Läste i "Vår trädgårdsbok" och började då fundera på varför egentligen stamhöjden på ett träd är viktig vid inköp? Visst tillväxten på ett träd sker i toppen och de nedersta grenarna behåller samma höjd, men vill man att kronan ska hamna högre upp är det ju bara att beskära de nedersta grenarna till den höjd där man vill att kronan ska börja. Allt eftersom att toppen växer. Tänker jag fel?

Kan det vara så att vissa träd är toppympade dvs grenarna i kronan är ympade på en grundstam, vilket innebär att deras stam kommer aldrig bli högre än den var när du köpte den?

Sedan finns det vissa träd som inte har genomgående stam, utan den delar sig i flera på en viss punkt ungefär som en sparbanksek. Mitt valnötsträd är också sådant, de delar sig i tre på ungefär 180cm höjd och det skulle helt enkelt inte bli bra att försöka stamma upp även om det absolut vore möjligt. Med KRT:s anledning är förstås den viktigaste.

Du tänker rätt. det går att klippa bort de nedre grenarna och "börja" högre upp.
Dagens träd är ofta låga ...

Kallas också för Ko-ymp, (äppleträd i beteshagar)

Träd på högstam är praktiska att kunna köpa ibland. T ex om man vill börja med ett träd som är lite äldre och redan har beskurits så att kronan sitter högre.

I offentliga miljöer kan detta vara helt nödvändigt, eftersom träd med lågt sittande grenar blir mer sårbara och lättare bryts, välter mm. Kan också vara bra om man planterar upp ett markområde och vill att höga perenner, träd och annat ska trivas ihop från början.

Träd på högstam är inte detsamma som träd som är högt ympade, som t ex vissa prunusar är. Men om man toppympar ett träd måste man sätta ymparna där man vill att kronan ska börja att utvecklas förstås.

Ko ymp är ett sätt att odla fruktträd utan att kossorna kommer åt att äta äplen.
Där av namnet har inget att göra med om ympen sitter högt eller lågt på grundstammen.

På äpple brukar högympningar, dvs över 10 cm på stammen, resultera i lite lattjo resultat och ofta låg tillväxt. Jag känner inte till någon odlare som högympar äpple.

Däremot gör man det med olika prydnadskörsbär.

Samtliga odlare av famoljeträd har ympar på hög höjd också .
Du ser det lätt när du besöker en trädgårdsfirma med äpple och päronträd.

Vem vil ha ett träd med många stammar ...

När vi skulle köpa äppelträd förra året åkte vi till flera plantskolor, och ingen hade äppelträd som var tillräckligt höga för att vara rådjurssäkra. Fattar inte poängen med träd som grenar sig en meter över backen. Eftersom de är klippta i trattform blir det ett elände att få upp dem tillräckligt i höjd, men vad gör man.

Tanken är väll att de skall vara låga för att man lättare skall kunna plocka äpplena

Men det är ju en annan sak. Även på familjeträd sitter grundympen långt ner.

Ja det var därför jag skrev också.

Nu blev det många ämnen! :-)

Azur: Det är sällan handeln tar in träd på högstam utan att ha en beställning. De är dyrare. Om du med rådjurssäkra menar att rådjuren inte kan äta på sidogrenarna så är de ju lite men inte helt säkrare, men den stora faran ligger ju i fejningarna på stammarna.

Ympningar används som sagt till mycket; för att sätta samman rot och sort, för att få till speciella kronor med särskilt utseende (som t ex körsbär) och för att med fruktträd få in flera sorter i samma träd. Man kan själv ympa också, i vilket skeded i trädet som helst; ympa samman spaljéer, ympa in en sort sent i ett träds liv osv.

Cilla: kan du förtydliga lite? Jag hänger inte med. Kallas det högympning när man ympar 10 cm upp på grundstammen, räknat fr roten? Det känns inte så högt upp kan jag tycka.

Hur långt ner ympar man när det är "lågymp"?

Hej Mia,
Nu använder jag den term "högymp" som kommersiella fruktodlare använder, ingen aning om vad andra kallar det när det inte är så högt som t ex körsbärens ymp på 2-2,5 meter.

För några år sedan besökte jag fruktodlare som experimenterat med att sätta ymparna på högre höjd än de ca 10 cm som de brukar sättas på. De stod i rader med ympställena 20, 30, 40 och 50 cm upp på stammarna. Alla som ympats högre än 10 cm upp hade sämre tillväxt och flera växte lite krokigt. Alla utom några få stod på svagväxande grundstammar, förutom de få som stod på A2. Visade samma lite krokiga växtsätt och sämre tillväxt.

Av Håkan på Julitta (numera egen företagare) kan man säkert få en fantastisk föreläsning om detta. Han är nog den i landet som ympat i särklass flest äppelträd och -sorter i Sverige. Jag minns att han för 12 år sedan sade att man kan börja ympa med 10 cm längd på grundstammens stamdel, för att man då nästa år hade en chans till om den misslyckades (bara att skära av och ympa igen om roten överlevde). De träd vi köper i handeln är ofta ympade/okulerade lite lägre än så.

Vore intressant om någon fick tag i mer information om detta, för jag har inte luskat i vad man kommit fram till och om man experimenterat i Sverige om det under de senaste åren. Birger Ekenstierna kanske vet?

Tack för ditt svar. Intressant. Jag får kanske söka upp Håkan för lite info. Har du ett efternamn på honom?

De ymp som jag satte förra våren var nog på ca 10 cm utan att jag tänkte på det vid tillfället.

Jag satte några äppelkärnor förra åren, och såg idag att de klarat vintern. Jag tänkte ha dem till fröstam och ympexperiment. Jag kanske gör ett försök som du beskriver m olika nivåer på ympstället och se om jag ser någon skillnad.

Håkan Svensson, landets goaste pomolog!

Kontaktinfo:
http://www.svepom.se/svepom_styrelsen.php

Tack! Låter lovande m en sådan persolighet.