Jag satte ett glanskörsbär för ca 10 år sedan, men det har inte vuxit många centimetrar sedan dess. Intill står ett prunus sargentii som planterades några år senare och nu är 3 ggr så högt som det arma glanskörsbäret. Jag är van att plantera träd och gräver alltid rejäla gropar, men kanske var det för lite denna gång. Det står också nära en bergknalle (men jag bedömde ändå att jorddjupet var tillräckligt). För ett par år sedan hade jag en liten grävare till låns och passade då på att flytta trädet någon meter och dessutom att gräva ur och luckra jorden ytterligare - men icke! Trädet står och stampar och trots stödvattning under alla dessa år ser det fortfarande ut som att det nätt och jämnt överlever.
Nu ger jag upp och flyttar iväg det till tomtens vildare del, men jag skulle väldigt gärna vilja ha just ett glanskörsbär där utanför köksfönstret.
Är det lönt att testa med ett nytt exemplar eller innebär det att platsen kort och gott är fel?

Intressant, jag har varit med om detsamma tre gånger med glanskörsbär och jag är inte heller helt säker på varför de inte tagit sig medan flera andra gjort det.

Ett vet jag, och det är att glanskörsbär är noga med dräneringen (som nästan alla andra prunus). Samtidigt är de enormt känsliga för uttorkning, de kräver MYCKET vatten. Mer än många andra träd. Jag upplever också att ett av träden som jag missat att vattna ett par torrveckor har fått torkskador snabbt, det är som att de inte kan lagra lika väl som ett träd med samma vedmängd, eller så avdunstar de snabbare.

Och så är det jordsammansättningen. Jag har kommit till att jag nästa gång jag får uppdrag att sätta ett glanskörsbär, ska välja att tillföra jorden rejält med kogödselblandning under de första fem åren. Alternativt sätta i sandbädd och ha automatisk droppbevattning hela bladsäsongen. Det får dock inte bli stående vatten, då blir stammarna svarta istället för glansröda.

Glanskörsbär verkar inte vara ett träd som man automatiskt lyckas med!