ena, står väldigt fuktigt, därav kräftan antar jag. Skall man ändå stödbevattna? Jag försökte dränera bort och "luft" av fukten kring rötterna, mår trädet ändå bra av stödbevattning eller bör jag i dessa fall hellre låta bli. De växer väldigt bra nu efter fjäsket med markvården, ca 30-40 cm per sommar, om det ger dig ledtråd vad de vill ha!

Kul även med "mellanledet", inte hört om förut, smart om det funkar men kan förstå problemet med olika växtkapacitet.

Hej Mia, ursäkta att svaret dröjt!

Om att ympa med vattenskott: Går ofta utmärkt, men är precis som du skriver inte den gren man väljer om man också har långskott att tillgå. De är visserligen lite känsligare för angrepp (tydligt är att de lättare angrips av fruktträdkräfta, tyvärr hela deras liv) men om de är saftiga och ser lite "sdtinna" ut, dessutom har hyfsat tätt mellan knopparna och är av sorten Filippa så är det nog de bästa vattenskotten man kan tänka sig...

Synd om grannens Filippaträd förresten, att den nödgas skicka vattenskott. Om de gillar låga äppelträd som ser ut som hårburr är ju Filippa utmärkt precis som hon är (utan eller med mycket lätt beskärning) med sina blomanlag och frukt på långa fruktspjut och -skott.

Starkast är förresten de skott, oavsett långskott eller vattenskott, som sitter mest i centrum, rakast från stammen sett, och högst upp. Där är bra att plocka ett och annat årsskott för ympar.

Och japp, du kan stimulera tillväxt för att få fram ympris. Bäst är förstås att göra en lätt genomgående beskärning av hela trädet, men om det inte är ditt så kan du göra det partiellt också. Skär bort gammal ved högt upp i kronan, i linje med stammen (men det handlar förstås inte om att grovkapa här). Skär på ett par ställen bort t ex 3-5-årsved som växer från översidan av en fallande gren, så nära stammen som möjligt. (Detta försöker man ju att undvika med vanlig underhållsbeskärning eftersom man då tar bort den äldre veden till förmån för den yngre och låter uppåtriktad ved utvecklas och bli befriad från de som från dess nedre sida växa och tynga ned.)


Så här i prioritetsordning lättar och "lyfter" man ett äppeträds gren med beskärning. Vill man få fram årstillväxt för ympar bara på ett ställe skär man t ex bort den gren som inte har en markering här, och som med vanlig underhållsbeskärning skulle ha behållits.

Ler åt uttrycket "fjäsket med markvården"... :-) Som trädens obotliga försvarare måste jag givetvis också tillägga att om vi jordförbättrar fem gånger i ett äppelträds liv, kanske vart 50ionde år eller några år i rad i deras 80-årsålder eller så, så har vi fjäskat bra mycket mindre totalt än vi gör för våra ettåriga sommarblomster! Träd kräver egentligen rätt lite fjäsk... Nu var det sagt. :-)

Hur gamla ungefär är dina träd, eller hur grova är stammarna, är det slät eller skrovlig bark?

Vore roligt om du ville fota de jobb du gör med detta, liksom med dina kräftympningar och annat! Alltid givande och inspirerande att se! (Jag själv har efter alla år inte tagit mig tid att förstå mig på odlas fotoalbum så om det tar några år för dig kommer jag inte vara den som klagar!)

Din Alice följer jag också gärna. Har själv satt sådana på senare tid, läst om sorten men har ingen längre erfarenhet. De jag satt har varit på högstam, har haft överraskande kraftig krona och har haft alldeles fel tidsinställning med alldeles för sen avmognad. Å andra sidan klarade de förra vintern utan en enda intorkning, det var bra och ju enligt skolboken... Alice ska tåla hårda väder, vind, och hyfsat bra klara tunga jordar också om jag inte minns helt fel. Å andra sidan är de kräftbenägna, men hur mycket i relation till andra sorter vet jag ännu inte.

Om man ska stödvattna eller inte: Nästan alltid ja, de första 3-5 åren under bladsäsong. Är det problem med dräneringen dvs stillastående vatten i marken bör man lösa det på annat sätt, som du beskriver med att se till att ytan kan avdunsta (och inte är gräsbeväxt), att det finns skuggade men vattenuppdragande växter över rötterna, att växtbädden förstoras, eller att man dikar eller dränerar på andra sätt. Men exakthet kan man inte ha med stalltipsen om att 30-50 liter i veckan behövs under bladsäsongen under etableringen. Alla platsers vattenrörelser är så olika. Gå på känn, du kan ju se tillväxt, bladfärg, kräfta och med det kommer man långt. 30-40 cm tillväxt om träden är 5-10 år gamla är helt OK, men mindre ska du inte ha.

Tack Cilla, vilket smaskigt svar! Den som väntar på något gott ...... Ingen fara, du sa ju att du skulle vara off line ett tag.

Jag skall sätta mig i helgen när jag har lite mer tid och bara njuta av mitt favoritämne och läsa alla detaljer i ditt svar. ;-)

Trevlig helg

Smart tanke m ymp rakt över stammen. Har inte tänkt på det förrut men det låtet logiskt. JAg har hittills tagit på syd/västra sidan av trädet, långt upp och de som ser friska och starka ut. Till min tur i frebruari när jag tar ett gäng till skall jag passa på att ta de i linje med stammen.

Jag skall skicka en förfrågan till kommunens trädgårdsmästare och be att få lov m föryngringen - tack för tipsen! Blir spännande att se vad jag får för svar. Jag var förbi henne (trädet) igår och kikade för att spana efter lämpligt ställe att beskära och jobba ifrån. Men hon är hög, gamla äppelträdet. Men försiktig som jag är får jag spåna hur jag skall jobba, inga risker här.

Min Alice är ca 13 cm i diameter 50 cm fr marken. Hon är minst 25 år gammal men hon vantrivdes så på förra stället, innan jag flyttade henne hit för 10 år sedan, att hon ser ut som ett ungt träd. Sedan jag fixade marken (2-3 år sedan) så har hon biffat till sig rejält. Hon står där det kan bli stående vatten så där är allt gräs under kronan borttagit och nu växer smultronjordgubbar i ytterkant och lupiner under resten. Tänkte de skulle få jobba som gröngödning och suga en massa vatten från lite djupare nivå med sina djupa rötter. Det är henne jag skall bryggympa igen m länge avstånd fr kräftangrepper. Barken på henne är lite skrovlig upp till första förgreningen, sedan är den ganska slät.

Filippan är ca 9 cm i diameter och jag planerade henne för 8 år sedan. Hon står inte lika fuktigt så hon har honungsfacelia (heter den så? blir osäker just nu) under hela kronan. Hon har slät skimrande bark, förutom rivmärken som grannens katt gjorde när både katten och trädet var unga och busiga.

Mitt körsbärsträd som jag också tagit bort gräset under står mer soligt, så där får jag nog förbättre med skuggande växter över rötterna. Men hon har också mått bra av att bli av med tät gräsmatta och en djungel med hallon runt sig, för gummiflödet har lugnat sig. Så tolkar jag läget i alla fall. Eller vad tror du? Hon tappar löven dock lite tidigt så jag tolkade det som som ville ha mer skugga över rötterna för att få jämnade temperatur. Eller har du någon annan tanke varför hon släpper löven tidigit? Jag tittade på grannen surkörsbär (typ, namn?) och såg att den också släpper löv tidigt. Är det så att körsbär generellt gör det? Eller vill hon kankse stödbevattning? Hon är 12 år gammal och ca 35 cm i diameter på stammen 50 cm upp fr marken.

Visst skall du få följa mina projekt i alla fall i ord tills jag kommit på bildfunktionen, tur att du är tålmodig på den frågan

Jag

Kul att läsa, Mia. Och roligt med lupinerna, det är inte många gånger jag kunnat använda dem som gröngödsling eftersom många är rädda att de sprider sig. Det andra som du har kanske är honungsfacelia, om den är lilablommande och humlors favorit. Den kan man så två gånger per säsong (för att behålla skuggningen mellan omgång 1 och 2 kan man låta det avskurna ligga ovanpå bädden, eller helt enkelt så i mellan plantorna, som när de är uppväxta brukar falla lite hit och dit och upplevas som glesa). En tredje gröngödslingsväxt som jag kommit att gilla är gulväpplingen. Frodig och stark. Har man besvärligt läge och inte hinner vattna är bovetet utmärkt (kan köpas i påse i mataffären, ofta i ekologiska hyllan eller bland bakgrejorna).

Om vattnet inte rinner bort från området kan det hända att du har nytta av att dika. Det är lättare än man tror att avleda vatten och kräver inga maskiner. För att se hur måste man se foton på platsen, eller att du själv spånar på om det är dagvatten/ytvatten/regn- och snövatten som rinner dit och inte kommer därifrån, eller om området ligger i en sänka som gör att det kommer nära grundvattnet. Hur och varifrån man ska avleda vattnet måste du se själv. Tänk som vattnet, dvs hur skulle du vilja rinna i din trädgård för att komma fram med minst ansträngning?

Körsbär mår bra av mycket vatten (men klarar inte alls av stillastående). Ofta beror för tidigt bladfall på vattenbrist, och den kan ha uppstått tidigt på sommaren och visa sig i september. Gummiflöde på körsbär är ofta stressymptom, orsakad av antingen vattenbrist eller stora temperaturskillnader på våren. Om de inte är beskurna förstås, då kan gummiflödet komma av det - antingen vid snitten, eller lite varstans.

Jag vattnar också fullvuxna morellträd på somrarna, de till och med slokar om jag inte gör det, och får gummiflöde. När de slokar har det egentligen gått för långt, då har de redan fått torkskador, så det bästa är att vattna i början av en torr period. I mina trakter har juli varit i stort sett regnfri de senaste tre åren, så i år kommer jag satsa på flödig bevattning ett par gånger i juni och första veckan av juli.

Om du har tagit ditt ympris hyfsat högt upp tidgare behöver det inte vara stå stor skillnad om du tar de som är förlängning av stammen, dvs så nära toppen som möjligt. Men om trädet har svag tillväxt kan det vara bra att mesta energin finns där, och den sporras också lättast av beskärning där.

Ja, Honungsfacelia är det, känner igen din beskrivning, och visst är humlorna som tokiga i den! Himla smart m Bovete - skall absolut prova. Gulväppling- -köper man det som frön eller planta?

Jag skall försöka mig på vattenproblemet. Vi har dränerat området 2 gånger m infiltrationsrör, makadam, duk m.m. men det hjälper inte helt. Tittade nu på området är det är problem och ser frusna vattenpölar här och var, trots att vi inte haft så mycket regn och ingen snö. Vattnet kommer på ett konstigt sätt underifrån på en begränsad del av trädgården. Problemet finns även hos grannar lite runt om. Det finns en naturlig damm i en park som ligger nära oss och som ligger högre än vår trädgård. Det är väl sprickor i berget som lurar vattnet på konstiga vägar. .... men jag måste kunna lura vattnet känns det som :-)

Bra att du tips om vatten körsbärsträdet. Skall testa det i sommar. Hon har sett vissen ut varma perioder så det är säkert problemet.

Jag fick just svar fr kommunens trädgårdsmästare att jag får föryngrinsbeskära äppelträdet på lekplatsen jag nämnde, och ta så mycket ympris jag behöver till mina projekt. Jättekul!

Hur är det med stamskott i kvalitet för ympning? Nära stammen är de ju dock inte så högt upp.

Gulväppling - där var jag trött... Gul SÖTVÄPPLING menar jag. Köper man som frö. Lätt att så.

Några vanliga gröngödslingsväxter:


Honungsfacelia (Phacelia tanacetifolia) i slutet av blomningen. Humlornas och binas favorit. Lågväxande ca 20 cm. Kan sås två ggr per säsong. Inget för torra, näringsfattiga jordar dock.


Gul sötväppling (Melilotus officinalis), ca 50 cm hög växt, klarar också torra, kompakta lägen. Står hela säsongen. Inte den bästa om man behöver skugga jorden men kan kombineras med de andra.


Blodklöver (Trifolium incarnatum L.), illande röd låg växt.


Bovete, (Fagopyrum esculentum Moench), väl skuggande, vitblommande växt. Kan utvecklas väl också i kompakt skugga.

Stamskott för ympning är ungefär som vattenskott, inte de bästa. Kräftan brukar gilla även dem. Däremot är stamskott bra att ympa PÅ, särskilt om man är ovan och om stället har sol. Ympning på dessa klarar sig nästan alltid, de får mängder av energi. Däremot utvecklas ju inte frukten så bra om de skuggas.

Tack för fina bilder! Då skall jag gotta mig och planera för vårens gröngödning!

Tack