Sedan husse dog har jag börjat ta lite uppdrag för att hjälpa andra som är i samma situation som han var och idag har Xera för första gången fått följa med mig till en gravt dement person och gissa om det var lyckat!
Mig ville han inte släppa in genom dörren men när han såg hunden fick vi komma in och vem jag var glömde han snabbt men vem hunden var och vad hon hette - en barnlek.

Å, så kul!!! Ibland kom de med hund där mormor bodde sin sista tid, vilken lycka! Hon älskade hundar och levde verkligen upp av kontakten med hund igen. De/ ni gör en stor insatts

Underbart! Då har du en "terapihund" nu

Vilken nytta ni gör Ingrid!

Vad toppen! Jag tog ibland med en av mina hundar till jobbet förut när vi hade en dement boende. En lyckodag för henne

Jag brukade ta med våran katt , Oskar , till demensboendet där mamma bodde sina sista år , mycket lyckat!

Flera av de boende levde upp . Sedan kom de ihåg mig som den som hade en gullig katt. Oskar gillade att bli ompysslad så han satt gärna i deras knä och man kunde se hur de boende njöt de också av att kela med honom.

Härligt Ingrid!

Vilken underbar sak du och Xera gör ! Heder till er båda !

Tänk ändå, hur "enkelt" det kan vara att få dementa att leva upp ! Få en glimt i ögat och i själen, att vilja nåt, att se fram emot nåt. En hund, en katt, några höns.


Varför har inte ALLA demensboenden djur ? Det är ju knappast de äldre som har allergier, möjligen några av personalen, men det kan man väl lösa med "djurfria" zoner eller nåt ?

Det vore trevligt om djur vore tillåtna i större utsträckning än idag. Numera finns ju särskilda utbildningar för ex terapihundar. Det här utbildningen skulle jag vilja gå, men min nuvarande hund har tyvärr inte rätt egenskaper ...

http://www.svth.se/

hundar är bäst, min ena hund upptäckte min cancer, inte illa va?

Du gör en god gärning Ingrid

För det första beklagar jag att du har cancer, men hur visade hunden det och hur förstod du vad hunden menade?

min ena hund markerade ett ställe på mitt ben, gång på gång på gång, han gav sig helt enkelt inte, så fort han kom åt så markerade han med nosen så jag gick till doktorn.
min doktor var inte ett dugg förvånad över att det var hunden som upptäckt cancern innan jag gjorde det, jag förmodar att doktorn var/är hundmänniska

Jag såg ett reportage härom kvällen om en hund som tränats till att markera cancer...den luktade sig till det.

Det kan jag förstå, att hundar som tränats till något att de markerar.


Du gick alltså till doktorn eftersom din hund "nosade" på ditt ben vid upprepade tillfällen? Och bad läkaren undersöka dig, utan att du hade några problem?

Duktig hund du har! men minst lika duktig matte och läkare som förstod vad hunden menade

Vi har en hund på kontoret som sprider glädje och välbefinnande. Hon går omkring och blir klappad och gosad med. Om matte inte har henne med någon dag så undrar alla och själv blir hon ledsen om hon inte får följa med. När hon kommer på morgonen går hon runt och "räknar in oss" och kollar att vi är där. Det var från början en blyg jycke så vi har verkligen tillfört varandra något. Borde finnas en på alla arbetsplatser, med den möjligheten.

Ja.