CITAT (Cilla @ 10-04-2012, 04:50)

Bra uppslag att skriva om det, och roligt att du gjort det Gunilla!
Nu får du bli forumets mossexpert... Jag har några frågor:
- vad verkar viktigast för mossa att vilja etablera sig? Ph-värdet, skugga/fukt, porositet i jorden/underlaget eller annat? Mossa kan ju växa på berg, där vatten rinner. Å andra sidan kommer de snabbt på torv. Är detta för att torven håller porositeten eller för Ph-värdet eller fukten tror du?
- det gamla receptet för att snabbt få mossa på stenar är ju att måla med filmjölk. En skröna eller funkar det?
- i en gräsmatta, vilken/vilka av mossarterna är vanligast?
- vad konkurrerar värst med mossa? Gräs verkar ju inte göra det, då vinner eller samexisterar de väl. Andra växter/markväxter man bör undvika om man ska få mossa att ta sig?
Men kär nå´n Cilla, jag är sannerligen ingen mossexpert - krävs nog en halv? livstid för det gissar jag.
Vad som är viktigast för mossan att etablera sig går inte att svara, precis som allt annat i naturen har olika mossor olika behov. Om vi tar torven t.ex. jag använder mig av torvblock i trädgården och där etablerar sig vissa sorter snabbt. Det är mossa som kräver lågt pH värde och magert underlag t.ex. den vanliga björnmossan och nickmossa. Just nu lyser torvblocken nästan magiskt röda genom nickmossans röda sporskaft.
Olika miljöer ger upphov till olika mossor.
Granskogen är skuggig och vindskyddad vilket ökar fuktigheten både i luft och mark. Där trivs många arter men i granskogen finns också många olika livsrum förutom mark - bark, grenar, stubbar, olika stadier av nerbrutet organiskt material, raviner och vattendrag. Det finns mossa för alla dessa miljöer, varje art väljer det som passar bäst. Vissa är mycket kräsna, andra kan växa lite överallt.
Tallskogen är en helt annan miljö, där kommer solen och vinden in och marken kan vara väldigt näringfattig. Mossorna som växer där måste tåla torka. Tallarnas bark är kemiskt väldigt sur.
Blockrik skogsterräng har sina speciella mossor och lavar, där växer olika mossor allt efter vädersträck och blockens lutning. En del mossor gynnas av höga block där snön inte ligger kvar så länge.
Likaså har lövskogen sina mossor. Lövträdens bark har ett högre pH värde som gynnar en annan typ av mossa. Där stora löv hopar sig och ligger kvar länge t.ex. eklöv blir det nästan inga mossor på marken, gissar att det beror på uteblivet ljus.
Alléer gynnar vissa mossor och lavar. En del gynnas av näringsrikt damm som virvlar upp från grusvägar och åkermark. Vid starkt trafikerade vägar försvinner mossorna pga luftföroreningarna. Skuggsidor av träden gynnar vissa mossor.
Det öppna landskapet med inslag av stenblock växer mossor och lavar som gynnas av näringsrikt damm. Samspelet i naturen är fantastiskt! På större block i öppet landskap sätter sig ofta fåglar på spaning. Deras spillning ger en växtplats för lavar som gynnas av kväve.
Bäcken med sitt rinnande och syrerika vatten gynnar andra typer av mossor än det stillastående vattnet i mossor och kärr.
En del mossor gynnas av kalk så receptet att kalka gräsmattan mot mossa är kanske inte så klokt
Det fungerar nog med filmjölk på krukor och tråg, underlaget blir surare vilket snabbar på etableringen.
Mossan i gräsmattan tror jag, inte helt säker, är väggmossa och/eller husmossa, båda tillhör våra vanligaste mossor.
Vad eller vilka växter som konkurrerar med mossan kan jag inte svara på. Förmodligen är det så - igen - att vissa mossor får fördelar t.ex. av ormbunkars skuggande blad medan andra inte överlever i den miljön.
En del av dessa uppgifter har jag hämtat ur min lilla mossbok.
Som alltid är det slående vilket samspel det är i vår natur.