Min sambo är allergisk mot katt (och damm, pollen och annat). Jag har två katter (båda kastrerade) som tillbringar största delen av dygnet utomhus och därför bara ger honom mindre problem. Men vi har märkt att den mer "luddiga" större vit/melerade honkatten verkar ge honom mer problem än den lille svarte hankatten med plattare blank päls. Honan fäller mer än hanen, men vi spekulerar också att hankatten kanske har mindre av det där FEl-proteinet i sin saliv.

Någon här som har några erfarenheter? Läste på en amerikansk sida att det spekuleras om att katter med mörkare päls skulle ha mer av proteinet, men där har vi alltså motsatt effekt.

Inga erfarenheter, men när jag jobbade hos veterinär så skulle vi ett tag tillvarata all avrakad kattpäls. Den skickades någonstans och det skulle forskas på just det du skriver, om olika färger ger olika mycket allergi. Tyvärr vet jag inte vilka som forskade eller vad resultatet blev.

Hoppas du kan ha kvar dina katter!!

Nu har jag inga vetenskapliga referenser till detta (men skulle nog kunna leta fram dem om jag orkade ), men jag har för mig att det primärt har med hur mycket päls katten fäller att göra. Vissa katter fäller ju knappt och allergiker brukar klara dessa katter bättre. Förmodligen kommer en katt med mer päls ägna mer tid åt pälsvård (av nödtvång om inte annat) och då kan man ju tänka sig att mer saliv överförs till pälsen......

Hade en kompis som inte tålde hundsaliv, pälsen var inga problem, men om en hund slickade henne blev hon rödflammig omedelbart. Vilket var ett problem när vi hade en rottis (som drägglar ganska mycket och gärna pussas och slickar.... . Men med cortisonkräm i väskan när hon kom på besök gick det ganska bra

Skönt att sambon klarar katterna hyfsat. Men tänk på att det är viktigt att medicinera så att han inte har symptom. Speciellt viktigt är detta om han har astma-symptom!

Edit: Googlade vidare och kollade medicinsk litteratur, och ingen verkar har gjort vetenskapliga studier på ämnet. Intressant, eftersom det är många som är allergiska mot katter... Mycket info på nätet tyks stamma från uppfödare av Sibiriska katter, som tydligen ska vara "bättre" för allergiker, men exakt varför vet ingen.

Det jag hittade var att Fel d1 produceras både i saliv och körtlar, okastrerade hanar producerar mest, efter kastration producerar hanarna lika mycket som honor. Ingen skillnad föreligger mellan kastrerade och okastrerade honor, så man har dragit slutsatsen att det är testosteronstyrt. Ganska intressant proteinstruktur faktiskt, det är ett glycoprotein, vilka tenderar att vara "klibbiga" och fastna på det mesta. Det är också SMÅ proteiner, jämfört med många andra allergener. Mycket intressant ämne faktiskt, man borde hitta en biolog som specialiserar sig på katter och föreslå ett samarbetsprojekt

Tack för svar!
Jodå, sambon medicinerar, men det är ju inte idealiskt att fortsätta med det resten av livet...

Min kusin, som också är allergisk mot katter, skaffade en Sibirisk för några månader sedan, och det har gått hur bra som helst - inga symptom alls! Men från uppfödaren fick hon veta att det är olika för olika kullar. Hon var tvungen att ta tillbaka kattungar från en kull, när det visade sig att katterna tydligen hade låga nivåer av proteinet ändå.
Vi hade gärna skaffat en Sibirisk om det skulle vara en innekatt. Men vi bor på landet och låter katterna vara ute, och en Sibirisk kostar runt 8000 kr...

Alla sibiriska katter är tyvärr inte allergivänliga - det tycks vara fler procentuellt sett som funkar för många allgeriker men absolut inte alla individer - varken katter eller allergiker. Inte ens de specialavlade amerikanska allergivänliga katter är ett helt spiksäkert kort.

Jag tror allergivänligheten hos vissa katter mest beror på psykologiska & hormonella faktorer hos den som är allergisk, snarare än på egenskaper hos katten.
Jag var t.ex. mycket allergisk mot katter tills vi skaffade katt, och jag tycker mig ha märkt att det är ganska vanligt att folk (precis som jag) inte är allergisk mot sin egen katt.

Om man konstant utsätts för en "låg" dos allergen kan man utveckla en viss tolerans gentemot denna individ. Vissa reagerar tvärt emot - dvs blir MER allergiska om de konstant exponeras för allergenet. Sedan är det klart att man är mer tolerant om man gillar individen

Fast det är inte så att jag härdar ut för att jag gillar katten, utan jag känner inte av katten alls. Allergin försvann.

Jag har en teori om vad som hände. Husdjur kan ses som boparasiter, i det att de har blivit framgångsrika genom att missrikta och exploatera människans starka föräldrainstinkt. Jag tror husdjur är tillräckligt bra på att imitera barn för att trigga en biologisk skyddsmekanism: När vad-det-nu-är för hormon som frisläpps när man klappar en katt samvarierar med immunrespons så tolkar kroppen det som att man reagerar mot ett eget barn, och nedregulerar immunresponsen.