Jag har funderat på en sak och undrar om någon annan märkt samma.

Jag barkympade på mina äppelträd (ca 15 resp 8 år gamla), och skar då bort några grenar på ca 1,5-2 cm i diameter där jag sedan ympade på 2-3 kvistar. Ymparna tog sig och det kom förvånansvärt få vattenskott vid snittet. Dessa tog jag bort efter hand.

Om jag tittar på andra träd, där motsvarande grenar tagits bort i beskärningssyfte så har det kommit långt fler vattenskott än på mina träd.

Kan det vara så att mina träd "känt" av ympen och "tänkt" "Ja, jag har blivit av med bladmassa men fått ympen så jag klara mig ganska bra med dessa blad och behöver inte skjuta så många vattenskott"?

Jag har sett samma fenomen på några andra träd som ympats på, och dessa ymp har hunnit växa ca 4 år. Även där var det få vattenskott vid snittet.

Är det något ni andra också märkt?

Jag är inte säker på om detta är svar på din undring, men gör ett försök:

Vattenskott, nödskott, kommer från dolda anlag, "knoppämnen" som finns överallt i trädet, strax under barken. Mycket ofta slår de upp där grövre grenar växer starkt lutande eller horisontellt - förmodligen för att där är det bäst att få upp stabila grenar med mycket ljus på bladen.

Nöd upplever äppelträdet när det totalt sett tagits bort för mycket, inte endast när en mindre gren tagits bort. Man kan till och med ta bort en stor gren i ett äppelträd och tar man bara denna skjuter trädet inga nödskott om den har mycket annat som står för "försörjningen".

Om trädet dessutom kan säkerställa blad genom ympar blir behovet av nödskott mindre.

Så när man försöker förstå varför ett äppelträd satsat på nödskott och varför det vid viss beskärning inte har gjort det utan satsar på att utveckla de grenar det redan har (som är det normala), måste man få en uppfattning om helheten - hur mycket blad och gren som skars bort i hela trädet.

Tack Cilla!
Jo det var nog precis svaret på min fråga. Det du beskriver stämmer med vad jag har sett, även om jag inte satte ord på det innan. Intressant.

Jag blev väldigt glad när min man kom in från trädgården och sa "varför har grannens äppelträd så många vattenskott men inte dina!" Det var inte så mycket för att mina träd inte har vattenskott utan att han har fått upp ögonen för mitt favoritämne, mitt intresse har börjat smitta av sig och han snappar upp kunskap när jag berättar om träden! Kul!

Bra jobbat! Du borde gå en kurs och satsa på att hålla kurser själv! Det är fantastiskt roligt att lära ut det lilla man kan.

Troliga orsaken är att grundstammen till äppelträden är olika.

Det är denna som "bestämmer" trädets växtkraft.
De gamla stora träden brukar var ympade på "frö" stam och växer hejdlöst.

Moderna träd ympas vanligtvis på grundstammen A2 och blir lagom stor för villatomterna.

Som vanligt billiga träd kan vara lite av varje och all information sakna om detta.

Skillnaden på hur stora träden blir beroende på grundstam ser ut ungefär så här

På fröstam blir den sort som satts på 100%. T ex Åkerö som är en högväxt sort kan bli ca 10 meter.
På A2 blir sorterna ca 90%, dvs Åkerö kan bli ca 9 meter hög.
På MM106 blir sorterna 80% av A2, dvs Åkerö kan bli ca 7,2 meter hög.
På B9 minns jag inte procentsatsen, men ett Åkerö blir ca 4,5 meter högt (och måste stå med stöd hela livet)

Många anser att deras äppelträd satta på A2 är för stora, många sorter blir 8 meter höga och breda.

Om jag skall våga mig på att hålla kurs ? Jo, det vore kul! Än så länge är det väl tidsbrist, men jag kan lära mig mer så när jag får tid så satsar jag på att hålla någon kurs utifrån mina detaljfrågor jag ställer här på Odla! ;-).

Jag har faktiskt fått frågan om jag jobbar med träd när folk promenerat förbi när jag hållit på med träden och jag berättar vad jag håller på med. Eller när jag står långa stunder och bara tittar på träden, hur de växer och när jag planerar vad jag skall göra. Mitt svar brukar vara "nej, jag jobbar inte med det men är himla intresserad" vilket de kan hålla med när jag mer än gärna ger dem tips (i massor)!

Bra info om olika storlekar på grundstammen, det har jag letat efter. En fråga; hur ger men stöd till ett fullvuxet träd på B9? Även om det räknas som ett litet träd mot fröstam och A2 så blir det säkert stora krafter och tyngder när det blåser i trädkronan. Att spaljera en B9 kan jag tänka mig ger bra stöd, för där håller man ändå ner storleken med beskärning, men ett kronträd kan inte vara lätt att ge stöd till, eller?

Att stötta ett äppelträd på B9 har jag bara gjort ett fåtal gånger, olika stöd varje gång. Min favorit är när man har tre pålar som man får ned rejält i backen (genom grävning), man spikar eller skruvar tvärslåar mellan dessa så att det blir som en ram en bit ut från trädet. Och sedan sätter man mjuka stödremmar på ungefär halva stammens höjd.

Ett träd kräver alltid mer än en stödpåle.

Tyvärr fungerar inte systemet med träpålar länge.
De ruttnar och går av och då måste trädet stå för sig själv.

Naturligtvis använder man ett riktigt hållbart stöd om man räknar med att trädet behöver stöd hela livet.
Varning följ inte rådet med trä stolpar till ett träd som behöver stöd hela livet.

Tänk efter och gör det ordentligt från början, med exempelvis rör det håller mång år.

;-) Jag tycker det har funkat alldeles utmärkt, men du har helt rätt i att man måste byta ut dem efter ca 10 år eller så. Ibland så ofta som efter 5. Det blir 3-5 gånger under ett svagväxande träds liv, eftersom de lever ca 25 år. Pyssla med uppbindningar mm får man göra varje år med träd som måste ha stöd, för man måste reglera fastbindningsanordningarna och byta ut dem ganska ofta, åtminstone vartannat år för att de inte ska skava mm.

Lite längre hållbarhet på pålarna får man om man bränner ändarna som ska ned i marken.

Men det finns många andra material att tillgå. Man kan t ex svetsa ihop ett snyggt metallstöd runt trädet. Lite mer jobb blir det dock. Att bara sätta t ex metallrör eller pålar i marken brukar inte funka, de börjar rucka efter ett tag är min errfarenhet.